No description available.

Logistikutvecklingen har gått fort de senaste decennierna och det krävs allt större insatser för att hålla sig uppdaterad om de senaste trenderna. Det har visat sig att de flesta studier inom logistik handlar om problem och lösningar som de största företagen ställs inför, därför fokuserar den här studien istället på hur ett medelstort svenskt distributionsföretag arbetar med sin logistik och hur deras organisation är uppbyggd för att klara av att infria företagets högt uppsatta tillväxtmål. Till hjälp har en fallstudie utförts på företaget RBP i Göteborg. Fallstudien är av kvalitativ karaktär och syftet är att undersöka och kartlägga hur RBPs organisations- och kommunikationsstruktur är uppbyggd för att klara av att utveckla sitt logistikarbete. Med hjälp av ett antal semistrukturerade intervjuer med VD, Supply Chain Manager, platschef, inköpare och en säljare samt en grundlig genomgång av sekundärdata såsom årsredovisningar och vetenskapliga artiklar, samlades information om företaget in. En kartläggning av RBP samt en ekonomisk jämförelse med en av deras största konkurrenter gjordes för att utröna företagets plats på marknaden. Utifrån ett analytiskt ramverk som grundar sig i transaktionskostnadsteori men också organisation, kommunikation, information och logistik analyseras den empiri som framkommit genom datainsamling och intervjuer. Studien visar på att det är ett stort steg att ta klivet från ett litet till ett medelstort företag.Den organisatoriska förändring som är nödvändig när ett företag växer ur sin kostym kräver ett ledarskap där visionen tydligt förmedlas och genomsyrar hela organisationen. Det blir svårt att genomföra ett förändringsarbete om inte ledningen är överens om strategier och tillvägagångssätt. / Logistics development has evolved over the past few decades, yet more efforts are required to keep up-to-date on the latest trends. Many logistics studies deal with problems and solutions facing the largest companies, whereas the challenges facing smaller companies are less well understood. Therefore, this study focuses on how a medium-sized Swedish distribution company handles its logistics and how the organization is structured to meet the company's goals and growth. A qualitative casestudy has been conducted at the company RBP in Gothenburg. The purpose is to explore and investigate how RBP's organization and communication structure is built to successfully develop its logistics work. Information about the company was collected through a number of five semi-structuredinterviews as well as a thorough review of secondary data such as annual reports andscientific articles. The collected empirical material was then analyzed within ananalytical framework based on transaction cost theory, as well as organization-,communication- and logistics theory. The study indicates a difficulty to expand from a small to a medium-sized company. Thenecessary organizational changes require a leadership that clearly conveys a vision thatpermeates the entire organization. Unless the management agrees on core strategiesand approaches, it will be difficult to implement organizational changes.

Varumärkesbyggande är ett vida studerat ämne, i alla fall när det gäller stora och multinationella företag. När fokus istället flyttas till små och medelstora företag är litteraturen knapphändig. En bransch i Sverige som innefattar ett ständigt växande antal små och medelstora företag samt verkar på en mycket konkurrensutsatt marknad är hantverksbryggeri och destilleribranschen. Dessa allt mer krävande marknadsförhållanden fordrar att företagen förses med uppslag och riktlinjer på hur varumärken bygger sig starka i en branschspecifik kontext.För att försöka bidra med klarhet och uppslag angående detta, ämnar studien besvara följande frågeställning; “Hur arbetar små och medelstora företag inom destilleri och bryggeribranschen i Sverige med varumärkesbyggande?” Ett praktiskt syfte med studien är att ta fram rekommendationer för företag eller personer i liknande branscher i Sverige som kan förse uppslag och riktlinjer i deras utvecklande av varumärkesbyggande. Studiens vetenskapliga uppslag baseras i grunden på Centeno et al studie från 2013, ‘’The five phases of SME brand-building.’’ Detta med motivation av att de deltagande respondenterna agerar under olika ekonomiska och organisatoriska förhållanden och har existerat olika länge, vilket fordrar ett bredare perspektiv för att vinna förståelse för den verklighet dessa delgivit oss. Till detta är pris som varumärkesbyggande strategi adderat. I denna komparativa fallstudie har en kvalitativ insamlingsmetod använts för att förse ett företagsperspektiv på frågeställningen. Datainsamlingen har skett genom 8 semistrukturerade djupintervjuer av personer med relevanta befattningar på små företag inom bryggeri, destilleri samt i ett fall musteribranschen. Slutsatser som dragits av studien är att det finns många olika tillvägagångssätt och metoder att bygga varumärken på samt olika strategier som kan användas utan att behöva ha stora mängder kapital att tillgå. Tidigare yrkeserfarenheter, kompetenser och intressen är ofta både närvarande, färgande och användbara i varumärkesbyggandet. Starka associationer till varumärket kan byggas genom att relatera det till dess ursprungsplats och ofta återfinns en acceptans mot att lära genom misslyckanden och experimentera med produkter likväl kommunikativa strategier. Studien teoretiska bidrag är vidare uppslag på ramverk för varumärkesbyggande frågeställningar i framtida studier. I detta fall var pris en adderad variabel till varumärkesidentitet. Studiens empiriska bidrag är konkreta och praktiskt tillämpbara vägar för varumärkesbyggande baserat på samlad erfarenhet från respondenternas verkligheter och rådande marknadsmiljö.

