Spelling suggestions: "subject:"småland"" "subject:"smålands""
1 |
Rural Entrepreneurship: Challenges and OpportunitiesImedashvili, Sopiko, Kekua, Ani, Ivchenko, Polina January 2013 (has links)
According to World Bank Report published in 2012, the rural population in Sweden is 15.3 %. Rural population is calculated as difference between total populations minus urban population. 15.3 % clearly shows how important rural areas are for Sweden’s future development. Entrepreneurship plays the integral role in rural area development. However, earlier research has shown only economic perspective of rural development. On the other hand, the new ways to discover the challenges and opportunities for entrepreneurs in small firms were needed.
|
2 |
Sm 144 Gursten : En småländsk runsten från tidig vikingatidÅkerström, Hanna January 2012 (has links)
I denna uppsats undersöks Gurstenstenen, en småländsk runsten från tidig vikingatid. Syftet är att granska tidigare läsningar och tolkningar och revidera dessa där det behövs, samt att utifrån en sannolik tolkning av inskriften säga något om dess sakliga bakgrund och syfte. Eftersom studien syftar till att läsa och förstå text utgår metoden från en beskrivning av läsandet som psykologisk process. I varje del av detta arbete har den mest sannolika lösningen valts utifrån en jämförelse med annat runmaterial. Resultatet innebär en nyläsning och -tolkning av en av inskriftens rader. Läsningen är kuþaskaki faþi sunuR naut smiþa kata uif siþaR un…, vilket tolkas Goða-Skeggi fáði. Sonr naut smíða Káta. Víf síðarr unn[i] och översätts ’Gode-Skägge (det vill säga godens eller godarnas Skägge) ristade. Sonen fick (eller fick nytta av) Kåtes smiden. Hustrun förunnade (eller gav lov) senare’. Sonen bör vara Kåtes son och hustrun Kåtes hustru. Möjligen är Skägge identisk med Kåtes son. Förleden Gode- är troligen samma ord som fvn. goði ’hednisk präst’. Inskriften är förmodligen en minnesinskrift över den döde Kåte, samt en manifestation av en betydelsefull händelse kopplad till att de föremål som nämns byter ägare.
|
3 |
Inte för allt smör i Småland- men för det godaste : "Småland"- Exklusivt smörkrus för restaurangverksamhetHolmström, Louise January 2009 (has links)
<p>Uppsatsen skildrar mitt examensarbete 2009 där syftet har varit att ta fram en behållare eller förpackning för smör. Arbetet har genomförts tillsammans med Emåmejeriet i Småländska Hultsfred, som nu vill utöka sitt sortiment med smör, inte bara i butikshyllorna utan även genom att lansera smöret på utvalda restauranger runtom i landet.Tanken har varit att försöka förhöja smöret och smörupplevelsen för kroggästenpå ett exklusivare sätt och med en ”touch” av Småland.Mitt val blev att formge en behållare istället för förpackning med anledning av att slit- och släng inte känns aktuellt med tanke på dagens strävan efter hållbar utveckling.Intervjuer har genomförts med krögare, serveringspersonal och gäster, samt observationer inom restaurangverksamheten.Här behandlas även reflektioner kring min egen roll som designer samt designprocessen och mina ställningstaganden under resans gång. Att arbeta som designer handlar inte bara om att ha ett öga för färg och form, lika viktigtär förståelsen av hur omgivningen agerar på den marknad man befinner sig. Man måste kunna sätta sig in i olika scenarier och roller som kräver en djupare förståelse av mig som formgivare.Löpande behandlar uppsatsen hur man som ny eller erfaren aktör på marknaden kan nå fram med sitt budskap och sälja sina produkter. Idag krävs ett nytt sätt av att tänka och lansera produkter. Det gäller att fånga den tänkta köparen eller gästen i detta fall. Jag kommer att ta upp vikten av Storytelling, där huvudsyftet är att sätta artefakten i en sammanhängande kontext. Det gäller att förmedla en berättelse med produkten, och viktigt är att försöka stimulera inre (mentala) bilder som genererar känslomässiga upplevelser hos köparen. Här kan man även se samband med förpackningsdesigndär det likaså är viktigt att fånga köparen med hjälp av känslomässiga metoder.Resultatet blev en konformad smörbehållare i frostat glas med tillhörande ställ i ek och smörkniv i ene. Smöret ska appliceras i konen genom att spritsaseller att man rullar en smörkula och lägger ner den i konen. Syftet är att smörbehållaren ska ge gästen en exklusivare upplevelse av smöret. I sambandmed serveringen kommer gästen att få en historia serverad med smöret i form av ett litet informationskort med gammal prägel.Grossistförpackningar ska levereras från Emåmejeriet till de restauranger som ska servera detta smör. Den grafiska profilen för hur grossistförpackningenska se ut ligger för närvarande på ett skissplan.</p>
