Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt.  Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.   Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år. / Being young is not always easy, neither for parents nor the juvenile. In a constant search for your identity, one must at the same time struggle with education, social life and psychological development. For some adolescents, it is more difficult than for others. Almost half of those suspected of crime are 29 years old or younger. There are different perceptions to this, however, it is a distinct problem.   The following study aims to understand how the social intervention, the law enforcement and the social workers, experience the youth crime in Ängelholm. Four qualitative interviews have been made to investigate the problem. Interviews are connected to relevant theory and scientific research to study whether the theories have any reasonable grounding in today’s society. Relevant theory for the study is Robert Agnew’s strain theory, Émile Durkheim’s anomie, broken window by George Kelling and James Wilson as well as routine activity theory by Lawrence Cohen and Marcus Felson.  Overall, the study shows that the main factor for juvenile delinquency seems to be the home environment. In order to help young people early, parents need support, tools and strategies for a good upbringing for their children. One should understand the benefit of adding resources for preventive purposes and that the result will not be visible until after a couple of years.

Under de senaste åren har allt fler kritiska röster höjts angående bollspel som innehåll i idrottsundervisningen i skolan. Argument som att det används allt för ofta och att bollspel riskerar att leda till att vissa elever exkluderas har varit ledande för kritiken gentemot bollspel. Vi som lärarstudenter har även erfarit att bollspel blivit presenterat som något problematiskt på universitetet. Utifrån den ingången så har vårt syfte med denna studie varit att undersöka hur praktiserande lärare i idrott och hälsa på gymnasiet motiverar bollspel som innehåll och anpassar det till olika elevgrupper. Metoden som har använts för att besvara syftet var genom kvalitativa semistrukturerande intervjuer med sex verksamma lärare i idrott och hälsa där samtliga arbetar på gymnasienivå. Dataanalysen karaktäriserades av kvalitativ innehållsanalys där det transkriberade materialet kodades med inspiration från Jones (2022) samt Fejes och Thornberg (2015) beträffande hur kodning, kategorisering och tematisering genomförs. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i Johan Öhmans (2014) resonemang om den didaktiska triangel där de pedagogiska frågorna vad, hur och varför har en central roll samt hur parterna, lärare, elev och innehållet samspelar med varandra. Teorin används i resultatdiskussionen där vi problematiserar resultatet. Detta gjordes med avsikt för att belysa att svaren kan ses utifrån andra perspektiv och i detta fall utifrån ett didaktiskt synsätt. Studiens resultat indikerar att lärare har en positiv inställning till användandet av bollspel då det ses som ett verktyg för att uppnå olika mål med undervisningen. Två teman blev framträdande där den första var att lärarna motiverar valet av bollspel utifrån flera aspekter såsom social samverkan, fysisk träning och kulturellt värde. Det andra temat var anpassning där lärarna använder sig av olika strategier för att få alla elever involverade i aktiviteterna såsom att nollställa förkunskaperna genom skolanpassade regler och individualisering av aktiviteten. Sammantaget går det att konstatera att samtliga respondenter i denna undersökning hade en positiv syn på bollspel i undervisningen där de motiverade valet av bollspel samt att anpassningar används för gruppen och den individuella elevens skull.

No description available.