An increasing number of SMEs are interested in working with issues related to the environment and sustainability as awareness of environmental issues has increased since the 1960s. This applies both nationally and internationally. Small and mediumsized companies account for 60-70% of industrial emissions in Europe and thus have a great responsibility when it comes to working with environmental issues which means that emissions are reduced. According to the literature, an obstacle is that management in most smaller companies lacks the knowledge required. In addition, they usually lack the time and financial resources needed to carry out effective environmental work. In order to get a picture of the strengths, weaknesses, opportunities and threats experienced by small and medium-sized companies when they have an implemented environmental management system in their operations, interviews with the environmental manager have been conducted at three small companies in southern Norrland. These interviews have since formed the basis for a SWOT analysis on each case company to elucidate these four parameters clearly. In order to gain another dimension to the study, a SWOT analysis with the literature as a basis has also been carried out in order to be able to compare what the literature says in regard to the results of what the interviews have shown. Two of the case companies in this study have been certified according to the environmental standard ISO 14001 and one case company has been certified according to the simplified management system FR2000, which is based to some extent on the ISO 14001 standard. The results of the SWOT analysis show that there are several similarities, but also differences, between the case companies' experiences of what it is like to work with an environmental management system and what the literature says. The similarities that exist between the case companies and which are also consistent with what the literature says are, among other things, that case companies that have a great commitment with their employees also see greater positive effects of working with the environmental management system. This also applies to the commitment of the management, the greater the commitment, the greater impact the environmental management system will have. In addition, a common parameter is that time and knowledge are resource-consuming. Something that, on the other hand, does not match the literature is the case companies' experience of demand from stakeholders. According to the literature, the demand from the stakeholders is increased, however, this is not something that any of the interviewees in the case companies agree with as they have not experienced these effects. Overall, it has been easier to discern the internal strengths and weaknesses of the companies than external opportunities and threats.

Arbetsmiljö är en viktig beståndsdel i varje organisation oavsett storlek. Syftet med studien var att identifiera upplevelser av svårigheter vid implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete inom mindre organisationer. I dagsläget är SAM inom mindre organisationer ett relativt outforskat område då de inte fångas upp av myndigheter förens de överstigit tio anställda. För datainsamlingen användes en kvalitativ en forskningsmetod där sju respondenter, två kvinnor och fem män, deltog i enskilda intervjuer via digitala hjälpmedel. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analys som visade på tre huvudteman uppfattning, orsaker och utmaningar. Resultatet visade på att tid, kunskap och otydlighet var tre faktorer som respondenterna upplevde som problematiska vid implementering av SAM. Respondenterna visade på ett stort intresse och engagemang till att börja arbeta med SAM.

