Hanteringen av avloppsslam är en omdebatterad fråga som väcker många känslor hos folk på grund av dess innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester och organiska föreningar orsakade av varukonsumtion. Vi står idag inför ett hot om uttömda lager av fosfatmalm inom 30-300 år vilket gör det nödvändigt att återanvända fosforn. Syftet med detta examensarbete var att ge ett underlag för hur slammet kan användas mer cirkulärt i framtiden. Detta genom att kartlägga de slammängder som uppkommer vid kommunala och privata avloppsreningsverk i Småland, kvalitén hos slammet samt hur detta slam hanteras (åkermark, deponi, täckning eller förbränning). Med Småland  avses de 33 kommuner som ingår i Kalmar-, Jönköpings- och Kronobergs län. Sverige producerar årligen 207 000 ton torrsubstans (TS) avloppsslam vid de olika reningsverken, varav Småland producerar 8%. Kvalitén på slammet i området är god jämfört med de nuvarande gränsvärdena för sju tungmetaller. Förbättringen av kvalitén på slammet har mellan år 2005 och 2014 varit störst vid de REVAQ-certifierade reningsverken, främst av kadmiumhalten. I Småland sprids 45% av avloppsslammet på åkermark, 35% används för sluttäckning av  deponier  och 16% används som anläggningsjord. Framtida beslut kan minska möjligheterna för spridning i skogs- och åkermark. Forskningen som idag sker på fosforutvinning ur aska eller slam kommer vara av betydande vikt i framtiden. / The handling of Sewage sludge is a controversial issue because of its content of heavy metals, pharmaceutical residues and organic compounds. Depleted stocks of phosphateore within 30-300 years, makes it necessary to re-use phosphorous. The purpose of this study was to assess how the sludge can be used better in the future by identify the amounts arising from municipal wastewater treatmentplants in Småland, the quality of the sludge and how it is used. Sweden annually produces 207000 tonnes of dry matter at the municipal wastewater treatmentplants, of which Småland produces 8%. The quality of the sludge in the area is good compared with the limits for seven metals. The improvement of the sludges quality between 2005 and 2014 was greatest at the REVAQ-certified treatment plants, mainly in cadmiumcontent. In Småland 45% of the sewage sludge was spread on arable land, 35% was used for final covering of landfills and 16% used as plant soil or constructional masses. Future decisions can reduce the amount of sludge suitable for spreading  in forests and on arable land. The research currently taking place on the phosphorus extraction from ash or sludge will be of significant importance in the future.

In this essay I aim to examine how the landscape of Mönsterås might have looked like during the Bronze age in order to get a better understanding of the house urn that C J Ekerot found in a cairn in Fälle. Mönsterås is an area which has a quality of permanence, from Stone Age to Iron Age with its culmination during the Bronze Age. I will discuss the use and symbolic meaning of the house urn. The house as a symbol during the Bronze Age seemed to have had an important place in the cosmology. I will also discuss the importance of cairns, especially in the archipelago areas. The cairns have had an obvious connection to the sea throughout the Bronze age and scientist have argued that one of the reason could be that the sea was associated with the dead.

Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlänkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inräknas också anknytande och stödjande verksamheter så som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det småländska möbelklustret, det så kallade Möbelriket, och syftar till att visa på hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster. Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartläggande art. I intervjuerna har breda tematiska områden tagits upp, vilka behandlat de frågor vi har varit intresserade av. Resultaten av vår studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, både för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser våra respondenter effekter på den ekonomiska tillväxten i den ökade besöksnäringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfällen och i ökade skatteintäkter då företagen i klustret går bra. De ser också positiva effekter för utvecklingen av branschen, då företagen hela tiden tvingas till innovationer och nytänkande på grund av konkurrensen i klustret. Rekrytering av kvalitativ arbetskraft underlättas också av klustret, då klustret innehar ett stort antal kända företag med goda rykten. En samlad bransch lockar också till sig fler kunder, då dessa kommer att ha fler valmöjligheter, vilket är positivt för det enskilda företaget. Klustret underlättar också för samarbeten som gynnar de enskilda företagen, exempelvis genom en gemensam marknadsföring som når en bredare publik än om var och en själva skulle annonsera. Närheten till varandra kan härledas som en av de stora faktorerna bakom dessa positiva effekter som våra respondenter upplever. Det vi också har sett är hur en positiv effekt kan påverka andra delar i klustret och hur detta kan bilda en så kallad positiv spiral. Då en del i klustret stärks stärks också de övriga delarna. Vi har också sett att det som gynnar det enskilda företaget ofta också gynnar branschen och att det som gynnar branschen ofta också gynnar regionen.

Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska. Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.

