• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vad är det som påverkar elevers val av gymnasieskola?

Larsson, Björn January 2008 (has links)
<p>Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera. Delarna fungerar inte utan helheten och vice versa.</p> / <p>This study asks after, what it is that influences students choices of upper secondary school in the area of Stockholm. The run-up is empirical and questionnaires have been gathered out of 276 students in eight schools and twelve classes. The respondents has replied fourteen questions about how important or unimportant they think that: parents, buddies, education, teachers etcetera, has been in connection with their upper secondary school choice. The really vary, but similar tendencies can often be inferred, where for example students background or their interest coincide. The reply that is given is depending on the students conditions before the choice, i.e. the grade, the vicinity, the geographic situation, the rumour, the education, the school, the environment, the teachers, the parents, study - and trade weighs, and the socialization etcetera. The parts do not function without the whole and vice versa.</p>
2

Vad är det som påverkar elevers val av gymnasieskola?

Larsson, Björn January 2008 (has links)
Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera. Delarna fungerar inte utan helheten och vice versa. / This study asks after, what it is that influences students choices of upper secondary school in the area of Stockholm. The run-up is empirical and questionnaires have been gathered out of 276 students in eight schools and twelve classes. The respondents has replied fourteen questions about how important or unimportant they think that: parents, buddies, education, teachers etcetera, has been in connection with their upper secondary school choice. The really vary, but similar tendencies can often be inferred, where for example students background or their interest coincide. The reply that is given is depending on the students conditions before the choice, i.e. the grade, the vicinity, the geographic situation, the rumour, the education, the school, the environment, the teachers, the parents, study - and trade weighs, and the socialization etcetera. The parts do not function without the whole and vice versa.
3

Vad ska du bli när du blir stor? : Vilka faktorer påverkar gymnasievalet?

Beckman Pontén, Helen, Åkerblom, Emma January 2012 (has links)
Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer som påverkar i gymnasievalet. Frågeställningar som belyses är vilka faktorer som påverkar eleverna och vilka personer som är betydelsefulla. I studien diskuteras också skillnader mellan olika grupper som exempelvis kön. Metoden som valdes var enkätundersökning med elever i årskurs 9 som stod inför sitt gymnasieval. Resultatet visar att intresse och att programmet ska förbereda för högre studier är de faktorer som påverkar mest. Betydelsefulla personer är framförallt eleven själv, men också vårdnadshavare. Som teoretisk utgångspunkt har Pierre Bourdieus begreppsram använts. Resultatet visar att vårdnadshavarnas utbildningsnivå har en direkt påverkan på elevens meritvärde vilket i sin tur påverkar valet mot ett bredare program med inriktning mot teoretiska ämnen. Det finns ett samband mellan vilket intresse som utvecklas och elevens habitus. Vårdnadshavarnas informationskapital och skolkapital påverkar också elevens val av program. / The main objective of this study is to identify factors that affect the high school choice. The research questions highlights factors that affect students and which persons were significant. The study also discusses the differences between various groups such as sex. The chosen method was a questionnaire survey of students in grade 9 who were facing their election. The results showed that interest and the program to prepare for higher studies was the factors that impacted the most. Important people were mainly pupils themselves, but also parents. As a theoretical point, Pierre Bourdieu's conceptual framework has been used. The results shown that parents education has a direct impact on the student's merit rating, which affects the choice of a broader program focusing on academic subjects. There is a relationship between the interest which is being developed and the student's habitus. Parents' information capital and school capital also affects the student's choice of programs.
4

Jag tvingar mig ta Natur : Kulturellt kapital, strategier och kompromisser inför gymnasievalet i en skola i Husby

Goulas, Stylianos January 2010 (has links)
This is a study on how a group of ten pupils choose their upper secondary schools (gymnasium). All pupils are ninth graders in a middle school in Husby which is a suburb of Stockholm. Like the big majority of Husby citizens, they all have immigrant backgrounds and their time in Sweden varies; some are born here while others are born abroad and migrated later with their parents. My aim was to understand their upper secondary school choices through own and their parents’ "cultural capital". I based my study on Bourdieu’s theory on social reproduction and I used his terminology and definitions of cultural capital, interest, field, habitus and strategies. I investigated if and in what way these children follow the tracks of their parents in terms of future educational and working plans but even in terms of common cultural and leisure activities and the way they affect their upper secondary school choice. The Swedish upper secondary school is divided in 18 different specializations, 12 technical and 6 theoretical, respectively. In the first, the pupils are prepared for a technical profession and in the second, they prepare for further academic studies. I was interested in finding out the pupils’ strategies in fulfilling their educational and professional dreams in connection with their choice of upper secondary specialization and their parents’ educational and cultural interests and backgrounds. I used a qualitative method, specifically interviews. I transcribed the interviews and I tried to relate what was said to Bourdieu’s theory. I was mostly inspired by the phenomenological approach where the interviewer avoids taking position and focuses on the message the person being interviewed tries to communicate. Most families in my study have a relatively law cultural capital and even though some have had academic studies and high status professions in their home countries they have had jobs that did not match their education level in Sweden. Most children aim high in the educational rank and especially those who come from high educated parents seem to have a better knowledge of the Swedish educational system and how to better move into it.
5

