Att utveckla datalager innebär hantering av ett antal faktorer som kan avgöra såväl implementationens framgång som misslyckande. Hantering av dessa faktorer på små och medelstora företag är kritisk eftersom företag av denna storlek är särskilt känsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka. Denna rapport redovisar resultat från en undersökning på små och medelstora företag inom Västra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instämmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lägger respondenterna mer vikt på ledningens engagemang i datalagerprojekt än på ekonomi och teknik Nyckelord: Datalager, Små och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd.

Syfte: Som bakgrund till val av ämne och syfte ligger huvudsakligen ett hos författarna delat intresse för hållbarhet. Syftet utvecklades, då vi gjorde en teoretisk djupdykning kopplad till verksamhetsstyrning. Syftet med studien är att med en induktiv ansats synliggöra betydelsen av hållbarhet i SME’s och öka förståelsen för de utmaningar som föreligger inom verksamhetsstyrning vid mätning av hållbarhetsarbete. Metod: Studien inspireras av grundad teori, där vi utgår från det empiriska materialet som underlag för vår kunskap. Den empiriska datan utgörs av material från en kvalitativ studie med intervjuer av ostrukturerad karaktär, som har genomförts med tio verksamhetsledare i små- och medelstora (SME) företag. Med en induktiv ansats och hermeneutisk metod har den empiriska datan tolkats förutsättningslöst. Examensarbetets bidrag: Vi har utarbetat två modeller för att konceptualisera den normativa bild vi menar att befintlig forskning målar, samt den ur empirin utvunna teorin. Den tydligaste avvikelsen som vi funnit modellerna emellan är att den strävan som befintlig teori riktar mot att utveckla fungerande mätverktyg kopplade till hållbarhet, faller undan då den empiriskt grundade modellen vittnar om att inget behov eller önskan finns till att utveckla ett sådant. Förslag till fortsatt forskning: Vår empiriska modell har identifierat värdeskapande och medarbetaren som det mest väsentliga för att driva hållbarhetsarbetet framåt, därav menar vi att det exempelvis skulle vara av intresse med en djupare undersökning av medarbetarens roll i värdeskapandet och hur rekryteringsprocessen kan tänkas se ut. Hur bemyndigande möjliggörs är också en intressant fråga, då vi bygger vår empiriskt grundade modell runt en bemyndigande styrmodell.

I tider av snabb teknisk utveckling, ändrade marknadsbehov, och allt starkare konkurrens är förmågan till innovation och förnyelse central, inte bara för det enskilda företaget utan för samhället i stort. För små företag är innovation särskilt viktigt eftersom begränsade resurser gör det svårt att konkurrera med andra medel. Specifikt gäller detta för gruppen små etablerade företag som, till skillnad från de startup-företag som ofta lyfts fram i forskning och media, inte har samma tillgång till kontakter eller intresse av riskkapital särskilt avsett att stödja innovation och snabb tillväxt. Syftet med uppsatsen, som omfattar en kappa och tre separata artiklar, är att undersöka innovation i små etablerade företag. Genom en översikt av befintlig forskning om innovation och förnyelse i små etablerade företag och användning av kvalitativa data från två separata, longitudinella studier med sammanlagt 14 fallföretag bidrar uppsatsen till ökad kunskap om vad som kännetecknar innovation i små etablerade företag med utgångspunkt i den kontext som omger innovationsaktiviteterna.  Frågan om hur förmåga till innovation i företag kan förstärkas röner stort intresse i forskningen. Av de två litteratursströmmar som har identifierats i uppsatsen föreslår den ena formalisering av processer och rutiner som förutsättning för framgång, medan den andra är inriktad på vilka kännetecken hos ledning och organisation som främjar innovationsaktivitet och/eller innovationsprestanda.  