Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra Småland, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background? We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st – April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin. Although, only 22 of these persons occurred in their role as foreigner or immigrant, the remaining majority occurred due to personal character or competence. Thus, the origin background did not matter in the context.

From the pre-Roman and Roman Iron Age, a number of different fossil agrarian landscapes can be found in southern Sweden - clearance cairn areas, celtic fields, stone-wall complexes and geometrically laid-out strip fields. With two different comparative analyses, this paper tries to explain some of the differences between clearance cairn systems and the other fossil field systems The shape of the early Iron Age agrarian landscape varies between different provinces of southern Sweden. At Gotland, celtic field systems were laid-out before 500 BC. In Småland at the same time, areas with clearance cairns were created. How can the difference be explained? The different physical appearance of clearance cairn areas and celtic fields can be explained by the different ways to handle the ard in till and in sandy soil. In sandy soils, and other fine soils, the ard will at each turn deposit small amounts of roots, soil and debris at the edge of the field, which over the years will build up the walls of the celtic fields. But in boulder-rich soil the ard will constantly have to be lifted and tilted, which means that the material will be released before the ard reaches the edge of the field. Since crops, vegetation, houses, field system areas, etc. are identical or at least similar in both landscape types, they most likely represent the same farming system with hay-meadow – stabling – manure – intensely cultivated fields In most provinces in southern Sweden, the pre-roman celtic fields and clearance cairn areas were replaced by geometrically laid-out strip fields or different kinds of stone-wall complexes enclosing the fields and farms, around AD 200, but not in Småland. There, the clearance cairn areas were used and extended throughout the Iron Age. How can this regional variation be explained? A comparison between the different landscape types reveals no significant differences in tools, crops, houses, etc. that would support that the difference is explained by a shift in farming systems. A more likely hypothesis is that the difference is due to regional pre-state or early-state political structures with an ambition to control land-use. This is based on the observations that 1) within each region the physical appearance of the fossil landscape is very coherent; 2) between the different regions there are significant differences, and; 3) the different systems were introduced approximately simultaneously in the regions Gotland, Öland, Östergötland, Uppland and Västergötland. This hypothesis implies that Småland either had a separate political structure which chose to keep the old clearance cairn land-use system, or lacked a corresponding regional structure.

Denna uppsats behandlar frågan kring en eventuell förekomst av centralplatser eller centralplatsområden under järnåldern (ca 500 f.Kr. - 1050 e.Kr.) i det som idag är Småland. Utgångspunkten är tidigare forskning inom området järnålderns centralplatser, främst i Sydskandinavien, samt några av de centralplatsindikerande förklaringsmodeller, främst då Charlotte Fabech och Jytte Ringtved (1995) som bedöms applicerbara i föreliggande studie om Smålands järnålder. Sammantaget bedöms det sammantagna källmaterialet från järnåldern, med tyngdpunkt på ett flertal centralplatsindikerande fyndkategorier, så som prakt- ädelmetall- och vapenfynd, samt förekomst av olika typer av hantverksfynd, produktionsverksamhet och metallbearbetning, främst järnhantering. Därutöver läggs särskild vid de under järnåldern föreliggande resursmässiga och kommunikativa förutsättningarna. Vidare undersöks ortnamnsaspekten som en möjlig centralplatsindikerande faktor. Också huruvida man genom att utgå från den medeltida häradsindelningen kan underlätta en centralområdesidentifiering, utforskas inom ramen för detta uppsatsarbete. / This study deals with the question whether there are any archeaological traces or evidence of central places or central areas in the Swedish province of Småland dating back to the Iron Age (circa 500 B.C - 1050 AD). The basis of this study is primarily the arceological data consisting of different arcehological remains such as traces of settlement and habitation, graves and grave finds and iron making. Additionaly the presence of central place- indicating place names are considered.

Titel: ”Vilka vill jobba med detta i framtiden?” En kvalitativ studie om hur offentlig verksamhet i Småland arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Författare: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problemformulering:  · Hur arbetar offentlig verksamhet med att attrahera och behålla kompetens inom yrkesgruppen socialsekreterare? · Vilka möjligheter kan identifieras för att möta fortsatta utmaningar med att attrahera och behålla socialsekreterare? Syfte: Syftet med studien är att få en uppfattning om hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare. Studien ämnar också identifiera fortsatta utmaningar och möjligheter för offentlig verksamhet med att attrahera och behålla socialsekreterare. Metod: En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Datainsamling har skett genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Slutsats: Vår studie visar att hur offentlig verksamhet arbetar med att attrahera och behålla socialsekreterare skiljer sig åt beroende på vilka förutsättningar kommunerna har. De centrala faktorerna i arbetet med att attrahera och behålla socialsekreterare är ledarskap, arbetsmiljö, kompetensutveckling, tid för återhämtning, meningsfullhet och organisationskultur. Denna studie visar att det är klientarbetet som skapar meningsfullhet för socialsekreterarna i deras yrkesroll. / Title: "Who wants to work with this in the future?" A qualitative study on how public organisations in Småland work to attract and retain social workers. Authors: Bettina Idberg Corr, Johanna Lindberg, Kevin Hammenstrand Problem formulation:  · How does the public sector work to attract and retain competence within the professional group of social workers? · What opportunities can be identified to meet the continuing challenges of attracting and retaining social workers? Purpose: The purpose of the study is to get an idea of how public services work to attract and retain social workers. The study also intends to identify continuing challenges in how public services work to attract and retain social workers. Method: A qualitative case study with an inductive approach. Data collection has been done through semi-structured qualitative interviews.         Conclusion: Our study shows that how public services work to attract and retain social workers differs depending on the conditions the municipalities have. Central factors in the work to attract and retain social workers are leadership, work environment, skills development, time for recovery, meaningfulness and organisational culture. This study shows that it is the client work that creates meaningfulness for the social workers in their professional role.