Why do we call the monotonous spruce plantations here in Småland ‘forests’? Wildlife habitats are decreasing and the biodiversity with it. This was my concern when I started my project. But when I started to look for answers to why the forest looks as it does today, I encountered an obstacle.An obstacle containing a polarized debate, misunderstandings creating conflicts and controversies creating confusion. There is not a common notion of the meaning of words such as forest, forestry or preservation amongst the people involved in the forests. To save wildlife habitats people need to work together, and to be able to work together, we need a common notion of the meaning of words. I started to dig up the conflicts by having interviews with the people involved, to see what they were rooted in. This became my project. This project is not about finding one right answer or a solution, it is rather a collective storytelling of different perspectives on the Småländska forests.The results of this research is the basis to the film I made. In the film I used perspective binoculars, which is a speculative tool for being able to see others perspectives and stories. The binoculars zoom in and out, shifting perspectives and showing details you perhaps would not notice otherwise.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få ett exempel på hur diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck i vardagen i ett småländskt företag. Metodik: Vi har använt oss av ett abduktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Vi har i fyra dagar skuggat Grimslövs Skogstjänst AB:s VD Michael Samuelsson och utfört kvalitativa och ostrukturerade intervjuer med honom dessa dagar. Slutsats: Exemplet vi fått fram i slutsatsen av studien visade att diskurser angående ledarskap och entreprenörskap kan komma till uttryck på flera olika sätt. Utifrån Samuelssons yttranden och handlingar i vardagen observerade vi hans sätt att leda, vilket var att (1) alla människor ska få vara med och känna sig delaktiga och viktiga, (2) ta tillvara på de resurser och möjligheter som finns, (3) känslor och tankar i fokus, (4) viktigt med en positiv och hjälpande atmosfär, (5) balans mellan företaget och människor, (6) till viss del en klassisk egenföretagare med fokus på lönsamhet och intresse, (7) försöker vänja sig själv och de anställda vid delegering samtidigt som företaget ska hålla sin kvalité och (8) kommunicerar sina idéer och tankar samt använder sig av känslor i sitt kommunicerande. Med dessa formulerade diskurser kring ledarskap och entreprenörskap tar vi slutsatsen att vår bild av det smålänska ledarskapet är en kombination av ledarskap och entreprenörskap, när det utövas inom en organisation, som utvecklar och bidrar till samhället. / Purpose: The purpose with our study is to make an example of how discourses about leadership and entrepreneurship can be expressed in the everyday life of a company in the Swedish landscape Småland. Method: We have used an abductive and a qualitative research approach. In four days we shadowed the CEO Mr. Samuelsson from Grimslöv Skogstjänst AB. During those days we conducted qualitative and unstructured interviews with the CEO. Conclusion: According to the example in this study it shows that discouses about leadership and entrepreneurship can be expressed in many various ways. Based on Samuelsson’s opinions and actions in the everyday worklife we observed his way of leadership was that (1) all people should be and feel involved, (2) take advantage of the available resources and opportunities, (3) feelings and thoughts in focus, (4) important to have a positive and helping atmosphere, (5) a balance between the company and the employees, (6) partially be a classic self-employed person with focus on profitability and interest, (7) try to get used to delegation while maintaining the company’s quality and (8) communicate the ideas and thoughts as well as make use of emotions. With these discourses about leadership and entrepreneurship our conclusion is that out view of the småländska ledarskapet is a combination of leadership and entrepreneurship, exerted in an organization, that contributes to development to society.

Abstract  The aim of the study is to investigate how the dialect in Ljungby has changed over the last 60 years. This comparative study is based on recordings of two male informants. The first recording was made around 1944 and the second one in 2006. The focus is on lexicon, grammar, syntax and pronunciation.  The study is based on the assumption that dialectal features have decreased and that the language is closer to standard Swedish now than it was 60 years ago. The results of the study show that:  Dialect words and dialectal grammar have decreased.  The dialectal grammar used today is spread over larger geographical areas than before.  The pronunciation is now closer to standard Swedish than it was, regarding both vowels and consonants.  The use of diphthongs has increased.  There are many different reasons for the dialectal decrease, such as improved education, change of social structure and the effect of mass media. It is probably a combination of factors that has led to this result.