Båda litteraturströmmarna, både den som förespråkar formalisering och den som fokuserar på kännetecken hos ledning och organisation, betonar vikten av att vara uppmärksam på kontextuella faktorer för förståelse av innovation men också för dessa faktorers effekter på prestandan. Dock klargörs inte i dessa litteraturströmmar vilka kontextuella faktorer, eller hur samspelet mellan dessa, specifikt påverkar innovationsaktiviteterna i små etablerade företag. Detta gap försvårar bedömningen av innovation i den relativt understuderade grupp, som små etablerade företag utgör, och därmed även insikten om hur innovation kan förstärkas. I uppsatsen förklaras hur och varför innovation i små etablerade företag kan ses som en integrerad och agil process, präglad av den helhetssyn som speglar ledningens mål, visioner och förhållningssätt och det lärande som sker i relationen till kund, men också av beslutsfattandets informella karaktär. Diskussionen omfattar nyckelaspekter i kontexten och hur samspelet mellan dessa kan förstås och förstärkas i olika sammanhang. Sammanfattningsvis föreslås att innovation i små etablerade företag består av aktiviteter integrerade i det samspel som ständigt pågår mellan företagets externa kontext, främst kunder och marknad, och interna förutsättningar, i huvudsak resurstillgång och ledningens förhållningssätt. Om än outtalade så utgör ledningens mål det ramverk som skapar ett helhetsperspektiv på aktiviteterna, och guidar beslutsfattandet som vanligen sker informellt och som ett resultat av det ofta kontinuerliga lärande som sker i relationen till kund. / In times of rapid technological development, changing market demands, and increasing competition, the ability to innovate and renew is crucial not only for the individual firm, but also for the society as a whole. Innovation is considered to be of particular importance for small firms where limited resources hinder competing by other means. In particular, this is of relevance for small etablished firms which, unlike the start-ups receiving attention in media and research, often do not have access to or interest of contacts and venture capital aimed at innovation and fast growth. This thesis, consisting of a cover story and three separate articles, investigates innovation in small established firms. By reviewing extant research on innovation and strategic renewal in small firms and using qualitative data from 14 case companies studied in two separate longitudinal studies the thesis contributes to increased understanding of what characterizes innovation in small established firms from the perspective of contextual factors surrounding the innovation activities. The question of how to enhance a firm´s ability to innovate attracts a lot of attention in research. This thesis has identified two streams of literature, one suggests formalized processes and routines as a prerequisite for success, while the other focuses on which characteristics of management and organization that support innovation activities and innovation performance.  Both streams of literature, both the one promoting formalized processes and the one focusing on characteristics of management and organization, emphasize the importance of paying attention to not only contextual factors to understand innovation, but also the potential effects of these factors on performance. However, it is not made clear in these literature streams which contextual factors, or how the interplay between these, in particular influence innovation activities in small established firms. This gap makes it difficult to assess innovation in the relatively little studied group which small established firms constitute and thereby also the insights of how innovation can be enhanced. The thesis suggests how and why innovation in small established firms can be understood as an integrated and agile process, characterized by a holistic view mirroring vision, goals and approach of the management, and the ongoing process of learning in the relations with customers, but also the informal characteristics of the decision-making, The discussion captures key aspects in the context but also how the interplay between these can be understood and enhanced in various contexts. In sum, this thesis suggests that innovation in small established firms consists of activities integrated in the continous interplay of the external context of the firm, in particular customer and market, and the internal conditions mainly available resources and the approach of the management. Although not explicit, the vision and goals of the management constitute a framework creating a holistic view of the activities, and also guide the ususally informal decision-making, resulting from the often continuous process of learning in relation to customers.

