The naked body is an entity that has always been present in both the “real” world and the media. The anatomy of our bodies isn’t something we can avoid; today it reflects the reality that has developed partly from media. According to Instagram’s guidelines users are not allowed to publish naked or semi-naked pictures but that does not stop certain users that are critical to how the body norms and censorship are portrait today. In our study, we take part of research regarding gender in multimedia settings and how they have affected our daily lives. As well as studies, which research the usage of hashtags and how to circumvent censorship. The focus for this study is to research what role Instagram and hashtags have in generating a public discussion as well to draw attention to various issues and causes that are based on norm critique. We have conducted two different observations, held interviews with activists and created an online-survey for users to answer what they think about the Instagram community guidelines. The results show that there is an underlying discrimination acceptance within Instagram and their community guidelines. We can also see that women and users who uses hashtags can spread their causes more effectively, although they are simultaneously at risk for being censored depending on the hashtag they use. According to our respondents from our research there is an agreement regarding the need of updating Instagram’s community guidelines, which could help with eliminate the current discrimination against women and their breasts. At the end of this study we are giving a proposal to how Instagram can work with their censoring in a more critical way. This may contribute to an agenda to make social media platforms safer and less discriminating.

Idag lever vi i ett digitalt samhälle där det tidvis uppdagas kriser av olika slag. På grund av att medborgare jämt och ständigt kan bevaka, sprida och dela information med varandra, har allt fler kommuner valt att arbeta med sociala medier vid kris. Denna studie syftar därför till att kartlägga hur en svensk kommun arbetar med Facebook i sitt kriskommunikationsarbete. Studien visar att en kommuns syfte med att i kristider finnas på Facebook kan vara att snabbt nå ut till intressenter med krisinformation. En kommun måste inte nödvändigtvis kommunicera med en specifikt uttalad målgrupp via kanalen utan kan istället där försöka nå så många intressenter som möjligt. Före en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg som är av varnande och uppmanande karaktär. En kommun kan också arbeta aktivt med att förebygga kriser. Under en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg av instruerande karaktär för att lugna intressenter. En kommun kan under en kris också försöka förhindra ryktesspridning genom att själv se till att vara aktiv och ständigt gå ut med trovärdig information. Efter en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg för att ge så kallad övrig information till intressenter. En kommun kan också dra flera lärdomar av en avklarad kris. Ett exempel på en sådan är att sociala medier öppnar upp för så snabb kriskommunikation att de interna riktlinjerna inte alltid räcker till. Avslutningsvis finner studien flera fördelar och nackdelar med att som kommun arbeta med kriskommunikation på Facebook.

