Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of Öland, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on Öland in relationship to the monuments in northern Småland and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective. I also aim to shed new light on the Bronze Age culture on Öland. I show that the ship formed monuments on Öland mark important maritime routes in the landscape leading to the core areas in the Late Bronze Age. These routes are not only linked to the trade which took place, but also to the landscape it self. I argue that the maritime movement in the landscape has helped to create and re-create the cosmology. Thus, the symbolic and practical function of the ship is tied together. Furthermore, I show that the memory connected to a mythological past has played a crucial role in the rituals leading up to the building of the monument. By integrating a circular view of time while interpreting the rituals instead of a linear one, I argue that this can be understood as a way of transforming the soul for rebirth.

The aim of this study was to explore the social background of the people convicted of drunkenness offence in the town of Ljungby between 1936 and 1947. Drunkenness offense was sentenced to those found drunk in public but also societys attempt to control the s subclass. This view was in contrast to the ideal of the well-behaved worker who also spread during the end of the last century. Based on information found in index cards for drunkenness offenses provided by Ljungbys temperance board this studie explores whether alcohol use changes in different social classes. By mapping the offender's profession, age, gender and housing situation, the study shows clear overrepresentation of working class men. The study on gender showed similar trends in Ljungby as elsewhere in the country, that it was extremely few women who were convicted of drunkenness. When examining the age distribution in the drunkenness offences Ljungbys young people, namely those who were twentyfive years and younger, the numbers were slightly higher than in Sweden's cities but appeared to be consistent with official statistics on rural areas. The study's geographical part shows that there are patterns of drunkenness offenses and residential area and these patterns suggest that the drunks increasingly lived in neighborhoods that were considered to be poor. The conclusion is that there are class differences in who was convicted of drunkenness during 1936-1947 in Ljungby, both based on quantitative data and geographic survey.

No description available.

Driftdata från More Biogas anläggning i Kalmar har sammanställts och analyserats för att föreslå förbättringar i sammansättningen av den inkommande substratmixen för att öka gasproduktionen. C/N kvoten för den inkommande substratmixen är låg då en optimal C/N kvot är mellan 20 till 30. För att få upp den totala C/N kvoten till 15 behövs 27 ton halm i månaden tillsättas och 80 ton för att få upp den till 20. Det är även bra att tillsätta halm från ströbädd eller hönsgödsel som har en hög TS-halt eftersom det finns möjlighet till en ökad VS-belastning i processen.Slakteriavfall gav en positiv effekt på gasproduktionen och efter en jämförselse av två tidsperioder gav resultatet att gasproduktionen ökade med en MWh per ton TS av tillsatt slakteriavfall.Det finns inget tecken på att processen är hämmad av de inhiberande parametrarna eftersom inte gasproduktionen minskade de månader då de inhiberande parametrarna var högre.

Background: Over the years, businesses have come under the microscope as consumers and other stakeholders such as employees, environmentalist and journalists investigate any wrongdoings. Investors are also aware of the damages caused by organizations that are only concerned with profit maximization, and now they are diverging their investment to more sustainable companies. To overcome internal and external pressure, companies are accepting the responsibilities they have towards the society, environment, and shareholders. However, the journey of becoming responsible and environmentally sustainable is long and it often requires organizational change. Corporate Social Responsibility (CSR) is now known to most public and private firms. Over the decades, scholars have come up with various definitions for CSR which are often complex and diverse. Therefore, there is a need to understand how companies implement CSR rather than if they should implement it (Smith, 2003). The conceptualization of CSR, understanding what motivates towards CSR and how it is implemented within the organizations has attracted the attention of scholars (Maon, Lindgreen, & Swaen, 2010) Purpose: The purpose of this paper is to assess organisations journey to become sustainable companies using a developmental stage model, in this case the Consolidative model and to find empirical support the usefulness of this model as an assessment tool. Method: To achieve the purpose of this study, a qualitative method along with an abductive approach is used. Eight semi-structured interviews are used for collecting primary data while peer-reviewed articles and books are used to build the theoretical framework. Conclusion: Empirical findings support that the consolidative mode is useful in assessing the sustainability journey of organizations. No organization is found to be in the first three stages that are the dismissing, self-protecting, and compliance seeking stages. Pressure from stakeholders, personal values, beliefs and the desire to be competitive are what motivates organizations to work with CSR despite their small size.

<p>Tephrochronology, or the dating and correlation of stratigraphic sediment sequences by the use of tephra, is a dating method that has been much refined in the last decade. This refinement has enabled the detection of cryptotephra, which has expanded the known distribution of different tephras. At the site Lake Mulakullegöl in the southwest of Sweden, three distinct tephra horizons have been detected, of which two have been geochemically identified. The identified tephras are the Vedde Ash (ca 12,000 cal. yrs BP) and the Hässeldalen Tephra (ca 11,500 cal. yrs BP), both of Icelandic origin. These tephras were deposited during the middle of the Younger Dryas Stadial and the Younger Dryas/Preboreal transition, respectively. The Vedde Ash is one of the most widespread tephras of Icelandic provenance, while the Hässeldalen Tephra so far only has been found at two sites in southeastern Sweden, prior to the current study. A third, unidentified, tephra was also detected. Based on the stratigraphic position, this tephra might be the Borrobol Tephra, which has been dated to ca 14,400 cal. yrs BP. This might indicate that warming had not yet occurred in this part of Sweden. The extended known distribution of especially the Hässeldalen Tephra, but also the Vedde Ash, has enabled a higher potential for correlations between different records deposited during the Last Glacial/Interglacial transition.</p>

