Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

Introduktion: Av alla barn i världen drabbas 60-90 procent av karies, som är den vanligaste sjukdomen under barndomen mellan åldern två till elva år. Munhygien- och kostvanor är båda faktorer som är kopplade till beteenden och vanor som styrs av sociala faktorer, kunskaper och attityder. Vanor som etableras tidigt ligger till grund för munhälsan senare i livet. Föräldrarna utgör en viktig modell för sina barn gällande munhälsan och munhygienvanor förs över från föräldrar till barn. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars attityder till kariesassocierade faktorer bland yngre barn och eventuella samband mellan sociala faktorer och karies. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar från PubMed. Resultat: Stor variation fanns bland föräldrarnas attityder, kunskaper och vanor till kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Föräldrars attityder var sammankopplat med kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Sociala faktorer som låg klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna ökade kariesprevalensen bland barnen. Konklusion: Barns munhälsovanor var kopplade till föräldrarnas attityder. Attityderna präglades av varifrån föräldrarnas kunskap kom och hur starkt rotad den traditionella synen var. Yngre barns kariessituation var starkt förknippad med sociala faktorer som påverkade familjen. Det fanns en tendens att högre klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna minskade kariesprevalensen bland barnen.

<p>Sammanfattning</p><p>Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal.</p><p>Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.</p>

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S. Beckers teori om avvikare och stämplingsteori samt Zygmunt Baumans teori om konsumtions samhälle. Med hjälp av deltagarnas utsagor kan vi konstatera att det finns sociala faktorer och motiv som påverkar ungdomar att hamna i ett kriminellt beteendemönster. Det som bidragit till att undersökningens deltagare fallit in i ett kriminellt beteendemönster är främst motivet pengar, känslan av utanförskap i samhället och klasskillnader, men även etikettering, brustna familjeförhållanden och grupptryck. Pengar är det främsta motivet som fått studiens deltagare att fortsätta upprätthålla det kriminella beteendet. / The study is a qualitative research that aims to investigate the underlying factors and motives why some young men fall into a criminal behavior pattern. The factors and motives that this study examines is the social factors, including the family and friends. To achieve the purpose of this study, 6 young men aged 15-25 years old with a criminal lifestyle were interviewed. The result and analysis section in the study presents the collected material from the interviews, linked to the theories that are used in this study. The theories that are used in the study include Howard S. Becker’s theory of deviants and labeling theory and Zygmunt Bauman’s theory of the consumer society. With the help of our participants statements we can conclude that there are social factors that influence young people to fall into a criminal behavior pattern. It is mainly the subject of money, the sense of alienation from society and class differences that contributes to the criminal behavior patterns that the studied participants have. Labeling, broken family relationships and peer pressure are other factors that contributes to the criminal behavior pattern. Money is the main motive for maintaining a criminal behavior, for the participants of this study.

Uppsatsens syfte är att ta reda på vad det finns för sociologiska aspekter som påverkar när individer röstar på Sverigedemokraterna, för att kunna ta reda på detta har jag utformat tre frågeställningar.  Jag har valt att använda mig av både sociologiska och socialpsykologiska begreppen, dessa begrepp är interaktionsritualer, grupper, jaget, identitet och stereotyper.Valet av metod baserade jag på vilken av metoderna som skulle ge det bästa svaret på mitt syfte och mina frågeställningar. Därför har jag valt att använda mig utav den kvalitativ metod då jag t.ex. kan ställa följdfrågor till intervjupersonerna och jag får en bättre inblick av hur respondenterna tycker och tänker när de svarar på frågorna och jag kan även se hur de reagerar när jag ställer frågorna och hur de använder sig av sitt kroppsspråk. Jag har valt att dela upp resultatet och analysen i fyra olika rubriker och detta gjorde jag för att det skulle vara lättare att se vad som är det viktigaste och mest intressantast i mina intervjuer men även se vad mina intervjupersoner gav för svar på mina frågeställningar. För att sedan koppla begreppen till resultatet som jag har fått från intervjuerna.   I diskussionen skriver jag om vad som hade kunnat gå bättre respektive sämre i min uppsats. För att sedan skriva om de svar jag har fått på mitt syfte och mina frågeställningar utifrån begreppen, materialet. Slutligen diskuterar jag svaren på mitt syfte och mina frågeställningar utifrån min synvinkel. / The essay's purpose is to find out the sociological aspects that influence when individuals vote for the Sweden Democrats.   I have chosen to use both sociological and social psychological concepts. These concepts are interaction rituals, groups, self, identity and stereotypes. The choice of method is based on methods that I think would give the best answer to my purpose and my questions. That is why I have chosen to use the qualitative method then for example I can put supplementary questions to the interviewees and I get a better insight of what the respondents think when replying to the questions and I can also see how they react when I ask the questions and how they use their body language.   I have chosen to divide the result and analysis in four different headings because it will be easier to see what is the most important and most interesting in my interviews, but also see the interview persons answers to my questions. Then connect the idea to the results I have received from the interviews.   In the discussion, I write about what could go better or worse in my essay. And then write about the response I have received on my purpose and my questions based on concepts and material. Last I answer to my purpose and my questions from my point of view.