The purpose of this study is to investigate and get an overview of infant and child mortality in four smaller parishes in Småland County, Moheda, Slätthög, Vislanda and Skatelöv.The study will compare three different periods, 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1940. The evidence has been collected from death and burial registers and birth and baptism registers from the parishes.The study's main question is "What proportion of Moheda's, Slätthög's, Vislanda's, and Skatelöv's children up to and including the age of six died during the periods 1889-1894, 1910-1915, and 1944-1949?". The result the study has achieved in relation to the main question is that during the first period 322 children died and during the last period 26 children died, thus the child mortality rate decreased.

Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845? Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.

Hur bör en Life@Home-mässa i Nya Haganäs utformas för att attrahera, skapa publicitet och få folk att bosätta sig på orten? Svaret på den frågan undersöks i denna rapport. Bostadsbrist leder till ett behov att expandera och en mässa kan ge orten mer publicitet och intresse som genererar underlag för nybyggnationer och immigration. Metoden utgörs av litteraturstudier kring stadsplanering, intervjuer med ämneskvalificerade personer, studiebesök och undersökningar av relevanta bomässor. En deltagaraktiv stadsplaneringsmetod används och ligger till grund för en 3D-modell som har tagits fram. Detta utförs med hjälp av dator och resultatet presenteras i form av renderingar. Diskussionen kretsar kring hur kvalitéer varierar vid olika utformningar av planen, planens utseende och hur väl den uppfyller målen. Slutsatser dras, vilka står som grund för ett kvalitetsprogram för vad Life@Home-mässan kan innehålla. Dessutom dras övergripande slutsatser för hela Nya Haganäs.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder gentemot muslimer på en gymnasieskola i Småland. Med hjälp av en konstruerad enkät fick elever i årskurs ett och tre på Naturvetenskapsprogrammet och i årskurs ett och tre på Fordonstekniska programmet på denna småländska skola ta ställning till åtta påståenden om muslimer. I studien jämförs dessa två programs enkätsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de åtta påståendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vänner eller inte för att se samband. Enkätsvaren har bearbetats med hjälp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar att eleverna på Naturvetenskapsprogrammet på denna skola generellt sett är mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par är negativa till bärandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring. Eleverna i årskurs ett på Fordonstekniska programmet är också generellt sett positivt inställda till muslimer, medan eleverna i årskurs tre är mer negativt inställda till muslimer. Somliga elever i båda Fordonstekniska klasserna, i likhet med Naturvetenskapsklasserna, är negativt inställda till specifikt moskébygge, slöja samt muslimsk invandring. De flesta elever i dessa fyra klasser som har muslimska vänner visar på en positiv attityd gentemot muslimer.

<p>Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: <em>Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?</em></p><p>Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen. Den andra effekten var en proletariseringsprocess, eftersom en ökning av den obesuttna delen av befolkningen måste ha inneburit att fler var tvungna att förlita sig på inkomster från andra håll än jordägande, exempelvis dagsverken. Slutligen skedde en uppsplittring av den mantalssatta jorden, förmodligen på grund av att reglerna för handel med och uppstyckning av jord mildrades i samband med skiftet. Det blev helt enkelt lättare att göra lite mer som man ville med sitt jordinnehav.</p>

Denna uppsats behandlar ämne turiststudier och bildbanker med koppling till porträtteringen av Småland utifrån ett tyskt och ett svenskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att se ett resultat kring huruvida det finns skillnader i hur hemsidor med svensk eller tysk målgrupp porträtterar Småland. Detta sker genom en analys av deras olika val av motiv i sina fotograferingar och vad eventuella skillnader kan säga om representationen. En kvantitativ, kvalitativ och en komparativ undersökning har genomförts där sex hemsidor publicerade av tyska respektive svenska turistbyråer och med tysk eller svensk målgrupp har blivit analyserade. Materialen på hemsidorna kommer huvudsakligen från bildbanker. Utifrån statistik kunde slutsatser dras att hemsidor som främst riktar sig till tyska turister gestaltar Småland med Astrid Lindgrens figurer och älgar, medan de hemsidorna med svensk målgrupp främst fokuserar på storstäderna och matkulturen i regionen. Även lantlighet visar sig vara viktigt för de bådas gestaltningar. / This scientific essay deals with topic such as tourism studies and image banks with a connection to the portrait of Småland based on a German and a Swedish perspective. The purpose of this essay is to find a result of weather there is differences in how websites with German or Swedish targetgroup portray Småland. This is done through an analysis of their choices of motives in their pictures, and what these differences can tell us about the representation. One qualitative, one quantitative and one comparative survey has been done where six websites with Swedish or German targetgroup has been analyzed. The material is mostly from image banks. Conclusions could be drawn where the websites targeting Germans showed Astrid Lindgren’s figures and elks, and the websites with a Swedish targetgroup showed mostly the big cities and the food culture in the region. Also the rurality turns out to be important.