SammanfattningSmå och medelstora företag utgör en stor del av alla företag som är registrerade i Sverige.Småföretagen är viktiga för samhället eftersom företagen är de största skattebetalarna i de flestakommunerna samt att de bidrar mycket till näringslivet. Dock behöver småföretagenfinansiering för att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet samt växa. Svårigheten att fåfinansiering är något som de flesta av företagen konfronteras med. Detta har resulterat i attföretagen fått söka andra alternativa finansieringsmetoder där crowdfunding är en avmetoderna. Eftersom crowdfunding är en relativ ny finansieringsmetod samt inte likauppmärksammad finns det flera forskningsluckor som kan undersökas.Syftet med studien är att förstå hur motiven skiljer sig mellan användningen av de olikavarianterna av crowdfunding. Studien undersöker även varför svenska små och medelstoraföretaget vänder sig mot crowdfunding och ifall crowdfunding har potential att ersätta detraditionella finansieringskällorna. Detta har genomförts genom att bland annat påvisa defördelar och nackdelar som finns med crowdfunding. Tillvägagångssättet för undersökningenhar skett genom en kvalitativ metod där intervjuer med sex företag har gjorts.Resultatet visar på att det finns en stor skillnad på det motiv som företagen har när de väljervilken crowdfunding metod som de ska använda. Anledningarna till varför företagen användecrowdfunding skiljde sig också åt men det fanns en viss gemenskap mellan några av företagen.Majoriteten av företagen vill antingen ha en starkare relation till sina kunder eller att derasprodukt eller projekt skulle få uppmärksamhet. Vidare var det delade meningar huruvidacrowdfunding kan ersätta traditionella finansieringskällor, somliga av företagen ansåg attcrowdfunding kunde ersätta helt, somliga tyckte att det kunde fungera som ett komplement ochnågon tyckte att det inte kunde ersätta alls. Likväl är merparten av företagen positivt inställdatill crowdfunding som finansieringsmetod.

Små företag som uppfyller vissa grundkrav har inte längre ett lagkrav på sig att ha en auktoriserad revisor sedan november 2010. I och med detta har den auktoriserade redovisningskonsulten fått en mer framträdande roll och kan utfärda en bokslutsrapport i liknelse med revisorns revisionsberättelse. Dessa företag sägs kunna använda bokslutsrapporten som ett kvalitativt beslutsunderlag till sina intressenter som långivare och myndigheter, men både småföretagares förtroendeingivande intryck och företagens kreditrating kan vara ett substitut till revisionen. Detta speglar uppsatsen problemformulering och syfte, och det genomfördes en kvalitativ intervjuundersökning med en induktiv ansats. Det teoretiska perspektivet, agentteorin och intressentteorin, kopplas ihop med empirin för att se eventuella samband där redogörelsen för de tio genomförda intervjuerna görs. Resultatet tyder på att bokslutsrapporten kan ses som ett kvalitativt beslutsunderlag för intressenter men inte ett substitut för revisionsberättelsen. Det visar också att den auktoriserade redovisningskonsulten bättre skulle kunna marknadsföras inom branschen för att få något högre status trots att revisorn förmodligen kommer behålla den högsta statusen.