Sammanfattning Psykiska problem som till exempel schizofreni framställs ofta som kroniska, trots att forskning visar att återhämtning är möjlig. Hopp som personal förmedlar under en återhämtningsprocess har en positiv inverkan på individens tillfrisknande. Syftet med vår uppsats är att finna sociala faktorer som är betydelsefulla vid återhämtning från psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper även människors attityder till individer med psykiska problem. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem återhämtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till människor med psykiska problem samt till berörd personal. Undersökningen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Teorier om återhämtningsfaktorer, avvikande individer, socialt samspel samt handlingsstrategier ligger till grund för den teoretiska förankringen i undersökningen. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Nio olika teman framträdde varav åtta var sociala faktorer som ansågs betydelsefulla för återhämtningsprocessen. Individens egna resurser spelar en central roll, men det sociala samspelet har också stor betydelse. Majoriteten av personerna i studien har haft bra stöd av sina anhöriga, de har funnits till hands i svåra stunder. Det framkommer att personal som möter individen med respekt och förståelse påverkar återhämtningen positivt. RSMH har haft stor betydelse för personerna i vår undersökning. Här får man dela med sig av sina erfarenheter och hjälper på så sätt varandra. Att finna en mening med det som skett har visat sig vara viktigt för de flesta i undersökningen. Ekonomisk situation påverkar återhämtningen, är ekonomin god ökar möjligheten att vara delaktig i samhället. Det framkom även sådant som upplevdes som negativt för återhämtningen. Psykiatrins fokusering på symtom istället för att se helheten och samhällets attityder till personer med psykiska problem ses av de flesta i studien som negativt.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

Föreliggande studie redogör för faktorer som påverkar elever i sina val av moderna språk i årskurs 6, där några utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgör en teoretisk kärna. Studien bygger på en enkätundersökning där sammantaget 82 elever från Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer på att elevernas sociala klasstillhörighet och kön i viss mån tycks påverka språkvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika språken. De franskstuderande utmärkte sig från övriga elever med en större andel flickor samt elever med välutbildade föräldrar, medan de tysk- och spanskstuderande hade en lägre andel elever med stort utbildningskapital i hemmet. Dock anger eleverna oaktat av social klass, kön och nationell bakgrund i princip samma motiv till sina språkval, nämligen att man är intresserad av språket eller de länder i vilka språken talas. Förhållandevis tydligt blir även att synen på språk och språkstudier skiljer sig något mellan de olika grupperna, där framförallt kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå utgör de mest påverkande faktorerna. Vidare framgår att engelska betraktas som det mest använda språken bland de medverkande eleverna, medan spanska ses som det mest användbara moderna språket – något som också elevernas föräldrar instämmer i.

I denna uppsats ville vi ur ett användarperspektiv se hur selfien används. Syftet blev därmed att undersöka hur Facebook-användare definierar och använder selfies. Vi ville även se om det finns några likheter och/eller skillnader mellan ålder, kön och utbildning. Utöver det var vi intresserade att undersöka om respondenterna upplever att deras användande av selfies har inflytande av exempelvis influencers, nyhetsmedier och reklam – som vi i denna uppsatsen kallar för “sociala faktorer”. Vi använde oss av en kvantitativ metod och samlade in det empiriska materialet via en enkätundersökning. Studien formades utifrån de teoretiska utgångspunkterna ”Den medialiserade verkligheten” av Nick Couldry och Andreas Hepp, ”användarmodellen”/uses and gratifications theory, Madeleine Klebergs ”genusperspektiv på medieforskning”, rapporterna ”Svenskarna och internet 2018” av Internetstiftelsen, ”Duckface/stoneface” av Michael Forsman, Pierre Bordieus begrepp ”habitus” och annan tidigare forskning inom ämnet. Vi konstruerade en enkätundersökning som publicerades på Facebook, vilken genererade 250 stycken svar via ett snöbollsurval. Resultatet av undersökningen visade att användandet av selfies skiljde sig mest mellan de olika könsidentiteterna, medan det var förhållandevis jämnt mellan de olika åldersgrupperna och utbildningarna. Av de som använde selfies mest stod den kvinnliga könsidentiteten, samt åldersgrupperna 15-20 och 40-45 ut en del. Det visade även att många, oavsett ålder, kön eller utbildning, brukar le på selfies. Den kvinnliga könsidentiteten publicerade och redigerade selfies i lite större utsträckning än den manliga, medan det överlag var jämnt mellan både ålder och utbildning gällande publicering. De yngre åldersgrupperna och grundskole- och gymnasieutbildning redigerade sina selfies lite oftare. Instagram var den mest populära sociala plattformen totalt sett. Majoriteten av respondenterna upplevde sig inte påverkas av de “sociala faktorerna”.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar ett utav de viktigaste besluten en människa tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning är det svårt att reda ut orsaksamband eftersom det är många olika faktorer som påverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den här studien bekräftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan på yrkesvalet. Däremot visade studien att familjen och uppväxten hade större betydelse än vad tidigare forskning har visat. En faktor som inte förväntades vara en orsak till yrkesvalet var det yrkesmässiga ryktet, men som flera av deltagarna tog upp som en faktor som påverkat yrkesvalet. Eftersom fakta samlades in genom kvalitativa intervjuer, så finns det en begränsning i att studien inte berör därför faktorer som verkar undermedvetet.