Denna studie avser att, genom semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor, studera kvinnornas egna upplevelser av de sociala medierna Facebook och Instagram, samt hur deras användning av dessa sociala medier eventuellt påverkar deras psykiska välmående. Detta förväntas bidra till en ökad förståelse om sociala mediers inverkan på människors hälsa. De teoretiska utgångspunkter som är centrala i denna studie är socialkonstruktivism, identitetsteori samt social jämförelseteori. Studien utgår från en fenomenologisk ansats vilket innebär att vi genom intervjuer ämnar studera kvinnornas subjektiva livsvärld utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser kring ämnet sociala medier. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor i åldern 18-25 år, där en form av snöbollsurval har använts. Vidare har en tematisk analys genomförts, där teman identifierades utifrån vad som framkom i intervjumaterialet, som i sin tur analyserades i relation till de teoretiska utgångspunkterna samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att det bland informanterna finns en stor variation i upplevelser av sociala medier som innefattar både positiva och negativa aspekter. Vidare framkom det att samtliga informanter upplevt att deras psykiska välmående påverkats av de sociala medierna Facebook och Instagram. Men hur och i vilken utsträckning de upplever sig ha blivit påverkade anger de främst berott på det dagliga humöret. Utifrån kvinnornas upplevelser gällande hur deras psykiska välmående påverkas av de sociala medierna, framträder känslor såsom avundsjuka och otillräcklighet kopplat till att de jämför sig med andra. Ur detta framträder känslor kring att vara missnöjd med sig själv och sin tillvaro, vilket i sin tur påverkar kvinnornas syn på sig själva. Kvinnornas upplevelser tolkades utifrån Giddens identitetsteori, då kvinnorna berättade om att de framställer och granskar sig själva och sina identiteter i förhållande till andra personer i dessa sociala medier. Att kvinnorna jämförde sig med andra och hur detta inverkade på psykiskt välmående tolkades utifrån Festingers sociala jämförelseteori. Vidare kunde den medvetenhet kring normer och beteenden som kvinnorna upplever konstrueras genom sociala medier tolkas i relation till socialkonstruktivismen. Detta har lett fram till en ny kunskap och ökad förståelse om sociala mediers påverkan på unga kvinnors psykiska välmående. Däribland att det finns en medvetenhet gällande sociala mediers påverkan samt hur denna påverkan visade sig vara högst individuell och föränderlig utifrån dess subjektiva kontext.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider många gånger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbättras utifrån de begränsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign från ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett används idag. Även ämnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa två områden, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkätundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras åsikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud åt ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet användes som jämförelse till Hello Adventure.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för såväl privatpersoner som företag, något som uppmärksammats och utnyttjats för främjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrågasättas då sociala medier utgår från en plattare hierarki än tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes därför i denna rapport. Dessa faktorer undersöktes induktivt genom intervjuer med kund och företag samt kompletterades med analyser av befintliga hemsidor med sociala medier och hur dessa nyttjas av företag.   Resenärerna uppgavs vilja sköta kontakten med företag inom kollektivtrafiken främst via telefon, mail eller enkäter. Sms ansågs väldigt positivt vid kortare meddelanden om akuta ärenden som trafikförseningar. Företagen var positivt inställda till utvecklingen av sociala medier och uppgav resursbrist som den främsta anledningen till att nyttjandet inom företaget inte var så omfattande som önskat. Swot-analyserna visade på en god grund för vidareutveckling av sociala medier. Genom att koncentrera gemensamma problemområden var det möjligt att fokusera på en lösning genom att framta en lista med lämpliga designprinciper. Dessa omsattes i en handlingsplan för fallstudien projekt Bästa Resan. Syftet med handlingsplanen var att bidra till en ökning av det kollektiva resandet i Västernorrlands län genom nyttjande av sociala medier.   Rapportens resultat visar på att sociala medier bör utvecklas efter vilken målgrupp som vill nås, vilket syfte företaget har samt vilken slags information som ska förmedlas. / Social media has been developed enormously due to the increased use of internet. Technological advancements have led to more possibilities for direct communication for private persons as well as companies. This has been noticed and utilized in the advancement of communication. The earlier accepted media strategies have due to this development been contested since social media has a flatter hierarchy than earlier media. This has caused a need for updated research in communication in social media. Factors which are important for communication in social media between company and client is therefore highlighted in this report.  These factors are examined inductively through interviews with clients and companies together with analysis of existing web pages with social media and how these are used by companies. By concentrating common problem areas it is possible to produce a list of appropriate design principles. These are used in a action plan on behalf of the case study project Bästa Resan. The purpose of the action plan is to contribute to an increase of the travelling by public transportation in Västernorrlands län by the usage of social media.   The clients state a will to manage the contact with companies in public transportation mainly through telephone, e-mail or surveys. Telephone texts are considered very positive in situations where shorter texts about acute matters like traffic delays are possible to send out. The companies are positive about the development of social media and states lack of resources as the prime reason that the use of social media within the company is not as extensive as possible. The swot-analyses shows a good foundation for further development of social media.   The reports result shows that social media should be developed on consideration for what target group is aimed to be reached, which purpose the company has and also what kind of information is to be mediated.