Titel: Styrelsens roll i små och medelstora företag - en studie om ägartyper SMEs, styrelseroller och företagsprestation. Bakgrund: Då europas företag till stor del utgörs av SMEs är dessa mycket viktiga för ekonomin. Vad deras styrelse gör och hur de påverkar företagsprestationen är därför ett intressant forskningsområde. Därför ställer vi oss i denna studie frågan: “Hur ser sambanden ut mellan ägartyp, styrelseroll och företagsprestation samt påverkar styrelsens roll sambandet mellan ägartyp och företagsprestation i SMEs?” Syfte: Studiens syfte är att förklara eventuella samband mellan ägartyp, styrelseroll och företagets prestation samt om styrelsens roll påverkar sambandet mellan ägartyp och företagsprestation i SMEs. Metod: Denna studie är utformad efter kvantitativ metod och tillämpar en deduktiv forskningsansats där teorier och tidigare litteratur används för att sedan testa olika modeller. För inhämtning av empirisk data har en enkätstudie gjorts som sedan kompletterats med manuell inhämtning av arkivdata. Slutsatser: Studiens slutsatser är att ingen av de modeller som presenterats i studien accepteras. Endast ett fåtal samband kan konstateras. Ägaren behöver nödvändigtvis inte påverka vilken roll styrelsen får. Försiktighet bör iakttas innan företagsägare förlitar sig på styrelsen som mekanism för att forma eller påverka företagets prestation, eftersom den inte behöver ha någon påverkan. Den rådgivande, nätverkande och övervakande styrelserollen har positiva samband mellan varandra. / Title: The boards role in small and medium sized enterprises - a study of owner types, board roles and corporate performance. Background: Since most european companies are SMEs, these are very important for the economy. What their boards do and how they affect corporate performance is therefore an important question. Because of this, we ask ourselves the question: What does the relationship between owner type, board role and company performance look like, and does board role affect the relationship between owner type and company performance in SMEs? Purpose: The purpose of this study is to explain eventual relationships between owner type, board role and company performance and if the board role affects the relationship between ownertype and company performance in SMEs. Method: This study is designed by quantitative method and applies a deductive research approach where theories and previous literature are used to test different models. For the collection of empirical data this study uses a survey study, which is supplemented with manual recording of archive data. Conclusions: The conclusions of this study is that none of the models are accepted. Only a few relationships are supported. The owner doesn’t necessarily have any effect on what role the board has. SME owners should be careful before trusting the board roles as a corporate governance mechanism to shape or affect company performance, since they doesn’t necessarily have any impact. The advisory, networking and monitoring roles are all positively related to each other.

Under de senaste decennierna har antalet digitala omställningar ökat till följd av den teknologiska utvecklingen. De digitala omställningarna har inneburit särskilda utmaningar för små- och medelstora företag då de inte har samma förutsättningar som större organisationer. SMEs har till följd av deras förutsättningar präglats av en lägre tillämpningstakt av digitala förändringsinitiativ jämfört med större organisationer. För att företag ska lyckas med sina förändringsinitiativ har tidigare forskning visat att det är viktigt att anställda upplever engagemang för förändring. Däremot saknas forskning gällande hur engagemang för förändring skapas hos anställda i SME kontext och huruvida deras förutsättningar har någon påverkan. Studien syftar därmed till att förstå vilka förändringsaktiviteter i samspelet mellan ledare och anställda som skapar anställdas engagemang för digitala omställningar i SMEs samt hur detta engagemang skapas. Vidare har följande problemformulering besvarats: Hur skapas anställdas engagemang för digitala omställningar av förändringsaktiviteter i samspelet mellan ledare och anställda i SMEs? För att besvara studiens syfte samt problemformulering har en kvalitativ flerfallsstudie utförts med tre svenska SMEs, där data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer med ledare och anställda. Samtliga intervjuer utgick från att skapa en förståelse för hur anställda och ledare ser på förändringsaktiviteterna i samspelet och hur dessa bidrar till anställdas skapande av engagemang. Utifrån insamlad data utfördes en tematisk analys som formade studiens tre teman: SMEs förutsättningar för digital omställning, samspel samt anställdas engagemang för digital omställning. Utifrån dessa teman konstruerades en modell för att förklara hur engagemang för förändring skapas hos anställda i SMEs. Studiens resultat visar på fem förändringsaktiviteter som bidrar till anställdas engagemang för digitala omställningar: Förberedelse, psykologisk empowerment, stöd, kommunikation samt engagemang för organisationen. Författarna har funnit att det är genom relationen mellan dessa aktiviteter som anställdas engagemang skapas. Detta resultat visar på att engagemang inte skapas oberoende av andra förändringsaktiviteter och det är därmed viktigt för ledare att ta hänsyn till. Vidare framkommer det i studiens resultat att små- och medelstora företags förutsättningar har en påverkan på samspelet mellan ledare och anställda. Det genom att SMEs förutsättningarna påverkar vilket behov anställda har av förändringsaktiviteter i samspelet samt vilka möjligheter ledaren har att utföra dessa förändringsaktiviteter. Utifrån studiens resultat rekommenderar författarna förändringsledare att aktivt delta i den digitala omställningen för att visa att initiativet prioriteras. Vidare rekommenderas det att förändringsaktiviteterna bör individ- och gruppanpassas för att öka förutsättningarna för att skapa engagemang för förändringen hos anställda.