Tephrochronology, or the dating and correlation of stratigraphic sediment sequences by the use of tephra, is a dating method that has been much refined in the last decade. This refinement has enabled the detection of cryptotephra, which has expanded the known distribution of different tephras. At the site Lake Mulakullegöl in the southwest of Sweden, three distinct tephra horizons have been detected, of which two have been geochemically identified. The identified tephras are the Vedde Ash (ca 12,000 cal. yrs BP) and the Hässeldalen Tephra (ca 11,500 cal. yrs BP), both of Icelandic origin. These tephras were deposited during the middle of the Younger Dryas Stadial and the Younger Dryas/Preboreal transition, respectively. The Vedde Ash is one of the most widespread tephras of Icelandic provenance, while the Hässeldalen Tephra so far only has been found at two sites in southeastern Sweden, prior to the current study. A third, unidentified, tephra was also detected. Based on the stratigraphic position, this tephra might be the Borrobol Tephra, which has been dated to ca 14,400 cal. yrs BP. This might indicate that warming had not yet occurred in this part of Sweden. The extended known distribution of especially the Hässeldalen Tephra, but also the Vedde Ash, has enabled a higher potential for correlations between different records deposited during the Last Glacial/Interglacial transition.

Föreliggande uppsats är en pressundersökning där det övergripande syftet är att granska och analysera nyhetsrapporteringen i två småländska tidningar: Smålandsposten och Östra Småland beträffande den tyska respektive sovjetiska invasionen i Polen 1939. De metoder som har använts är en massmedietorisk analysmodell samt en komparativ metod för att undersöka tidningarna. I resultatkapitlet har tidningarna blivit summerade med betydelsefulla rubriker och citat samt att de finns i daterad ordning utefter utgivet datum. Resultatet visar att Smålandsposten främt använder källor ifrån Berlin, de rapporterar gärna om Tysklands framgångar och skriver därmed ifrån ett tyskt perspektiv.  Östra Småland däremot använder huvudsakligen källor ifrån Warszawa och västmakterna. Tidningen skriver gärna om polska framgångar gentemot tyskarna samt att polska befolkningen kämpar tappert för sitt land. I och med det skriver Östra Småland utifrån ett polskt perspektiv. Resultatet påvisar dessutom att den sovjetiska invasionen inte ämnar att få någon större publicitet i tidningarna.

Sammanfattning Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen Kronobergaren.   Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.   Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.   Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.

<h1>Sammanfattning</h1><p>Asa-konflikten utspelades i Småland under åren 1934 och 1935. Den ansågs vara en betydelsefull milstolpe i arbetarrörelsens historia i Kronobergs län men verkar nu vara relativt bortglömd. Det var en långdragen facklig och juridisk strid om föreningsrätten och rätten att verka som en fackförening mellan lantarbetarna, företrädda av Svenska Lantarbetareförbundet, och de tyska ägarna – Stinnes, företrädd av svensken (och nazisten) Söderström som var gift med en av finansmagnaten Hugo Stinnes döttrar. Det var även en kamp som utspelades i det offentliga rummet med rapportering och opinionsbildning i pressen bland annat från den år 1934 nystartade socialdemokratiska tidningen <em>Kronobergaren</em>.</p><p> </p><p>Asa-konflikten utkämpades mellan de anställda lantarbetarna på Asa herrgård, som ligger 4 mil norr om Växjö, och gårdens ägare och förvaltare. Antalet arbetare som direkt berördes av denna fackliga konflikt var ett knappt trettiotal personer varav flertalet var familjeförsörjare. Indirekt berördes därmed ett 70-tal personer. Strejken och blockaden varade i nästan ett år. Konflikten väckte uppmärksamhet även utanför Kronobergs län då den i första hand rörde den viktiga föreningsrätten och rätten för lantarbetarna att teckna ett kollektivavtal.<strong><em></em></strong></p><p> </p><p>Konflikten har inte varit föremål för mer omfattande akademisk forskning. Gunnar Sträng, då nybliven facklig ombudsman för ett offensivt lantarbetarfack, var med och hjälpte till att arbetarna vann konflikten och fick sitt kollektivavtal. Asa-konflikten är betydelsefull då den blev landets sista vräkningskonflikt. Gunnar Sträng ansåg att denna konflikt bidrog till att lagstiftning mot denna stridsåtgärd sedan infördes.<em></em></p><p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Asa-konfliktens förlopp framställdes i vissa utvalda tidningar och vad som bidrog till att strejken lyckades nå sitt huvudmål att teckna ett kollektivavtal för lantarbetarna. Den arbetarvänliga pressen rapporterade flitigt och ställde sig på de strejkandes sida. Borgerlig press var antingen tyst eller negativ. Vidare analyseras hur lantarbetarnas fackliga organisering i Småland påverkades av strejken. Det framkommer i uppsatsen att under de tre åren efter den lyckade strejken, från 1935 till 1938, mer än tredubblades antalet fackanslutna lantarbetare i Småland.</p>