Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet. Utifrån enkäterna har vi slumpmässigt dragit åtta stycken av de som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vårt arbete och skall ge en förståelse för hur vägen till studie- och yrkesvägledarprogrammet kan se ut. Vårt resultat visar att studenterna handlar både utifrån social bakgrund och rådande samhällsstruktur. Dock anser vi oss se att rådande samhällsstruktur har en större påverkan då det gäller gymnasievalet än vad föräldrarnas studietradition har. När det gäller valet av högskoleutbildning verkar social bakgrund spela en större roll. Den sociala bakgrunden gör sig synlig i valet av gymnasieprogram då alla tre program som de intervjuade har gått är vanliga bland elever från arbetarklass. De flesta av tjejerna var osäkra på vad de vill göra i framtiden och valde därför ett program som de tyckte gav en bred grund att stå på. En stor påverkan i de intervjuades val att läsa till studie- och yrkesvägledare är att deras självbild och självuppfattning matchar framtida yrkesroll och att yrket passar deras personlighet. De känner att de har något att ge och att deras egen erfarenhet är en tillgång. De intervjuades egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledare har varit både positiv och negativ och har inspirerat dem i deras egna tankar på yrket. Det framgår tydligt att den vägledning som de har fått i grundskolor inte har varit en process. Studenternas syn på sin framtida yrkeskarriär bygger till stor del på att utbildningen skall ge en bred utbildning och bra grund att stå på. Var de intervjuade ser sin framtida arbetsplats är starkt präglat av deras tidigare erfarenhet både av vägledningsyrket och av den arbetsplats de tänker sig.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership, och Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Analysen byggs till viss del även på begreppen socialisation och individualisering.Resultatet visar att studenterna från studievana hem ser högskolestudier som en självklarhet utifrån uppväxtmiljön. Utbildningsvalet grundar de på intresse men alternativen är samtidigt begränsade till ett fåtal högstatusutbildningar. Studenterna från studieovana hem ser högre studier som ett måste för att erhålla en god position på arbetsmarknaden och grundar sitt val av utbildning främst på målet att få ett bra och tillfredsställande arbete. Majoriteten studenter från både studievana och studieovana hem anser att högskolans status har utgjort en viktig faktor i valet. Flera av dem har även inspirerats av personer i sin omgivning, till exempel släktingar och chefer. Vidare visas att samtliga studenter i mötet med högskolan anpassar sig till något som liknar en idealbild bland studenterna – bland annat att vara ambitiös och välklädd. Slutligen visas att studenter engagerar sig på skilda sätt i studentlivet, vilket vi tror kan inverka på framtida karriärmöjligheter.

Det framtida gymnasievalet är ett första steg in i vuxenvärlden. Ungdomarna i vår studie har 25 olika gymnasieskolor att välja mellan i sin närmiljö. Vårt syfte var att ta reda på hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i årskurs nio som står inför sitt första utbildningsval. Vår studie visar på ett resultat där ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehåll. Ungdomarna beskriver att det är intresset som styr deras val. Det framkommer att valet påverkas av vårt kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet. Resultatet bekräftas från tidigare forskning och teorier. Föräldrarna är de viktigaste förebilderna inför gymnasievalet och framtida yrkesval. Det finns en medvetenhet bland ungdomarna att det krävs eftergymnasial utbildning för att få arbete i dagens samhälle. Ungdomarna är fria att söka vad de vill efter intresse och förmåga, men vi ser att trots deras frihet så följer många i sina föräldrars fotspår både kulturellt, socialt och yrkesmässigt.

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö.Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriärplaner, samt vilka personer som de ansåg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvantitativ metod, där elever från skolor i olika områden, med olika sociala bakgrunder ingått. De teoretiska ansatser vi använt oss av är Pierre Bourdieus teori där begrepp som kapital och habitus varit användbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell friställning.Av undersökningen har framgått att eleverna från den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utsträckning tenderar att vilja välja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina föräldrar som förebilder. Det har även framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osäkra på framtida karriärplaner och att eleverna i större utsträckning såg sina föräldrar som mer betydelsefulla i val av karriärplaner.