Syfte: Studien syftar till att beskriva och förstå varför svenska små och medelstora företag frivilligt väljer att arbeta med rapportering om hållbar utveckling.  Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innefattar tre huvudsakliga områden: Hållbar utveckling, Institutionell teori och Tvingande och möjliggörande formalisering. Hållbar utveckling utgör den här studiens huvudområde. Området delas vanligtvis upp i tre kategorier: ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Rapportering av hållbar utveckling har i nutid blivit märkbart vanligare, även i svenska SMF där rapporteringen inte är tvingande enligt lagkravet i årsredovisningslagen. Vidare riktas fokus, i den här studien, mot tvingande isomorfism vad gäller lagar, regler, förordningar samt press från andra organisationer som ett möjligt motiv till att arbeta hållbart och hållbarhetsrapportera i företag. Ramverket om tvingande och möjliggörande formalisering har sitt huvudsakliga fokus i företagen och är en möjlig beskrivning av hur hållbarhetsarbetet och dess rapportering upplevs. Ramverkets fokus är även huruvida företagen upplevs känna sig tvingade att arbeta med hållbarhet och rapportering eller om det grundar sig i ett möjliggörande perspektiv, samt om det upplevs som en utvecklingsmöjlighet i företagen.  Metod: Studien präglas av en kvalitativ fallstudiemetod. Datainsamlingsmetod utgörs av intervjuundersökningar där utfallet sedan analyserades med hjälp av dataanalysmetoden Gioia samt av vår egenkonstruerade analysmodell.  Slutsats: Resultatet av den här studien visar att SMF frivilligt rapporterar offentligt om hållbar utveckling till följd av deras engagemang. Ytterligare möjliga anledningar som studien påvisat är till följd av tvingande isomorfism samt företagens upplevda utvecklingsmöjlighet inom rapportering om hållbar utveckling.

Effektiv användning av IT-resurser i organisationer kräver en optimerad anpassning mellan affärsverksamheten och IT-verktyg. Enterprise Architecture är ett välkänt koncept som används för att anpassa strukturen av IT-system i linje med affärsverksamheten. Tidigare forskning har mestadels fokuserat på Enterprise Architecture i stora organisationer och därmed saknas tillräcklig forskning om hur konceptet används eller kan användas i små och medelstora företag. Syftet med denna studie var att undersöka hur små och medelstora företag, medvetet eller omedvetet, arbetar eller kan arbeta med Enterprise Architecture i sin kontext. Ett sekundärt syfte var att arbeta fram ett ramverk för att stödja små och medelstora företag i detta arbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer i ledande befattningar i små och medelstora företag (n = 4). Intervjutranskriptionerna analyserades med hjälp av kvalitativ dataanalys. Resultaten av denna studie ger insikt i ett antal utmaningar och möjligheter som små och medelstora företag möts av när det gäller arbete med Enterprise Architecture. Utmaningarna var att de inte inser värdet konceptet kan skapa, resursbrist, missuppfattning om att konceptet måste appliceras fullskaligt, att ramverken är för rigida, att involvera ledningsgruppen som ofta är mer intresserade av ekonomiska nyckeltal, flytande rollfördelningar samt bristande långsiktigt tänk. Möjligheterna var att förbättra samarbetet mellan verksamhetens IT- och affärssida, integrera IT-system för att säkerställa att systemen går i linje med verksamhetens mål och visioner, stödja långsiktigt tänkande, ge en bättre överblick och struktur på verksamheten samt minska kostnader och optimera arbetsprocesser. I arbetet med Enterprise Architecture bör små och medelstora företag använda anpassningsbara ramverk, hantera samspelet mellan kortsiktiga och långsiktiga mål, involvera hela verksamheten, upprätta en aktiv kommunikation mellan avdelningar samt endast använda det som behövs i verksamheten. Baserat på teoretiska och empiriska insikter har ett ramverk arbetats fram, som ska kunna användas för att stödja arbetet med Enterprise Architecture i små och medelstora företag. / Efficient use of IT resources in organizations requires an optimized alignment between business operations and IT. Enterprise Architecture is a well-known concept used to align the structure of IT systems with the business operations. Previous