|
4 |
Högarps ängar : Förändringar i kärlväxtfloran 1979-2012Petersson, Lisa January 2013 (has links)
Högarp ligger i östra kanten av Jönköpings län. I den här undersökningen har en inventeringav kärlväxterna i de tre ängarna i byn gjorts och jämförts med en inventering från 1979.Bortsett från en period under mitten av 1900-talet, har ängarna förmodligen hävdats på ettliknande sätt under en mycket lång tid. Därför har också en väldigt rik ängsflora utvecklats.Syftet med undersökningen, var att se vilka förändringar som skett i florasammansättningenunder åren som gått mellan de två inventeringarna. Påverkansfaktorer som kvävenedfall,försurning, metoder för hävd och några olika ängsväxters habitatskrav är aspekter sombehandlas. Analysen utgår också från de metoder för hävd som beskrivs i kulturreservatetsskötselplan och som redovisats i intervjuer.Eftersom ängarnas gränser utvidgats något sedan 1979 har det inte gått att avgöra ifall nyaarter tillkommit på grund av större arealer i den senare inventeringen. Därför ligger fokusistället på arter som försvunnit.Flera av de arter som försvunnit är exempel på arter som är lågvuxna, kräver lite näring och ärkänsliga för konkurrens från andra växter. De metoder för ängsskötseln som beskrivs iskötselplanen för kulturreservatet stämmer i stort överrens med de rekommendationer förskötsel som beskrivs i den litteratur som ingått i arbetet, men metoden för hötorkning behöverutvecklas och tiden för efterbete bör definieras tydligare.Möjliga hot mot ängsväxterna är upphörd eller försämrad hävd. Ett annat hot ärkulturreservatets isolerade läge i ett modernt jord- och skogsbrukslandskap. Det kan fungerasom en spridningsbarriär, vilket på sikt, eller kanske redan idag, kan ha orsakat en genetiskdepression hos några växtarter.
|
5 |
Inte för allt smör i Småland- men för det godaste : "Småland"- Exklusivt smörkrus för restaurangverksamhetHolmström, Louise January 2009 (has links)
Uppsatsen skildrar mitt examensarbete 2009 där syftet har varit att ta fram en behållare eller förpackning för smör. Arbetet har genomförts tillsammans med Emåmejeriet i Småländska Hultsfred, som nu vill utöka sitt sortiment med smör, inte bara i butikshyllorna utan även genom att lansera smöret på utvalda restauranger runtom i landet.Tanken har varit att försöka förhöja smöret och smörupplevelsen för kroggästenpå ett exklusivare sätt och med en ”touch” av Småland.Mitt val blev att formge en behållare istället för förpackning med anledning av att slit- och släng inte känns aktuellt med tanke på dagens strävan efter hållbar utveckling.Intervjuer har genomförts med krögare, serveringspersonal och gäster, samt observationer inom restaurangverksamheten.Här behandlas även reflektioner kring min egen roll som designer samt designprocessen och mina ställningstaganden under resans gång. Att arbeta som designer handlar inte bara om att ha ett öga för färg och form, lika viktigtär förståelsen av hur omgivningen agerar på den marknad man befinner sig. Man måste kunna sätta sig in i olika scenarier och roller som kräver en djupare förståelse av mig som formgivare.Löpande behandlar uppsatsen hur man som ny eller erfaren aktör på marknaden kan nå fram med sitt budskap och sälja sina produkter. Idag krävs ett nytt sätt av att tänka och lansera produkter. Det gäller att fånga den tänkta köparen eller gästen i detta fall. Jag kommer att ta upp vikten av Storytelling, där huvudsyftet är att sätta artefakten i en sammanhängande kontext. Det gäller att förmedla en berättelse med produkten, och viktigt är att försöka stimulera inre (mentala) bilder som genererar känslomässiga upplevelser hos köparen. Här kan man även se samband med förpackningsdesigndär det likaså är viktigt att fånga köparen med hjälp av känslomässiga metoder.Resultatet blev en konformad smörbehållare i frostat glas med tillhörande ställ i ek och smörkniv i ene. Smöret ska appliceras i konen genom att spritsaseller att man rullar en smörkula och lägger ner den i konen. Syftet är att smörbehållaren ska ge gästen en exklusivare upplevelse av smöret. I sambandmed serveringen kommer gästen att få en historia serverad med smöret i form av ett litet informationskort med gammal prägel.Grossistförpackningar ska levereras från Emåmejeriet till de restauranger som ska servera detta smör. Den grafiska profilen för hur grossistförpackningenska se ut ligger för närvarande på ett skissplan.