Föreliggande studie har behandlat problem som kan uppstå när elever på grundskolan gör sitt gymnasieval. Elever som ska välja till gymnasiet befinner sig i en brytpunkt i livet och efter som ungdomar kan uppleva det svårt att värdera olika alternativ så finns det bland annat en förväntning på att studie- och yrkesvägledaren ska ge information och vägledning som är lätt för eleverna att ta till sig och förstå. Syftet med vårt examensarbete är att få en bild av vilka faktorer som påverkar eleverna i deras gymnasieval. Vi vill ta reda på vilka personer som elever i årskurs nio pratar med om sitt gymnasieval och vilka yttre faktorer som påverkar dem i sitt väljande. Därför ställer vi frågor om intresse, kompisars och föräldrars åsikter samt andra faktorer påverkar eleverna samt hur eleverna ser på könsfördelningen på gymnasieprogrammen. För att ta reda på vad som påverkar elever i sitt gymnasieval genomför vi sex semi-strukturerade intervjuer med elever på en högstadieskola. Vi intervjuar tre killar och tre tjejer från två olika klasser. Resultatet analyseras utifrån Hodkinsons och Sparkes teori Careership och Gottfredsons teori. Resultatet visar att eleverna påverkas av den omgivning och miljö som de växer upp i. Föräldrarna är de personer som är mest betydelsefulla för majoriteten av informanterna. När det gäller andra faktorer fick vi fram att man lägger vikt vid framförallt status och trivsel. Resultatet visar en brist på kunskap om yrken och gymnasieprogram vilket vi tolkar begränsar eleverna i deras väljande.

Departing from an understanding of today’s liberal capitalist society as deeply concerned with individual growth through higher education, this paper aims to explain the well documented fact that working class students are underrepresented within the higher levels of the Swedish educational system. The study assumes that the prevailing recruitment pattern is created by informal societal structures influencing the individual decisions of would-be students. It then continues to explore the decision-making processes leading a number of students from working class backgrounds into higher education, as well as their experiences of navigating this new environment, in order to better understand the obstacles that this group need to overcome in order to enter the academic area. This is done through an analysis of semi- structured interviews, informed by the career choice theory of Careership. The reading shows that these student’s choice to enter higher education largely has been a pragmatic-rational one, driven more by the need to adapt to circumstances like a changing job market than social expectations to continue their education. The interviewed students often describe the process of entering this new arena as filled with feelings of inferiority and a sense of not belonging that seems to persist even after they acquire additional cultural capital in the form of knowledge and acceptable behaviors. The results of this study implies that a long-term approach towards reversing recruitment bias within higher education must start with the development of a full understanding of these and other challenges facing underrepresented groups.

<p>The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety.</p><p>The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.</p>

The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety. The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas. Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå? Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar. Materialet är baserat på personer som föddes 1953 och var mantalsskrivna i Stockholm den 1 november 1963. Urvalet omfattar 7305 individer och består endast av män. Vid analysen av resultaten presenteras deskriptiv information, en korrelationsmatris och en linjär regressionsanalys. I den senare av de tre studeras faderns inkomst, hälsa och den sociala klassens inverkan på utbildningsnivå och varandra. Resultaten i undersökningen visar att det finns ett starkt samband mellan social bakgrund och utbildningsnivå, vilket styrks av tidigare forskning. Förvånande är att resultaten som kopplas till hälsa går emot tidigare empiri. I denna studie återfinns ingen påverkan av hälsa på sambandet mellan social bakgrund och utbildningsnivå

Abstract: According to the curriculum of the Swedish school the pupils should develop their historical consciousness. The aim of this study was to find out which pupils develop this consciousness by listing to an historical novel, talking about that book and writing stories. The study went on for four weeks and the subject of the teaching was the Middle Ages. 28 pupils took part and a variety of methods were used: 1: questionnaire about the lives of the pupils, 2: Making observations of their attitude to the teaching and 3: story writing. The results show that the social background does not influence the development of an historical consciousness. Pupils who wrote diaries, spoke many languages and were interested in history, they had already or could more easily develop one. It is not sure that this depends on the cultural capital, which includes many different parts. Therefore there could still be a connection, this, however, has not been confirmed in this study. It is also shown that pupils who lived in the countryside already had an historical consciousness or could more easily develop one. It is difficult to explain the reasons for this influence.