research has mostly focused on Enterprise Architecture in large organizations, thus there is a lack of research on how the concept is applied, or can be applied, in small and medium-sized enterprises. The purpose of this study was to investigate how small and medium-sized enterprises, consciously or unconsciously, work or can work with Enterprise Architecture in their context. The secondary purpose was to develop a framework to support small and medium-sized enterprises in this work. Semi-structured interviews were conducted with people in senior positions in small and medium-sized enterprises (n = 4). The interview transcripts were analyzed using qualitative data analysis. The results of this study provide insight into a number of challenges and opportunities that small and medium-sized enterprises face when it comes to embracing Enterprise Architecture. The challenges were that they did not realize the value the concept can create, lack of resources, misconception that the concept must be applied fully, that the frameworks are too rigid, to involve the management team who are often more interested in financial performance indicators, floating role distributions and lack of long-term thinking. The opportunities were to improve the collaboration between IT and business, integrate IT systems and ensure that the systems are in line with the company's goals and visions, support long-term thinking, provide a better overview and structure of the business, reduce costs and optimize work processes. When working with Enterprise Architecture, small and medium-sized enterprises should use adaptable frameworks, manage the interplay between short-term and long-term goals, involve the entire business, establish active communication between different departments and only use what is needed in the business. Based on theoretical and empirical insights, a framework has been developed, which can be used to support the work with Enterprise Architecture in small and medium-sized enterprises.

Små och medelstora företag i Sverige har idag svårt att hänga med i omvärldsbevakningen av miljöområdet. Detta har lett till att de sällan har ett formaliserat miljöarbete inom verksamheten då det tar för mycket resurser från en redan slimmad organisation. Syftet med vår studie är att ta reda på hur ett mindre svenskt företag hanterar och resonerar kring miljöfrågor i sin praktik, och på så sätt belysa deras förutsättningar för användandet av miljöledningssystem. Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra anställda på Coop Bageri i Kristianstad. Materialet har analyserats med hjälp av Lucas (2010) ramverk för miljöinvesteringar i företagsresurser. Fallstudien visar ett företag som i stort motsvarar vad tidigare forskning visat. Coop Bageri är ett utpräglat tillverknings-företag som förvaltat sina organisatoriska processer under lång tid. Detta har begränsat deras strategiska utveckling, även ur ett miljöhänseende, och har lett till att de nu måste se över sina företagsresurser för att förbättra sin konkurrenskraft. / Small and medium-sized enterprises in Sweden are currently struggling to keep their business intelligence up to date within the area of environmental development. This has resulted in a shortage of formalized environmental strategies within these lean organizations, which lack sufficient amount of company resources. The aim of our study is to identify how smaller enterprises in Sweden reason about, and handle environmental factors within their daily practices. In this way we seek to illuminate the prospects of how these enterprises implement an environmental management system. We examined this through qualitative interviews with four employees at Coop Bageri in Kristianstad. The material was analyzed with help from Lucas (2010) and her framework for environmental investments in company resources. This case study demonstrates a company that, over all, live up to what previous research revealed. As a manufacturing company, they have had inhibited management processes within the organization which slowed strategic development, including the environmental aspects. Currently the company is at a breaking point where they have to review the entirety of its business resources to improve their competitiveness.