No description available.

I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

No description available.

Mariefred, en småstadsidyll vid Mälaren med bevarad trähusbebyggelse och stadsplan från 1700-talet. Detta projekt tog ursprung i den variation som finns bland bebyggelsen i trästaden. Med små skillnader i uttryck, färgsättning, till- och ombyggnader skapas en speciell karaktär i Mariefred. Med projektet ville jag sammanföra den karaktären och känslan av variation med hotellet för att bryta av mot den traditionella hotellbyggnaden med långa korridorer och generella uttryck. Ett trähus för att knyta an till trästaden men en modernare version än vad som finns där idag. Det huvudsakliga greppet för att skapa denna variation är en förskjutning av våningsplanen. Förskjutningen skapar olika takhöjder på bottenplanet och genom detta bryts korridoren mellan hotellrummen upp och fördelar rummen på flera halvplan. För Mariefred skapas ett hotell i entrén till staden med plats för allmänheten genom restaurang med uteservering, plats för personalen och verksamheten och plats för gäster genom rum med variation som ska få bidra till att ge en mer personlig hotellmiljö och upplevelse av vistelsen i Mariefred. / Mariefred, a charming small town just by the lake Mälaren with preserved wooden house buildings and a city plan from the late 1700s. This project started with the variation that exists among the buildings in the old town of wooden houses. With small differences in their expression, colouring, extensions and rebuilding a special character is created in Mariefred. With the project I wanted to combine that character and the sense of variation with the hotel to break the traditional hotel building with corridors and a general expression. A wooden building to connect to the city but with a more modern style then what is there today.         The main way to create this variation was a shifting of the floor heights. The shift makes different heights in the rooms on the bottom floor and on the other floors the shift breaks the corridors between the hotel rooms and divide the rooms to different levels.   Mariefred is given a hotel at the entrance of the city with space for the public through a restaurant, space for the staff and the activity and space for the guests by rooms with variation that gives the hotel environment and the stay in Mariefred more personality.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens.</p><p>Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser.</p><p>Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna. Avslutningsvis presenteras en modifierad och egengjord modell.</p>

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur en lokal detaljist kan bygga upp och stärka sitt varumärke i dagens konkurrens. Vi har använt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. Primärdata samlats in genom två intervjuer med ägarna till två lokala butiker och två fokusgrupper bestående av sju personer i vardera, en grupp bestående av kvinnor och en grupp bestående av män. Fortsättningsvis har detta resultatunderlag hjälpt oss att komma fram till våra slutsatser. Vi har under arbetets gång kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har även fått förståelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvärdering och egna rekommendationer för de båda detaljisterna. Avslutningsvis presenteras en modifierad och egengjord modell.

Denna studie ämnar undersöka hur invånare i Knivsta kommun uppfattar vilka förändringar som har skett i kommunen i och med en stor befolkningsökning från och med år 2005. Studien undersöker känslan av förändringar inom Brottslighet, invandring och platsidentitet Valet av dessa teman baseras på pilotintervjuer kring Knivstas förändring. Genom att sedan intervjua sex stycken invånare som har bott i Knivsta kommun under perioden 2005– 2018 skapades en bild av hur de ser på förändringar i kommunen. Detta jämförs även med statistik för att undersöka korrelation och ställs mot tidigare forskning för att kunna förklara dessa processer. Resultatet visar att invånarna känner att kommunen har förändrats i flera avseenden under perioden. De känner sig mindre trygga i centrum på kvällen och tror att brottsligheten i kommunen har ökat. Det finns också viss skepticism inför kommunens integrationsarbete. Känslan kring vad Knivsta är har också ändrats och det beskrivs som att orten blir mer anonym och opersonlig när den växer och flera är oroliga för att Knivstas förändring ska leda till att det blir mer som en förort till Uppsala eller Stockholm.

