This study aims to examine how a businesses' use of the social media platform Instagram can affect the way their employees perceive their own ability to contribute within the business and interact with colleagues, which may affect the companies organizational culture. This study has been conducted through empirical research collected from interviews held with employees of a travel agency which actively uses Instagram. The results show that the company's use of Instagram has an effect upon their employees and, if one places this in relation with the theories utilized in this study, one can say that Instagram is perceived as an artifact that can function as a channel for expressing the organizational culture of the company.

Background: Marketing is something that is constantly changing. Today, social media is the focus and to utilize it for marketing is profitble. Will a specific customer group act in other ways when they use social media or are we all the same on the Internet? Purpose: The study aims to map out the differences between a specific customer segment, in this case girls interested in horses, compared to girls with no interest in horses. By investigating their internet habits, it becomes possible to improve existing theories to further improve the marketing through social medias. Method: Quantitative survey using a questionnaire sent out to a number of riding clubs and schools in Blekinge to make it available to members on the website and meet the respondents in place. Results:There was a significant difference in age between the groups where girls with a horse interest on average was younger. Girls with no interest in horses was with a greater extent on the Internet daily, compared with girls with horse intrest most went online 3-5 days of the week. The interest of visiting social media to take part in events and/or politics events were lower in girls with an interest in horses. The majority of horse the girls stated that they shared the tablet and PC with the family to a greater extent than girls with no interest in horses. Conclusion: The use of the Internet did not differ, however, there was a difference in how the girls connected to the Internet and how often they were connected and which social media they joined. / Bakgrund: Marknadsföringen är något som ständigt förändras. Idag är sociala medier i fokus och att utnyttja det i forma av marknadsföring. Agerar specifika kundgrupper på andra sätt när de använder sig av sociala medier eller är vi alla lika på Internet? Syfte: Studien syftar på att kartlägga skillnader mellan en speciell utvald kundgrupp, i det här fallet hästtjejer, som visar upp unika egenskaper. Genom att undersöka deras internetvanor möjliggörs kompletteringar på existerande teorier för att optimera marknadsföringen. Metod: Kvantitativ undersökning med hjälp av en enkät som skickades ut till ett antal ridklubbar och skolor runt om i Blekinge för att göra den tillgänglig för medlemmarna på hemsidan och möta respondenterna på plats. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i åldern mellan grupperna där tjejer med ett hästintresse är i genomsnitt yngre. Tjejer utan hästintresse anslöt i högre utsträckning dagligen till Internet jämfört med tjejer med hästintresses där de flesta gick online 3-5 dagar per vecka. Intresset för att besöka sociala medier för att ta del av händelser och politik var lägre hos tjejer med ett hästintresse. Den övervägande delen av hästtjejerna angav att de delade surfplatta och dator med familjen i större utsträckning än tjejer utan hästintresse. Slutsats: Användandet av Internet skiljde sig inte däremot fanns det en skillnad i hur tjejerna anslöt till Internet och hur ofta de var uppkopplade samt vilka sociala medier de anslöt till.

Traditionellt sett har människor använt sig av nyhetsmedia för att sprida kritik medan idag använder många sociala medier där det är lätt att sprida sina åsikter. Därför syftar studien till att undersöka samt jämföra kritiken som riktas mot socialtjänsten och socialarbetare i nyhetsmedia och på Facebook. De material som ligger till grund för detta arbete är hämtat från nyhetsartiklar från Dagens Nyheter och SVT nyheter samt inlägg från nio öppna och slutna grupper på Facebook med kriteriet att tydlig kritik ska framgå. Den metod och teori som ligger till grund för denna studie är den kritiska diskursanalysen, vi har analyserat materialet med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell. Resultatet i denna studie visar att när socialtjänsten kritiseras är det främst fall som rör barn både när det kommer till inlägg på Facebook och i nyhetsartiklar. Den främsta skillnaden mellan kritiken som riktas mot socialtjänsten via facebookinlägg och i nyhetsartiklar är att de som skriver inläggen på Facebook främst själva är drabbade av socialtjänsten och därmed är mer känslomässigt engagerade. Det vi sett att kritiken främst syftar till i nyhetsmedia är socialtjänstens brist på ansvar medan i facebookgrupper är det; socialtjänstens felaktiga agerande, socialtjänsten väljer aktivt att inte agera, socialtjänstens beslutfattande på felaktiga grunder, socialtjänstens brist på kompetens och socialtjänstens makthantering. Kritiken förstås med hjälp av maktbegreppet, då socialtjänstens handlingsutrymme kan ses som en maktresurs, vilket leder till att människor känner att socialtjänsten har ett för stort inflytande över deras liv på livsavgörande sätt. Kritiken kan även förstås med tillitsbegreppet och sammanhang. Beroende på det sociala sammanhanget kan kritiken yttras på olika sätt, och den kan uppstå på grund av bristande tillit för socialtjänsten.

