The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school. / Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.

Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar i gymnasievalet. Frågeställningar som belyses är vilka faktorer som påverkar eleverna och vilka personer som är betydelsefulla. I studien diskuteras också skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkätundersökning med elever i årskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier är de faktorer som påverkar mest. Betydelsefulla personer är framförallt eleven själv, men också vårdnadshavare. Som teoretisk utgångspunkt har Pierre Bourdieus begreppsram använts. Resultatet visar att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en direkt påverkan på elevens meritvärde vilket i sin tur påverkar valet mot ett bredare program med inriktning mot teoretiska ämnen. Det finns ett samband mellan vilket intresse som utvecklas och elevens habitus. Vårdnadshavarnas informationskapital och skolkapital påverkar också elevens val av program. / The main objective of this study is to identify factors that affect the high school choice. The research questions highlights factors that affect students and which persons were significant. The study also discusses the differences between various groups such as sex. The chosen method was a questionnaire survey of students in grade 9 who were facing their election. The results showed that interest and the program to prepare for higher studies was the factors that impacted the most. Important people were mainly pupils themselves, but also parents. As a theoretical point, Pierre Bourdieu's conceptual framework has been used. The results shown that parents education has a direct impact on the student's merit rating, which affects the choice of a broader program focusing on academic subjects. There is a relationship between the interest which is being developed and the student's habitus. Parents' information capital and school capital also affects the student's choice of programs.

According to the Swedish preschool policy documents all children should have the same opportunities to develop their early language skills regardless of their social background. The purpose of this study is to investigate how preschool teachers work with children's early literacy and language development with focus on reading aloud. The reason is to investigate how the preschool teachers work to create an environment that stimulates children's literacy and language development. Another intention is to study how often reading aloud occurs in the children's home environment and what the preschool teachers thoughts are about that. The study is based on interviews with four preschool teachers and surveys that were answered by parents. This study's theoretical perspective is based on development and learning occuring through social contexts.The conclusions of the study is that the preschool teachers find it very important for the children to get their early literacy and language development stimulated and that they work to create an environment that fulfills this. The preschool teachers were not sure about if reading aloud in the children's home environment occurred. Whether or not, if reading aloud occurs at home the teachers believe that children will get their early language development and literacy at the preschool anyway. The surveys showed that all the parents read to their children at least once a week and it seemed that they thought it was meaningful. Key words: Social background, early language development, literacy, reading aloud, home environment. Nyckelord: Social bakgrund, tidig språkutveckling, litteracitet, högläsning, hemmiljö

Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.

Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.

Enligt skollagen ska studie- och yrkesvägledning finnas att tillgå från åk 2 för att förbereda barnen till att göra väl underbyggda val i framtiden men det finns inget krav på en person med denna specifika kompetens. Tidigare forskning visar på att individers karriärval påverkas av familj och andra personer i närheten men forskning är i stor utsträckning gjord på unga vuxna. Vi har intresserat oss för barn i 8-års ålder som en marginaliserad grupp. Utifrån detta har syftet att undersöka hur barn i 8-års ålders framtidstankar ser ut kring yrke utifrån deras sociala bakgrund tagits fram. Följande frågeställning har formulerats: Vad ser unga som möjliga yrkesvägar? Hur formas deras tankar? För att finna svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där sju stycken barn i åtta års ålder har intervjuats. Till vår hjälp har vi använt oss av Gottfredsons teori ”The Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation”, Careership teorin samt utvalda begrepp av Bourdieu för att analysera det empiriska materialet. Teori och tidigare forskning menar att vi är en summa av det liv vi lever och påverkar det liv som ses som möjligt. Vårt resultat visade att barn väljer yrke efter intresse samt självbild. Om man frågar barnen om de kan se några hinder i sina karriärdrömmar svarar de flesta barnen nej men under våra intervjuer får vi en tydlig bild av att dessa tankar påverkas av individer i deras omgivning. / According to the Education Act, guidance and counseling should be available from year 2 to prepare children to make informed choices in the future, but there is no requirement for a person with this specific expertise. Previous research shows that individuals' career choices are influenced by family and other people around them but research is largely made of young adults. We have an interest in children of age 8 as a marginalized group. Based on this, the aim of examining how children of age 8 thoughts for the future looks around the profession based on their social background, has been developed. The following question was formulated: What do young people see as possible career paths? How are their thoughts being formed? To find answers to these questions, we have used a qualitative method where seven children in eight years of age were interviewed. To help us, we have used Gottfredson's theory of "The Theory of circumscription, Compromise and Self-Creation", Careership theory and selected concepts of Bourdieu to analyze the empirical material. Theory and previous research mean that we are a sum of the life we ​​live and affect the life that is seen as possible. Our results showed that children choose the profession after interest and self-image. If you ask the children if they can see any obstacles in their career dreams responds most kids no but during our interviews, we get a clear picture of these thoughts are influenced by individuals in their environment.

