SammanfattningSyftet med examensarbetet är att undersöka skillnaderna mellan en fysisk och en on-line konferens för att se om de kompletterar varandra eller kan ersätta varandra. Uppsatsen är baserad på The Conference – en mediakonferens av Media Evolution i Malmö. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och två underfrågor: Är det fysiska mötet på The Conference och on-line mötet på internet kompletterande eller ersätter de varandra?” Underfrågorna är: Vad vill arrangören att deltagaren ska få ut av The Conference på plats – i förhållande till en konferens on-line? Hur används sociala medier för att knyta ihop on-line och fysiska möten för The Conference?Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av teorier och artiklar om interaktion fysiskt och on-line. Teorier som tas upp är främst hämtade från Goffman, Castell samt Nilsson & Waldemarson. Undersökningen baseras på Media Evolutions årliga konferens The Conference. Uppsatsen utgår från ett abduktivt förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer med nio informanter har genomförts. Vidare har en kvalitativ webbenkät skickats ut till 1348 tidigare deltagare av 2008-2012 års The Conference (tidigare Moving Images). Slutsatsen av undersökningen är att ett on-line möte är kompletterande i förhållande till en fysisk konferens. Arrangörerna av The Conference upplever att deltagarna efterfrågar upplevelser och möten med andra deltagare. En upplevelse innebär att uppleva stämningen, vara fysiskt på plats och få tillgång till talarna. Ett möte innebär spontana och äkta möten med andra deltagare och med talarna. Vidare har arrangörerna uppfattningen att värdet av The Conference är tillgången till att möta deltagare från mediebranschen med andra perspektiv för att hitta nya lösningar och eventuella samarbeten. Vid en on-line konferens är vinsten att deltagaren inte behöver förflytta sig, att informationen kan nås av fler med en större geografisk spridning och vinst ur ett miljöperspektiv då konferenser inte behöver ”byggas upp” och transporter minskas. Sociala medier används före, under och efter konferensen för att skapa interaktion mellan deltagarna och bygga upp förväntan inför The Conference.NyckelordInteraktion, konferenser, social medier, on-line interaktion, upplevelser. / Abstract The purpose of the thesis is to investigate the differences between physical and an on-line based conferences and to see if these are complements or substitutes. It is based on The Conference – a media conference hosted by Media Evolution, a media cluster based in Malmö. To fulfil its purpose, the thesis is based on the following main research question and two sub-questions:Is the physical meeting at ”The Conference” and the online interaction complementary or substitutes? Sub-questions: What do the organizer want the participants at The Conference to gain from the conference onsite in relation to an on-line conference? How are social media utilized to connect on-line and physical meetings at The Conference?The theoretical framework utilized, is composed by theories and articles within on-line and physical interaction. Most of the theories applied are gathered from Goffman, Castell, and Nilsson & Waldemarson.The study is based on Media Evolutions yearly conference The Conference. It departs from an abductive research angle. Qualitative interviews with nine informants have been undertaken. Further, a qualitative survey have been distributed to 1348 earlier participants of 2008-2012 versions of The Conference (earlier Moving Images). The conclusion is that on-line and physical conferences are complements. The organizers expects The Conference to create value from experiences and get-togethers with other participants. An experience is composed by feelings of the environmental vibe, to be physically present and to get access to the different lecturers. Meetings are spontaneous and genuine meetings with other participants or with lecturers. Further it is the view of the organizers the value of The Conference is created by access to other people from the media industry with new perspectives to seed new solutions and possible future cooperations. Value is created at on-line conferences as participants do not need to be transported physically, as information can reach a geographically dispersed mass and that the burden on the physical environment is lower from an environmentally friendly perspective. Social media are used before, under and after The Conference to create and sustain interaction and to build up expectations before the event.KeywordsInteraction, Conferences, Social Media, on-line interaction, experiences.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt. Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare. Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är: Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier? Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner? Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen? Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun. De har kunnat förse mig med korrekta och tillförlitliga uppgifter som har bidragit till studiens giltighet. Studien har avgränsats till två kommuner i Kronobergslän, denna avgränsning har varit viktig att göra för att kunna fördjupa studien och garantera en bredare förståelse av ämnet. Den insamlade empirin har sedan analyserats utifrån lämplig teori och resultaten har därefter redovisats under passande rubriker som bygger på dels den teoretiska referensramen och dels studiens frågeställningar. Resultatet av studien visar att de undersökta kommunerna har en positiv syn på sociala medier. De vill använda kommunikationskanalen för att bedriva en dialog med sina medborgare samt för att informera om viktiga händelser och kommunicera kommunens samhällsnyttiga uppdrag / Officials of both large and small organizations have reached a point where it is important to understand the significance of social media and ask the question, how? and not if? They should meet their customers in this new arena. Social media is still something very new for many, and has relatively few rules and regulations for how organizations should handle it in the best way. The purpose of this study is to examine how local authorities are working with, and choose to manage social media as a communication tool to strengthen the relationship with its citizens. The questions that have been used to answer the purpose of this study are: How do local authorities perceive social media? What is the purpose of social media within the municipality? How do local authorities choose to manage the use of social media within the organization? I have chosen to conduct a qualitative study consisting of interviews and a document examination of local guidelines and policies. The interviews were conducted with what I consider to be high-quality sources, namely the Chief Information Officer of Ljungby municipality and the communications manager at Växjö municipality. They have been able to provide me with accurate and reliable information which has contributed to the study's validity. The study has been limited to two municipalities in Kronoberg County, this distinction has been important to deepen the study and ensure a broader understanding of the subject. The collected empirical data has then been analyzed based upon appropriate theory and the results have then been presented under appropriate headings, which are based both on the theoretical framework and also study issues. The results of this study show that the surveyed municipalities have a positive view of social media. They want to use the communication channel to engage in a dialogue with their citizens and to provide information on important events and communicate the municipality's public benefit mission.