|
6 |
Ungdomar och dialekt i Småland : en attitydundersökningChristensen, Martina January 2008 (has links)
<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>
|
7 |
Det lokalas betydelse för lantbrukare : ”Jag tycker att jag bor på världens finaste ställe här”Gunnarsson, Sanna January 2014 (has links)
No description available.
|
8 |
"Är det här ens svenska?" : En undersökning av förekomsten av dialektord i Kalmar och MönsteråsKarlsson, Lovisa January 2014 (has links)
Denna uppsats handlar om huruvida dialektord fortfarande finns kvar i dagens gymnasieungdomars språk i Mönsterås och Kalmar. Syftet är att undersöka förekomsten av dialektord i ungdomarnas språk samt att se vilka av de undersökta orden som är mest och minst frekventa i deras ordförråd. För att ta reda på om ungdomarna använder dialektord genomförde jag en enkätundersökning i sammanlagt åtta gymnasieklasser i orterna. Enkäten innehöll 40 ord och varje ord följdes av tre frågor: de fick svara på om de hade hört ordet, själva skulle kunna använda det och om de vet vad ordet betyder. Resultaten mellan flickor och pojkar, gymnasieklasser och ursprung jämfördes. Flickor har fler dialektord i sitt ordförråd än pojkar. Om man läser på ett teoretiskt eller praktiskt program har inte så stor betydelse för hur många dialektord som finns i ens ordförråd. Den största skillnaden finns mellan de som kommer från landsbygden och mindre orter jämfört med de som är uppvuxna i städer. Stadsborna har betydligt färre dialektord i sitt ordförråd. De vars föräldrar är uppvuxna i Småland kan fler ord än de som har föräldrar från annan ort. Slutligen kom jag fram till att gymnasieungdomarna kan färre dialektala ord än de äldre informanterna. Orden har delats upp i fyra grupper efter hur många elever som har sagt att de använder dem, har hört dem och kan deras betydelse. Många av de vanliga orden är sådana som har kommit att användas i större geografiskt område eller sådana som inte har någon exakt motsvarighet i standardsvenskan. Sett till annan tidigare forskning är mina resultat inte förvånande. De som bor på landsbygden är mer dialektala än de som bor i städer och äldre är mer dialektala än yngre. Däremot anses män vara mer dialektala än kvinnor. I denna undersökning är dock de kvinnliga informanterna mer dialektala än de manliga, vilket också vissa andra undersökningar har kommit fram till. Detta tror jag dels har att göra med engagemanget vid genomförandet av enkätundersökningen men framför allt att kvinnor har ett större ordförråd än män, inte bara vad gäller det dialektala ordförrådet utan också sett till standardspråkets ordförråd.
|
9 |
Hovet i Hovshaga : Kult och samhälle i det förhistoriska folklandet VärendGustav, Gunnarsson January 2016 (has links)
This study aims to inquire into the pre-historic cult and the power structures in the folkland Värend, a region in present days Kronoberg County in Småland Sweden. The district Hovshaga is located at the northern outskirts of Växjö, the provincial capital. According to linguistic- and place name studies (toponymy) “hof” implies an Iron Age central place with a high probability of ritual cult presence. The toponymy of this district serve as the outset of this inquiry, using archeological records and reports on Värend as my empiric material coupled with prehistoric place-name studies and studies of hierarchies, Norse mythology, phenomenology and a little bit of sociology I hope to make some of the social dynamics of Värend become visible.
|
10 |
Permanence in architectureHjälmeby, Amanda January 2020 (has links)
How can we generate sustainable architecture in relation to permanence and aging? How can we bring knowledge about old existing buildings in the design process for new architecture? I think it is important to reflect on choice of material because of a buildings life span. Also to be aware of what frame of references are the start for the designprocess. I have been investigated old existing buildings in Småland with focus on permanence in architecture that I think have aged well. I think it is a gap between the design process and the manufacturing industry in Småland. To maintain and develop the knowledge and work close together I think it could gain the whole process to add education in the region. The outcome of this investigation is an art and design school as boarding school in a rural area in the outskirt of Eksjö. The design proposal are based on some concept out of the site analysis and the wooden survey. Organic shaped volumes in relation to a structural grid system is the main construction at the site. This kind of architecture creates an interesting contrast to the existing built environment at the site.
|
Page generated in 0.0365 seconds