Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs. Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade. Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.

Dataskyddsförordningen lagförs i alla EUs medlemsländer den 25 maj 2018 och kommer att ställa krav på organisationers arbete och hantering av personuppgifter. Förordningens syfte är att skydda enskildas rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Direktmarknadsföring är en metod som bygger på insikter utifrån data om kunder för att kunna individanpassa erbjudande och reklam som matchar kundernas preferenser. Syftet med studien är att undersöka hur dataskyddsförordningen påverkar organisationers arbete med direktmarknadsföring. För att undersöka detta intervjuades sju svenska företag. Där frågor ställdes rörande insamling, hantering och lagring av personuppgifter för direktmarknadsföringssyfte, hur den nya lagen tolkas och vilka eventuella förändringar som gjorts i organisationen för att arbeta i enlighet med lagen. Resultatet visar att dataskyddsförordningen påverkar organisationer sett till att de behöver göra anpassningar i sitt arbete med hantering av personuppgifter men inte kopplat till möjligheten att bedriva direktmarknadsföring. Dataskyddsförordningen ger kunden större makt och kontroll över sina personuppgifter, vilket stärker det sociala kontraktet och sociala utbytet. / The General Data Protection Regulation (GDPR) will be enacted in all of the EU member states May 25, 2018 and will connote increased demands on how organizations handle personal data. The purpose of the regulation is to protect individual rights and freedom, in particular their right to protection of personal data. Direct marketing is a method based on insights from customer data in order to be able to customize offers and advertisements that match customer preferences. The purpose of the study is to examine how the GDPR affects organizations work with direct marketing. To examine this, seven Swedish companies were interviewed, where questions were raised regarding the collection, handling and storage of personal data for direct marketing purposes, how the new regulation is interpreted and if any changes were made in the organization to work in accordance with the law. The results show that GDPR affects organizations with regards to having to make adjustments in their internal personal data management, but not linked to the possibility of rendering direct marketing. GDPR gives the customer greater authority and control over their personal data, which strengthens the social contract and social exchange between the customer and organization.

Syftet är att undersöka hur socialtjänstens roll på bostadsmarknaden har förändrats de senaste åren fram tills idag. Vad blir effekterna av det och vilken roll kommer socialtjänsten att ha på bostadsmarknaden i framtiden. Studien består av en kvalitativ metod baserad på intervjuer av olika socialtjänster i Skåne. Intervjuer genomfördes och korrelerades med tidigare forskning för att visa på socialtjänstens roll på bostadsmarknaden och dess framtid utifrån forskning och intervjuernas slutsatser. Utifrån dessa finner man att socialtjänsten är i en situation där de inte kan fortsätta på samma sätt som de gjort och kommer att tvingas göra förändringar. Samtidigt ser man på ett problem på den universella bostadsmarknaden där stora förändringar krävs för att bibehålla den bostadspolitik som Sverige haft under lång tid. / The purpose is to research the role of the Swedish social services within the Swedish housing market and how it has changed the last few years to today's date. What are the effects of these changes and  what will the role of the social services be in the future. The study consists of a qualitative method based on interviews of different social services in Scania. The interviews were conducted and correlated with previous research to show the role of the social services and their future based on the research and findings of the interviews. From these results the study finds that the social services are in a situation where they cannot continue as they have done and will be forced to make changes. At the same time the study finds that there is an inherent problem with the universal housing market policy that Sweden has long worked under where large changes are necessary to maintain the housing policy that has existed in Sweden for a long time.

This investigation aimed to shed light on the terms of the dispensing and the retaining of municipal social benefits granted by Swedish social services, this in regard of a less visible societal subgroup; citizens who cannot attain or retain housing of their own. Through qualitative interviews with six municipal social workers in Skåne, the plight of these citizens is revealed from a policy-making perspective in respect of views on discretion and individual appreciation. How may the applicant impact the application process and how does social subletting operate as a service effort? Further analysis of the accounts of informants’ views on change and the reasons for change, sketched an image of a society where public acceptance and tolerance are crucial factors for citizens hoping to achieve a homestead through means of municipal intervention. In conclusion, flexible attitudes towards job description are of major import to the possibility of offering client support in under-staffed municipal environs. Furthermore, reflexive social workers allying with the applicant throughout the process, from application to intervention are decisive for efficacious, long-term social work.