Tillgången till internet har under det senaste årtiondet gått från att vara ett tecken på individens välstånd till ett mätvärde för en nations tekniska utveckling. Likväl har tillgången till ett ”öppet internet”, det vill säga ett nät som ej övervakas och begränsas av staten för att förtrycka åsikter, blivit ett mätvärde för hur fritt ett samhälle anses vara. Sverige har en långtgående offentlighetsprincip som skiljer sig markant för hur andra stater. Framförallt då det numera är, i teorin, möjligt att som medborgare begära ut obegränsade mängder information digitalt. Det finns indikationer på att svensk förvaltning står inför en rad utmaningar i hanteringen av internet i allmänhet, och sociala medier i synnerhet. Därmed finns det grund för att undersöka hur den svenska förvaltningen idag förhåller sig till hur de offentligt anställda agerar och uttrycker sig på internet. I underlaget ingår sex fall som hämtats från Justitieombudsmannens (JO) beslutdatabas. Av dessa har riktlinjer och bestämmelser för de myndigheter som fallen berör undersökts i fyra fall. Vidare har en kvantitativ undersökning genomförts för att titta på trender. Resultatet visar en svagt ökande trend över antal inkomna ärenden till JO som berör yttrandefrihet och offentlighet samt sekretess. Även antalet anmälningar riktade mot myndigheters agerande på sociala medier ökar, om än i lägre utsträckning. Den här studien har visat på att det förekommer fall där svensk förvaltning ingripit mot personalens yttrandefrihet på sociala medier och att den offentliga sektorn är i behov av tydligare riktlinjer kring vilka åtgärder de får, samt inte får, vidta när en anställd uttrycker åsikter som kan ses som problematiska för förvaltningen.

I den digitala eran kan konsumenter ställa högre krav på service och kvalité från företag, då konkurrenter även finns online. De lojala kunderna blir allt viktigare, speciellt 2020 då denna studie utförs, eftersom coronapandemin försätter många företag i problematik. Studien syftar till att undersöka hur konsumenter värderar företags sociala medier samt servicelogik, och hur det i längden kan påverka kundlojaliteten. En kvantitativ ansats valdes i form av en webbenkät, som distribuerades via mejl och sociala medier. Resultatet, baserat på 276 respondenter, visar att servicelogik har en effekt på kundlojalitet. Däremot kunde företags sociala medieanvändning inte påvisa ett signifikant samband till kundlojalitet. De båda variablerna som testades mot kundlojalitet ställdes även mot varandra för att se hur sambandet såg ut dem emellan, servicelogik och företags sociala medienärvaro visade dock inget signifikant samband.

I denna uppsats undersöks åtta personers erfarenheter och upplevelser av att ta emot och ge dödsbud på sociala medier. Studien syftar även till att visa hur intervjupersonerna använder sociala medier för att kommunicera om sorg och minnen av de döda samt att förklara vilken funktion det fyller för dem att dela detta på sociala medier. Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie och den har sin teoretiska grund i Goffmans dramaturgiska perspektiv. I studien avgränsas samlingsnamnet sociala medier till att endast innefatta nätverken Facebook och Instagram. I intervjuerna framkom det att det pågår normförhandlingar kring hur dödsbud och annan kommunikation om döden på sociala medier ska hanteras. Intervjupersonerna visade sig ha skiftande hållning till både döden och sociala medier i fråga om vad de ansåg vara privat respektive offentligt, men studien visade samtidigt att det finns stor förståelse och acceptans för att människor sörjer olika och har olika sätt att uttrycka sig.