A common form of communication within Facebook is the communication between users via status updates. If you write a status update all your friends have the opportunity to read and to respond to the update. The overall issue of this survey is: how are Facebook users to commu- nicate with status updates?  The survey aims to gain insight and greater understanding of communication patterns and user awareness of social contexts when they write status  updates. The study will act as an attempt to understand a small part of a complex interaction taking place in a social situation. The method used is a quantitative survey of a sample from a random population of Swedish Facebook users. As a theoretical basis is the sociologist  Erving Goffman theories about interactions between people.  The results of the survey show that most users do not restrict their social context through the withholding of friend requests or preferences for who can access status updates. It was also possible to see difference in the social context of those users who had unusual status update behavior against the social con- text in which the average user had. Overall, respondents give more feedback on other people's status updates than they write their own. To send a private message or to use the chat was the least used channels of communication. Users more often choose to communicate through a communication channel that is accessible for the other users to read and comment.

The study is based on the IT scandal at the Transport Agency, which began in 2015. The agency decided to outsource parts of its operations to the international IT company IBM, which in turn used several subcontractors based in other European countries. The Transport Agency's register contains information about virtually all Swedish citizens, and these data may now be available at foreign intelligence services. The scandal became widely known in 2017 and had consequences at the highest political level. In addition, the former Director-General was convicted of negligence with confidentiality. When the IT leak became known to the public, trust in the authority was seriously affected. The Transport Agency then made several attempts to minimize the damage that occurred. The purpose of this study is to investigate how the Transport Agency used rhetoric to rebuild confidence in the authority in connection with the IT scandal. Within the study there are three questions. 1. How did the Transport Agency work with rhetoric to rebuild the trust of the organization's stakeholders in the IT scandal? 2. How did the Transport Agency act on social media and how does the actions differ depending on the channel used? 3. How well has the Transport Agency's actions been consistent with what Coombs (2014) theories say about crisis communication? The first question relates to the purpose and addresses the rhetorical resources used in the rebuilding of trust in the authority. Research recommends social media as an effective tool to alleviate the consequences of a crisis, the study's ambition was to investigate how this opportunity was used by the Transport Agency. Timothy Coombs is the largest authority in crisis communication research, therefore the study chose to investigate how well the Transport Agency's actions are consistent with his theories. The theoretical framework is divided into rhetoric, crisis communication and social media. The rhetoric section rests largely on Brigitte Mral's research, while Timothy Coomb's research forms the basis for the theoretical framework within the crisis communication section. Research on social media in crisis communication is a relatively new focus. In this section, the study has been assisted by several researchers who argue both the pros and cons of using these media in times of crisis. The study has used a rhetorical text analysis to investigate the material consisting of four newspaper articles, a press conference and a longer text produced by the Transport Agency. The 4 methodological approach consists of Karlberg and Mrals (1998) model for rhetorical text analysis that includes six steps, context, disposition, convincing argument, argumentation analysis, style and formulation of analytical results. The study presents a result that the Transport Agency, in many cases represented by Director General Jonas Bjelfvenstam, has acted on both the rhetoric research and the crisis communication research guidelines. The most remarkable result of the study is that the Transport Agency has not used its social media to alleviate the effects of the crisis. Something that is contrary to the research recommendations. The study is at the same time pointing out that the results presented consist of interpretations and may be influenced by our own pre- understanding. For future research, it is recommended to continue research in rhetoric to create an even broader knowledge base in the area, but also to study how social media have impacted on other organizations crisis management.

I en tid där träning och motion blivit allt viktigare för svensken har gym sett möjligheten att nå ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har mängden information som användarna på sociala medier nås av ökat till en nivå där användarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar. Syftet med studien är att analysera hur gym använder Facebook idag och jämföra detta med gymmedlemmars förväntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta för att ta reda på om gymmens tillämpning av sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enkätundersökning bland gymmedlemmar. Användarnas förväntningar och behov studerades och jämfördes sedan med hur gymmen använder sociala medier idag. Detta för att ta reda på om gymmens syfte med sociala medier stämmer överens med vad användarna vill se på en sådan Facebooksida. Studien visar att gym använder Facebook för att stärka sina kundrelationer, sprida information om företaget och för att marknadsföra gymmet. Medlemmarnas krav och förväntningar på ett gyms Facebooksida är att den ska innehålla erbjudanden och instruktionsvideor. Det ska även vara möjligt ta kontakt med gymmet dvs. att gymmen ska kunna svara på frågor/inlägg och det ska dessutom finnas kontaktuppgifter till gymmet. Medlemmarna anser även att gyms Facebooksidor ska ge motivation till besökarna. De rekommendationer som upptäcktes i studien och bör följas av gym är att fokusera på kvalitativa användare, dvs. de som är engagerade och aktiva på Facebooksidan. Föra dialoger med användarna och att vara nyfiken. Utföra kvalitetskontroller av innehållet som ska publiceras. Att omfamna inställningen ”Learning by Doing” och att nå ut till de befintliga medlemmarna genom att marknadsföra Facebooksidan på anläggningen och utforma en strategi om vad och hur mycket innehåll som ska läggas ut.