Magister thesis in Business Administration, Degree of Master of Science in Business and Economics Authors: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Supervisor: Kim Eriksson Examiner: Jan Alpenberg Title: Environmental perspective in corporate governance - How small and medium-sized companies work to integrate sustainability into their corporate governance. Background and problem: Sustainability has gained an increasing focus in today's society and thus different working methods have been established to prevent a negative impact on the environment. Today, there are other expectations of a company's operations and therefore it becomes important for companies to consider the environmental issue in their governance. Various management methods have been developed in previous research to enable the integration of sustainability in business management. The previous research highlights that deeper analysis of how the integration of sustainability is to be applied in the governance of small and medium-sized companies, are relatively lacking in the previous research. Purpose: The purpose of the work is to analyze how sustainability is integrated into the business management of small and medium-sized companies. The purpose is also to investigate which management methods are used to implement the integration of sustainability in business management. Method: The study was conducted on 10 small and medium-sized companies that have laid the foundation for the empirical material collection. The study was conducted through a qualitative research method. An abductive research approach has been applied where theory and empiricism have been worked through back and forth. Conclusion: Empirical research shows that small and medium-sized companies can integrate sustainability into their business management through three different approaches. The three approaches identified are: through ISO standards, through a collection of sustainability goals, planning & strategy, measures & follow-up and cultural control, or through the third approach which is a combination of all these mechanisms together. What is highlighted in the study is that when the company integrates sustainability through one or the other method, the integration of sustainability becomes fundamental in business management. Rather, when these two mechanisms are used as a combination, the integration of sustainability becomes greater. Keywords: Sustainability, Integration, Environment, Business Management, SMEs / Ämne: Examensarbete i controller för Civilekonomprogrammet Författare: Kaltrina Haxha & Sara Kadhim Handledare: Kim Eriksson Examinator: Jan Alpenberg Titel: Miljöperspektiv i verksamhetsstyrning - Hur små och medelstora företag arbetar med att integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning. Bakgrund och Problem Hållbarhet har fått ett allt större fokus i dagens samhälle och därmed har olika arbetssätt upprättats för att förhindra en negativ påverkan mot miljön. Idag finns det andra förväntningar på ett företags verksamhet och därför blir det viktigt att företagen beaktar miljöfrågan i sin styrning. Olika styrmetoder har framtagits i den tidigare forskningen för att möjliggöra en integrering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Den tidigare forskningen belyser att fördjupade analyser om hur integreringen av hållbarhet ska tillämpas i små och medelstora företags styrning, är relativt bristande i den tidigare forskningen. Syfte Syftet med arbetet är att analysera hur hållbarhet integreras i verksamhetsstyrningen hos små och medelstora företag. Syftet är även att undersöka vilka styrmetoder som används för att genomföra integreringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Metod Studien har genomförts på 10 små och medelstora företag som har lagt grunden för den empiriska materialinsamlingen. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod. En abduktiv forskningsansats har tillämpats där teori och empiri har arbetats igenom fram och tillbaka. Slutsats Den empiriska forskningen påvisar att små och medelstora företag kan integrera hållbarhet i sin verksamhetsstyrning genom tre olika tillvägagångssätt. De tre tillvägagångssätten som identifierades är: genom ISO standarder, genom en samling av hållbarhetsmål, planering & strategi, mått & uppföljning samt kulturell styrning, eller genom det tredje tillvägagångssättet som utgör en kombination av alla dessa styrmekanismer tillsammans. Det som belyses i studien är att när företaget integrerar hållbarhet genom den ena eller den andra metoden, blir integreringen av hållbarhet grundläggande i verksamhetsstyrningen. När dessa två styrmekanismer kombineras, blir snarare integreringen av hållbarhet i större utsträckning. Nyckelord: Hållbarhet, Integrering, Miljö, Verksamhetsstyrning, Små och medelstora företag

The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

<p>Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.</p><p>Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem.</p><p>Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; <em>Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet?</em> Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området.</p><p>Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter.</p><p>I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.</p>

<p>Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.</p>

<p>Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. </p><p>Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt.</p><p>Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten:</p><p>– För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap</p><p>– För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.</p>