<p>Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess.</p><p>Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem.</p><p>Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare.</p> / <p>Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making.</p><p>The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them.</p><p>The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.</p><p> </p>

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess. Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området. Resultaten från studien visar hur eleverna uppfattar faktorer som kan påverka dem. Resultaten pekar på att eleverna anser att de väljer utifrån uppsatta mål som att gå en utbildning som ger bred grund för vidare studier och inte är så beroende av omgivningen. Studien visar också att det finns faktorer i elevens sociala sfär som påverkar dem vilket överensstämmer med tidigare forskning såsom föräldrar med högskoleutbildning eller ett samhällsklimat som idag förutsätter att ungdomar skolar sig längre än tidigare. / Today the majority of pupils proceed from the nine-year compulsory school to upper secondary school. There are several choices available and the pupils face a difficult decision. This study is about the choice of upper secondary school and describes the Swedish school system during the 20th century and the theories of career guidance and social psychology that can be applied to pupils’ decision-making. The aim is to examine factors affecting the pupils in their choices to provide increased knowledge and insight into the counselling profession. A quantitative method has been used in a study with pupils from the science programme in upper secondary school. In parallel, a literature study has contributed with data from previous research in this field. The results of the study show how pupils perceive the factors that may affect them. The results indicate that pupils make their choices on the basis of set targets like choosing an education that provides a broad basis for further studies and are not particularly affected by their social surrounding. The study also shows that there are factors in the pupil’s social sphere affecting them which is consistent with previous research, such as parents with higher education or a social climate that now requires that young people stay in education longer than before.

We have chosen to analyze how four well known sex crimes were presented in the Swedish national daily newspapers in the 2000s. We chose this topic because sex crimes are considered one of the most terrible crimes. Sex crimes involve the media and upset the society. Our purpose was to analyze if we could identify stereotypes and prejudices about sex crimes in the press reports. The four sex crimes were: Rissne case in 2000, Tumba case in 2003, Hagamannen case in 2006 and the Stureplan case in 2007. We have read all the news stories from the Swedish national daily newspapers Svenska dagbladet and Expressen about our four cases. We analyzed a total of 40 articles, five articles from Svenska dagbladet and five articles from Expressen to each case. It was a strategic choice that resulted in ten articles per case from two national daily newspapers. We had three discourses in focus: gender, ethnicity and social background, when we analyzed the sex crimes. The method we used was a qualitative text analysis. Our purpose was to analyze how sex offenders and their victims were presented in the national Swedish daily newspapers. The main question was how gender, ethnicity and social background affect the presentation of the perpetrators and their victims. We have concluded that sex crimes are permeated by myths and that Helen Benedict´s eleven rape myths regarding the reporting about sex crimes in the United States several years ago are constantly reproduced in Swedish newspapers in the 2000s. These prejudices are a problem on an individual, national and global level.