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

Näthat på sociala medier är ett socialt fenomen som blivit aktuellt med den globala digitaliseringen. Forskning generellt beskriver näthat som ett samlingsbegrepp av olika beteenden såsom kränkningar eller mobbning som sker online. Definitionen av näthat är avgörande för att kunna studera ämnesområdet och att urskilja traditionell mobbning från nätmobbning. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka unga vuxnas erfarenheter, upplevelser och åsikter om nätkränkningar och nätmobbning på sociala medier med hjälp av semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Genom de bedrivna kvalitativa intervjuerna kan det fastställas att “traditionell” mobbning och mobbning som sker över nätet har likvärdiga konsekvenser gällande personers mående. Offer uppger konsekvenser av psykosomatiska symptom såsom ångest och depression. Resultatet påvisade även en allmän attityd mot nätkränkningar och nätmobbning som inte stämmer överens med konsekvenserna. På sociala medier förekommer det en ständig risk för användare att bli utsatta för näthat, oavsett tid och rum vilket gör personerna till lättillgängliga offer. Genom intervjuerna framgick det att marginaliserade grupper inom samhället exempelvis personer med funktionsvariationer, HBTQ-personer och personer med utländsk etnicitet, löper hög risk för att utsättas för nätkränkning och nätmobbning. Förutom ytterligare forskning krävs det att samhället tar fenomenet på allvar. I framtiden måste sociala aktörer samarbeta för att öka den allmänna förståelsen över hur användare ska kunna behandla varandra med respekt på sociala medier. / Cyberagression on social media has become an issue over the world, since the technological revolution in the modern society. Research on the field describes cyberagression as a generic term of online behaviors like harassment or bullying on the Internet. The definition of cyberagression is essential to do research in the subject and to distinguish “traditional” bullying from cyberbullying. The aim of this study is to investigate young adults’ experiences and opinions to cyberharassment and cyberbullying on social media by using semi- structured qualitative interviews. According to the conducted interviews it can be confirmed that traditional bullying and bullying online has comparable consequences to the overall health of the individuals. Victims of cyberagression report negative effects on their well-being of psychosomatic difficulties, for instance anxiety and depression. The results of the study approved that the general attitude to cyberharassments and cyberbullying did not correspond with the consequenses of cyberaggression. On social media the online-users can be exposed to cyberhate regardless of time or space and it brings the opportunity for being easy-target victims. Due to the interviews it appeared that marginalized groups for example persons with various disabilities, part of the LGBTQ- community and persons with foreign origin had a substantial risk to be victimized of cyberharassment and cyberbullying. In addition to further research in the field, society has to take the phenomenon more seriously. In the future social actors need to collaborate as the understanding can increase about how the Internet users can treat each other more respectfully on social media.

Sociala medier är en viktig arena för barn och unga i samhället idag då dagens generation unga vanligtvis spenderar mycket tid i den tekniska kontexten. Min uppsats undersöker tjejers (14–18 år) användande av sociala medier (främst Instagram) med utgångspunkt i vad som sker på deras självpresentationer. Studien har en tolkande fenomenologisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer, exempelvis om vilka tankar som dyker upp innan en bild ska publiceras och efter en bild har publicerats. Tjejernas erfarenheter av sociala medier analyseras dels utifrån Goffmans teori om självpresentation och dels utifrån Corsaros teori om kamratkulturer. Resultatet visar att olika faktorer i omgivningen, exempelvis kamratkultur och hem och skola, har olika betydelse för hur tjejerna skapar sina självpresentationer och uppfattar sig själva och sin kropp. Resultatet visar även att posering på bilder, respons på bilder och oro över vad andra ska tycka om en bild har betydelse för publicering av bilder på en självpresentation. Ytterligare visar resultatet att kropps-jämförelser sker ständigt i tjejernas vardag där olika faktorer i omgivningen spelar roll. Slutsatsen är att publicering av bilder och sociala spel på tjejernas självpresentationer är en del av kamratkulturerna och de unga tjejernas vardag. Bildpublicering handlar inte bara om en bild, utan är ett omfattande socialt spel. / Social media is animportant platform for the youth society, as the youth generation normallytends to spend a lot of time in the technical context. My dissertationinvestigates how girls (14-18 år) use social media (especially Instagram), withan emphasis on what happens in their self-presentation. This study has aninterpreting phenomenological approach and is based on six semi-structuredinterviews on the girls' thoughts before and after the publication of pictures.The girls' experiences of social media are partly analyzed via Goffman's theoryabout self-presentation and partly through Corsaro´s theory about peer-cultures.The result indicates how different factors in the environment (e.g. peer-culture,school and home), have a different meaning for how the girls create their ownself-presentations and how they perceive themselves and their bodies. Theresults also show how posing in pictures, social response and anxiety of whatothers might think about a picture have an impact on publication. Additionally,the results indicate how bodily comparisons continuously happens in girls'everyday life. The conclusion is that the publication of pictures and socialgames on girls' self-presentations is part of the comrade-cultures and theyoung girls' everyday life. Publication of pictures is not only about apicture, but a comprehensive social game.

No description available.