Since the railway was constructed through Skövde in the 1850s, it has served as both barrier and catalyst for growth and overall development. Today, the sparse area surrounding the station faces large-scale develop- ment in terms of office buildings and parking garages, thus reinforcing the barrier through the city. With social sustainability and public life as starting point, the project suggests an alternative scenario by identify- ing and injecting the city’s inherent qualities into the area. / Sedan järnvägen anlades genom Skövde i mitten av 1800-talet har den agerat både barriär och katalysator för tillväxt och utveckling i Skövde, en stad med 50 000 invånare som idag har rollen som centralort i Skaraborg. Idag står det glesa och outvecklade området omkring Skövde Resecentrum inför storskalig utveckling med fokus på kontorsbyggnader och parkeringsgarage, vilket kommer förstärka järnvägens roll som barriär i staden. Med utgångspunkt i social hållbarhet och publikt liv föreslår projektet ett alternativ scenario genom att identifiera och injicera stadens befintliga kvaliteér i området. Resultatet är en alternativ vision bestående av fem publika platser med skiftande karaktärer hämtade från staden. Projektet ifrågasätter även vad ett stationsområde behöver och kan vara, och vad som verkligen sätter en stad på kartan.

The title of the essay is “I associate Stockholm with career focused, that you want to become something. That you’re not satisfied with the predetermined way of life that we are in Skellefteå” and is written by Erika Lundström and Josefin Möller. The purpose of this essay is to examine how the place of residence affects the individuals identity. The study is based on ten qualitative interviews with individuals residing and growing up in two different communities called Skellefteå kommun and Stockholms kommun in Sweden. A number of theories within identity creation, from for example Bauman (2004) and Pripp (2001), are used to understand the phenomena. The results demonstrate that the respondents experience a pride in living in each community. The respondents attitudes are reflected by their place of residence and how they experiences expectations to live by the community valuations to fit in. The respondents from Stockholms kommun experienced an expectation to have an education and a growing career while the respondents from Skellefteå kommun experienced an expectation to start a family and have a stable job. Their own identity is strengthened when the respondents talks about themselves in a relation to the other community which creates a kind of power imbalance between the communities. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur individens identitet och självbild påverkas av bostadsorten. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio individer uppväxta och bosatta i Stockholms kommun samt Skellefteå kommun. Ett flertal teorier om identitetsskapande, från exempelvis Bauman (2004) och Pripp (2001), har använts för att förstå fenomenet. Resultatet av studien visar hur intervjupersonerna upplever en stolthet över att bo i respektive kommun, samt att individens identitetsskapande påverkas av förväntningarna som är kopplade till platsen. Intervjupersonerna från Stockholms kommun upplevde en förväntning på att ha en utbildning och en växande karriär, medan intervjupersonerna från Skellefteå kommun upplevde en förväntning på att bilda familj tidigt samt ha ett stabilt arbete. Den egna identiteten stärktes när intervjupersonerna talade om sig själva i relation till den andra gruppen, vilket skapar en slags maktobalans mellan de två kommunerna.

<p>There are many good reasons to ponder about what it is that makes life worth living. To observe and reflect on what it is that gives a person a good quality of life is arguably the essential core of social-work. The aim of this research was to investigate how 15-year old youths interpret quality of life. The key areas that we explored in order to meet the research aims were: what did the youths interpret as a good quality of life for a 15-year old and for an adult, how did they view their own quality of life, and did they think that the regional context (i.e. if one lives in a big city or in a small town) affects how one interpret quality of life.</p><p>The studywas based on interviews with four boys and four girls. Half of the respondents lived in a suburb of Stockholm and the other half lived in a small country town. A qualitative method was used to interview the respondents individually. The results were analysed by using Brülde´s theories on quality of life. The results show that to a large extent the youths in both areas shared each others values – a loving and supportive family was deemed to be the most important factor for a good quality of life, followed by friendships and recreational-time for young people and job satisfaction for adults. However, the two groups differed in two ways.</p><p>The suburban youths declared that they experienced a lot of school-stress which the small-town youths did not experience. Also, the Stockholm respondents identified several aspects that could make their lives better. In the contrast none of the small town respondents could identify ways to improve their lives. Explanations for these differing responses are explored in the study.</p>