Sammanfattning: Sociala medier spelar en allt större roll i hur vi kommunicerar och uttrycker oss. Denna studie är ämnad att utveckla och koppla ihop den redan existerande forskningen om ungdomars sociala mediavanor på Snapchat och Instagram, och forskning om vad sociala mediaanvändare upplever vad man kan och får publicera på dessa sociala medier. Denna studie utforskar detta genom tre fokusgruppsintervjuer med 15 åriga niondeklassare. Resultatet analyseras genom dramaturgi som till stor del baseras på Goffman. Dramaturgi låter oss utforska högstadieelevernas motivation till handling utifrån de mål de har i olika kontexter. När vi analyserar vår empiri utifrån denna teori visar det sig att eleverna inte förhåller sig till de existerande regelverken när de avgör vad som är lämpligt att publicera, de förlitar sig istället på normativa uppfattningar om etik och moral. Vad de sedan väljer att publicera handlar till stor del om ”impression management” (dvs. ”intryckstyrning”), då de utvärderar publikationer genom den respons de får/skulle få.

Denna kvalitativa studie undersöker svenska skönhetsprofiler inom Youtube och deras inverkan på konsumentbeteendet. Användandet av sociala medier har förändrat hur företag med konsumenter och konsumenter med andra konsumenter interagerar med varandra. I kombination med konsumenters avtrubbade inställning till de traditionella promotionverktyg har sociala medier blivit en av de viktigaste plattformarna för företag att vara aktiva på. En av dessa plattformar är Youtube, en videodelningstjänst där privatpersoner och företag kan skapa kanaler. Profiler inom Youtube eller som de i studien kommer benämnas, Youtubers har ökat sitt inflytande på konsumenten så pass att de numera överstiger den påverkan som traditionella celebriteter tidigare hade. Därav kan de anses som den moderna tidens opinionsledare vilket även innebär att de attraherar företagen till att vilja använda dem som förespråkare för sina varumärken. Företagens användande av Youtubers är framförallt påtaglig inom skönhetsindustrin. Samarbetets utformning sker ofta genom att företagen skickar gratis produkter till prominenta skönhetsprofiler i utbyte att de ska prata om varumärket på sin kanal. Trots att det finns flertal exempel på samarbeten av denna karaktär så finner vi ingen vetenskaplig forskning kring marknadsföring genom Youtubers. Studiens betydelse för forskningsområdet blir därför att undersöka gapet mellan diverse teoretiska angreppssätt och det empiriska data som framkommit. Det empiriska bidraget består huvudsakligen av intervjuer med respondenter med intresse för skönhet och kompletteras därefter med författarnas egna observationer. Studiens frågeställning blir därmed: Hur agerar Youtubers inom skönhetsindustrin som opinionsledare?  I studiens resultat framkom det olika användningsområden för de svenska skönhetskanalerna på Youtube. Ett för underhållande syfte och ett för informationssökande av produkter. För de olika syftena användes olika Youtubekanaler. Utifrån studien kan det utläsas att profilerna för dessa kanaler påverkar konsumentbeteendet genom två dimensioner. Dessa dimensioner är att inhysa förtroende och attrahera genom att stimulera konsumentens rationella eller emotionella omdöme. Studien bidrar med en matris där man utifrån dessa dimensioner kan kartlägga var på en skala en Youtubers huvudsakliga övertygelse ligger. Matrisen kan användas för kosmetikaföretag som vill nyttja denna typ av promotion med ändamål om att kunna avgöra vilken Youtuber som är lämpligast passande för dem.