This essay is about the hamlets´ older boundaries, i.e. boundary lines (“rågångar”) and boundary markers in the form of rocks, and an own survey of two hamlet boundaries in southeast Sweden. Many of the boundary rocks were subjected to unintentional damage or destruction that arose during forestry activities, the excavation of ditches, or road construction. Boundaries between hamlets sparsely populated areas were not clearly defined from the beginning, but were established initially in the form of boundary zones, that often consisted of wetlands, watercourses, or mountain heights. These areas were utilized collectively by neighbouring hamlets. The first boundary markers in the survey area appeared in the beginning of the Middle Ages, and were composed of natural rock formations, which were characterized by placing three loose stones on a large ground anchored stone. Unequivocally hamlet boundaries were first created by land surveyors during the 1800th century up until the early 1900th century. Following written instructions, land surveyors built specialized stone formations to serve as boundaries and placed them along a line at regular intervals, five stones in a row. The land surveyor recorded all of the boundary lines and drew an accompanying map of the area. My inventory showed that almost two thirds of all the boundary markers recorded by land surveyors were missing or damaged. The markers that remained were easily located with the help of GPS, because the distances between the boundary markers were consistent with the recorded values. / Uppsatsen handlar om byarnas äldre gränser (”rågångar”) och gränsmarkeringar i form av stenar samt en egen inventering av två bygränser i sydöstra Sverige. Många av gränsstenarna blir utsatta för omedveten skada eller förstörelse, som uppstår vid skogsavverkning, dikesgrävning eller vägbygge. Gränser mellan byar i de glest befolkade områdena var inte klar definierade från början, utan bildades först i form av gränszoner, som ofta bestod av våtmarker , vattendrag eller bergshöjder. Dessa områden nyttjades gemensamt av de angränsande byarna. De första gränsmarkeringarna i undersökningsområdet kom till i början av medeltiden och bestod av naturliga stenformationer, som kännetecknades genom att lägga tre lösa stenar på en stor jordfast sten. Entydiga bygränser skapades först av lantmätare på 1700-talet eller tidigt 1800-tal. De byggde efter föreskrivna instruktioner speciella stenformationer och satte längs den raka gränsen och med jämna mellanrum fem stenar i rad. Lantmätaren protokollerade alla gränsdragningar och ritade en tillhörande karta över området.  Min inventering visade att nästan två tredjedelar av alla i lantmätarens protokoll angivna gränsmärken var försvunna eller skadade. De som fanns kvar var utan svårighet att lokalisera med hjälp av GPS, eftersom avståndet stämde väl överens med protokollets värden. / Der Aufsatz behandelt alte Dorfgrenzen ("rågångar") und Grenzmarkierungen i Form von Steinen und desweiteren eine eigene Betandsaufnahme von zwei Dorfgrenzen im südöstlichen Schweden (Småland). Viele Grenzsteine sind unabsichtlich Schädigung und Zerstörung ausgesetzt infolge Waldrohdung, Ziehung von Gräben oder Straßen- und Wegebau. Dorfgrenzen in dünn besiedelten Gebieten waren nicht von vornherein klar definiert, sondern Bildeten sich erst i Form von Grenzzonen, die oft aus Feuchtgebieten, Wasserläufen oder Berghöhen bestanden. Diese Gebiete wurden von den angrenzenden Dörfern gemeinsam genutzt. Die ersten Grenzmarkierungen im Untersuchungsgebiet entstanden zu Beginn des Mittelalters und bestanden aus natürlichen Steinformationen, die dadurch gekennzeichnet waren, dass drei Steine auf einen großen erdgebundenen Stein gelegt wurden. Eindeutige Dorfgrenzen wurden erst durch Landvermesser im 18. und frühen 19.Jahrhundert geschaffen. Sie legten fest vorgeschriebene Steinformationen an und setzten entlang gerader Grenzlinien und mit gleichmäßigem Abstand jeweils fünf Steine in einer Linie. Der Landesvermesser protokollierte alle Grenzziehungen und zeichnete eine zugehörige Karte über das Gebiet. Meine Bestandsaufnahme zeigte, dass fast zwei Drittel aller vom Landesvermesser im Protokoll angegebenen Grenzmarkierungen verschwunden oder beschädigt waren. Die verbliebenen Steine waren ohne Schwierigkeit mit einem GPS zu lokalisieren, da deren Abstände gut mit den Werten des Protokolls übereinstimmten.

Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt. Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa. I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd. Vad undersökningen kommer fram till är en negativ men icke dramatisk befolkningsutveckling som skiljer sig åt mellan de två socknarna, framförallt vad gäller emigrationerna. / This essay focuses on two swedish parishes before, during and after the famine in Sweden 1867. The purpose is to see the direct and varying impacts by crop failures. The parishes are Vilhelmina in northern Sweden and Döderhult in southern Sweden. The delimited period is 1865-1870. The study was made based on the parishes' church archives and statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB). Previous research shows various impacts by the crop failures 1867-1869 and a clear relationship with the following mass emigrations to North America. But there is no previous comparison on a micro level and between these two different geographical areas which this essay has done. The essay gives an overview about the crop failures, Sweden in the 1860's and facts about Vilhelmina and Döderhult. Statistic bars display the number of deceased, born, expatriates, emigrants and total population. The conclusion of the study is a  negative but not dramatic evolvement of the populations, and with differences between the parishes, particularly regarding the emigrations