Välja vara : En studie om gymnasieval, mässor och kampen om framtiden / Choosing Subjects : A Study on Upper Secondary School Choice, School Fairs and the Battle for the Future

Harling, Martin January 2017 (has links)
Avhandlingen kartlägger och analyserar i fyra empiriska artiklar hur elevsubjekt konstrueras i skolans vardag och vilken roll marknadens principer spelar i dessa konstruktioner. I synnerhet fokuseras vilka logiker som konstituerar gymnasievalets praktiker, samt hur dessa legitimeras, tolkas och utmanas. Resultatet visar att gymnasievalets praktiker delar upp både nuet och framtiden för eleverna, som valet mellan en uttalad utopi eller en underförstådd dystopi, där eleverna i hög grad själva görs ansvariga för att lyckas eller misslyckas med att förverkliga den utopi som iscensätts i valets praktiker. Denna uppdelning framstår för aktörerna till stor del som naturlig och apolitisk, vilket i sin tur legitimerar dess effekter i termer av exkludering, ojämlikhet och segregering, ofta på basis av social klass. Den marknadsstyrda skolans diskurser konstruerar och delar också upp eleverna som om de vore varor med olika värde. Begreppet fantasmatiska logiker kan förklara hur elever greppas av  marknadsliknande diskurser, samt hur de hanterar motsägelsefulla villkor. Exempelvis hur gymnasievalet för eleverna både innebär att förändras och bli vad man vill, samtidigt som man formas att bli mer av den man redan är, genom att välja att vara den man är. Elevernas problematisering och destabilisering av dominerande marknadslogiker i skolan förekommer i alla undersökta sammanhang, och beskrivs i avhandlingen som både genomskådanden och ifrågasättanden av hur skola och utbildning kopplas samman med marknadens logiker. Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse. / The thesis explores and analyzes in four empirical articles how student subjects are constructed in everyday school life and what role market principles play in these constructions. In particular, it focuses on the logics that constitute upper secondary school choice practices, and how these are legitimized, interpreted and challenged. The results show that upper secondary school choice practices divide the present and the future of the students as the choice between an explicit utopia and an implied dystopia. Here, the students themselves are made responsible for their success or failure in realizing the utopia that is staged in school choice practices. This division generally appears to the actors as natural and apolitical, which in turn legitimizes its effects in terms of exclusion, inequality and segregation, often on the basis of social class. Furthermore, the market-driven school discourses construct and divide the students as if they were commodities of different value. The notion of fantasmatic logics can explain how students are gripped by market-driven discourses and how they handle contradictory conditions. For instance, it explains how, for students, school choice means they can transform and become who they want to be, while at the same time they can also become more of what they already are, by choosing to be who they are. Students, however, problematize and destabilize dominant market logics in the school in all examined contexts, which in the thesis is analyzed in terms of penetrations and destabilizations of how schools and education are linked to the market logics. By penetrating the presupposed neutrality of secondary school choice practice, the students expose how the market orientation of education in general and the staging of school fairs in particular appear to be in schools’, rather than students’, interest.
6

Teknikprogrammet på gymnasiet och få kvinnliga elever som söker : En studie om orsakerna till den låga andelen kvinnliga elever på teknikprogrammet / The Technology Programme at secondary school and few female students applying : An investigation of causes of the low percentage of female students at the Technology Program

Moshi, Susan January 2017 (has links)
Denna undersökning syftar till att se vilka anledningar som finns till kvinnliga elevers val, eller snarare bortval av utbildning inom teknik, och vad som kan vara de bakomliggande faktorerna som bidrar till eller avgör att få kvinnliga elever väljer teknikprogrammet. Utbildningsvägar med tekniska inriktningar lockar fortfarande endast ett fåtal kvinnliga elever. Kvinnliga elever som går på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har tillfrågats om vilka faktorer som påverkade dem vid deras gymnasieval. Studien har genomförts på tre gymnasieskolor inom Stockholms län (två kommunala skolor från olika kommuner och en fristående skola). Metoderna för studien var enkätundersökning till lärarna, gruppintervju med eleverna och enkätundersökning med frågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Studien visar att hierarkiska strukturer i kulturella koder för programmen var framstående, såsom hur könsfördelningen ser ut på programmen. De kvinnliga eleverna på teknikprogrammet anser att öppet hus och föräldrarnas åsikter har påverkat deras val av teknikprogrammet. Teknikintresset har även visat sig avgörande liksom innehållsmässiga faktorer i högstadiets teknikundervisning, vilket har medfört att eleverna väljer bort teknikprogrammet. Studien påvisar ett troligt samband mellan lågt självförtroende inom teknik och de kvinnliga elevernas gymnasieval, eftersom de saknar tillit till sin egen förmåga inom teknik och anser att de saknar kunskap om vad teknik är. Av studien framkommer möjliga metoder för att utöka antalet kvinnliga elever på teknikprogrammet anordnande av öppet hus och förändring av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att betona kvinnliga förebilder inom teknik. En annan möjlig väg till att minska segregerade gymnasieval till teknikprogrammet är att skapa nya inriktningar som passar kvinnliga elever på teknikprogrammet. / This survey aims to identify the reasons for female students' choices, or rather discontinuation of education in technology, and what are the main reasons affecting them in their selection that contribute to make female students choose or not choose the technology program in the upper secondary school selection process. Educational pathways with technical focus still attract only a few female students. The female students who are currently studying the technology program and the science program have been asked about the factors that influenced them in the upper secondary school choice process. The study has been conducted at three secondary schools in Stockholm county (two municipal schools from different municipalities and one free school). The methods of the study were a web questionnaire questions to the teachers, group interviews with the students and a web questionnaire questions to female students on the technology program and science program. The study shows that hierarchical structures in cultural codes for the programs were prominent, such as how gender distribution looks like at programs. The female students at the technology program consider that open-houses and parents' opinions have heavily in their decision process. Technical interest has also been crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education, and thus students opt out the technology program. The survey shows the low ability beliefs have strong connection with female students' choices for their future education because they do not belief in their own ability in technology and they consider that they have lack knowledge about what technology is.  Conclusion could be made that possible ways for increase the number of female students in the technology program through the open house, and the change of the cultural code of the technology program by emphasizing female role-models in technology world. Another possible way to avoid segregated upper secondary school program choices could create new specializations in the technology program to attract female students.
7