Introduktion: I samband med den digitala utveckling har människans livsstil ändrats och mer tid spenderas framför skärmar där social media har fått en stor roll i vardagen, vilket kan bidra till att den mentala psykiska hälsan påverkar oss på olika sätt. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa och undersöka på vilket sätt sociala medier påverkar psykisk hälsa hos unga och vuxna. Metod: Metoden för studien har grundats i en litteraturstudie där 12 vetenskapliga originalartiklar har analyserats genom en innehållsanalys för att besvara syftet. Resultat: Resultatet påvisade både positiva och negativa effekter av sociala medier på unga och vuxna. Effekterna påverkades av intensiteten och frekvensen av sociala medier användandet som kan förklara ett positivt utfall i form av kommunikation och information. Samtidigt påvisas utfall av skadlig inverkan på den psykiska hälsan såsom ångest och depression i samband med hög frekvens och intensitet av sociala medier. Ytterligare beskrivs en koppling till ensamhet och FOMO i förhållande till sociala plattformar samt hur psykisk ohälsa kan förutsägas genom begreppet vaguebooking. Slutsats: Slutsatsen för studien blir således att sociala medier påverkar den psykiska hälsan både positivt och negativt beroende på variabler som tid, hur ofta och i vilket syftet sociala medier används. / Introduction: In conjunction with the digital development, the human lifestyle har changed and more time is spent in front of screens where social media has played a major role in everyday life, which can contribute to the mental health affecting us in different ways. Aim: The aim of this study is to investigate how social media affects the mental health of adolescents and adults. Method: The method for this study has been based on a literature study where 12 scientific original articles have been analysed through a content analysis to answer the purpose. Results: The results showed both positive and negative effects of social media on adolescents and adults. The effects were affected by the intensity and frequency of social media use that may explain a positive outcome in terms of communication and information. At the same time, outcomes of harmful effects on mental health such as anxiety and depression in connection with higher frequency and intensity of social media are demonstrated. A connection to loneliness and FOMO in relation to social platforms is also described, as well as how mental illness can be predicted through the concept of vaguebooking. Conclusion: The conclusion for the study is that social media affects mental health both positively and negatively depending on variables such as time, how often and for what purpose social media is used.

The current study has aimed, through a qualitative approach, to provide a deeper understanding of adolescent boys' perceptions of content on social media revolving around other people's successes. Particularly, the study has focused on the concept of Hustle-Culture to describe idealized portrayals of success on social media. By exploring how adolescent boys identify, describe and relate to Hustle-Culture on social media, the results have shown that content related to Hustle-Culture is common among the interviewed respondents. Additionally, the results indicate that the respondents, through their own descriptions, adopt a critical stance towards content associated with Hustle-Culture. The findings of the study underscore the importance of future research in the realm of social media's impact on adolescent boys, possibly needing to focus on norms surrounding success and career choices. / Den aktuella studien har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt försökt att bidra med en djupare förståelse kring unga killar i gymnasieålderns uppfattningar om innehåll på sociala medier som kretsar kring andra människors framgångar. Särskilt fokus har inom studien varit på begreppet Hustle-kultur för att beskriva idealiserade porträtteringar av framgångar på sociala medier. Genom att undersöka hur unga killar identifierar, beskriver och förhåller sig till Hustle-kultur på sociala medier, visade resultatet att innehåll kopplat till Hustle-kultur är vanligt förekommande bland de respondenter som intervjuats. Resultatet visar även att respondenterna, genom egna beskrivningar, förhåller sig kritiskt till innehåll kopplat till Hustle-kultur. Studiens resultat framhäver vikten av att framtida forskning inom området för sociala mediers påverkan på unga killar, möjligtvis behöver rikta fokus mot normer som kretsar kring framgångar och karriärsval.