Varför inte fler? : Kvinnliga elever på gymnasieskolans tekniska program - En undersökning kring gymnasievalet / Why so few? : Female students at Technology Programme in upper secondary school – A survey concerning the upper secondary school choice process

Nasca, Maria January 2017 (has links)
Rapporten baseras på en empirisk studie och en litteraturstudie. Syftet är att belysa några av de anledningar till att flickor och kvinnor utesluter tekniken och i synnerhet väljer bort den vid gymnasievalet. Vad påverkar de kvinnliga eleverna i deras val respektive bortval av teknikprogrammet? Denna studie söker elevperspektivet hos gymnasieungdomar som utfrågas om deras genomgångna gymnasieval och vilka faktorer som påverkade dem. Därigenom erhålls ett resultat i en avvikande synvinel till skillnad från studier där ungdomar utfrågas innan eller i samband med gymnasievalet i årskurs 9, i och med att gymnasieungdomarna är något mer mogna till reflektion över sina anledningar samt att de har mer insikt samtidigt som de har gymnasievalet i närbelägen dåtid. Den empiriska studien har utförts på en stor gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Metoden för den empiriska studien var intervju och enkätfrågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet samt lärare som undervisar dessa. Studien påvisar att de kvinnliga eleverna anser att existerandet av de mjukare inriktningarna på teknikprogrammet (exempelvis Design- och produktutveckling), öppet hus samt föräldrarnas åsikt utgör en stark påverkan på deras val av Teknikprogrammet. I nära samverkan med litteraturen gick dessa områden att sammanfoga till några koncilianta sammanhörande gebit. Hierarkiska strukturer i kulturella koder för de olika programmen var framstående. Återgivningen av tekniskt intresse tolkades också ha en avgörande betydelse liksom innehållsmässiga faktorer i teknikundervisningen på högstadiet. Även föräldrarnas direkta eller indirekta åsikt tros spela in. Studien påvisade ett troligt samband mellan föräldrars utbildning samt yrkesval och de kvinnliga elevernas gymnasieval. Av studien framkommer att eventuellt möjliga vägar till att undvika segregerade gymnasieval till teknikprogrammet exempelvis är att utöka antalet mjuka inriktningar på teknikprogrammet, fortsätta att medvetet arbeta för fler kvinnliga elever på teknikprogrammet på det öppna huset samt att försöka att medvetet skynda på förändringen av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att bland annat föra fram och trycka på kvinnliga förebilder inom teknik, både moderna och historiska. / The report is based on both a survey and a literature study. The purpose is to highlight the reasons why girls and women exclude technology as such and, in particular, why they opt it out in the upper secondary school selection process. What do the female students consider to be the main reasons affecting them in their selection and discontinuation of the technology programs? This study searches for the pupil perspective of upper secondary school students. This gives a deviating result as opposed to studies that are conducted with pupiles in lower grades. The survey was conducted at a major secondary school in one of Sweden's metropolitan regions. The method of the survey was interviews and a web questionnaire addressing female students on the technology program and the science program as well as teachers who teach them both. The study shows that the existence of the softer specializations of the technology program (such as design and production development), open-houses and the parents' opinion weighed heavily in their decision process. In close collaboration with the literature, these areas joined up to some conciliatory related fields. Hierarchical structures in cultural codes for the various programs were prominent. The interpretation of the term technical interest was also crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education. Even the parents' direct –as well as indirect opinions are important. The survey shows that parents' education and their existing career choices have strong connection with female students' choices for their future education. Conclusion could be made that possible ways to avoid segregated upper secondary school program choices could include setting up an increased number of "soft" specializations in the technology program, active work to attract female students during technology programs’ open-houses and speeding up change of the technology program cultural codes by, among other things, emphasizing the importance of both established and new female role-models in the technology world.

Page generated in 0.0859 seconds