Diss.--Pädag. Hochsch.--Karlsruhe, 1996. / Bibliogr. p. 229-251.

Diss. : Philosophische Fakultät 1 : Zürich : 1983. - Bibliogr. p. 272-275. -

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

Beslut om att vidareutbilda sig på akademisk nivå skiljer sig inom olika samhällsgrupper i Sverige. Tidigare studier har visat att föräldrars utbildning och klasstillhörighet är faktorer som påverkar huruvida individer väljer att studera vidare eller ej, och att barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, jämfört med barn från lägre klasser. Syftet med denna studie är att förklara varför barn från högre samhällsklasser i större utsträckning tenderar att studera vidare efter gymnasiet, genom att inkludera uppväxtfaktorer som möjliga förklaringsmekanismer. Studien baseras på longitudinella data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) som samlats in år 2000 och 2010. Som teoretisk referensram utgår studien från teorier kring socialisation, intergenerationell reproduktion och klass. Även i denna studie kunde det bekräftas att ett samband föreligger mellan föräldrars klasstillhörighet och utbildningsnivå. Däremot kunde analysmodellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Resultatet visar att barns egna studieaspirationer under barndomen är den viktigaste mekanismen och kan delvis förklara sambandet mellan klassbakgrund och utbildning.

No description available.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att ge praktiken handledning vid privat övningskörning en annan vinkling genom att betrakta den ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med den empiriska studien i uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur handledning medieras vid privat övningskörning. Den kvalitativa metod som använts har varit semistrukturerad intervju. Totalt har sex personer som är eller har varit handledare intervjuats. Intervjuerna har rört hur handledarna själva tagit körkort, deras egen handledning samt deras relation till trafikskolor för att på så sätt fånga upp handledarnas kontext och hur handledningen medieras. Resultatet visar att flera av handledarna själva enbart övningskört privat under den egna körkortsutbildningen men att flera av dem som de själva handlett parallellt gått på trafikskola. Handledarna ikläder sig rollen som lärare under övningskörningen och få av dem samarbetar med trafikskolan. Det är inte omöjligt att resultatet har en skevhet på grund av att jag som intervjuat dem är utbildad trafiklärare. Egentligen finns det ingen slutsats i denna studie utan istället mer ett konstaterande. De frågor som ställts har fått sina svar. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>

In previous research, there have been several studies that examined the phenomena ofsocialization and introduction at the workplace. During the two ongoing years of theCovid-19 pandemic, many introductions have been converted to be conducted remotely. Thismeans that there is an extensive field to seek new knowledge about. The purpose of the studyis to contribute knowledge about workplace introductions remotely. We have chosen to do thisby interviewing recruitment assistants at a staffing company. To achieve the purpose of thestudy, the following questions have been investigated: How have the introductory activitiesbeen designed to be carried out remotely? What characterizes the practical tasks that havetaken place remotely in the informants' stories? In what ways, according to the candidates,does a sense of belonging to the Community be created remotely? The study was conducted at a well-established staffing company. Since the goal of the studyhas been to gain knowledge about workplace introductions, we have placed great emphasis onthe individual's experience. To gain deep and nuanced knowledge, we have usedsemistructured interviews as a method. The collected material has been analyzed based on thetheory of Communities of Practice (CoP), where we have limited ourselves to focusingpredominantly on learning as doing and learning as belonging in Wenger's model of learning.The theory can be used in advantage to understand the learning that takes place at theworkplace as it makes visible how learning takes place through socialization andparticipation. It has emerged in this study that the staffing company has succeeded intransferring the introductory activities shading and lecture days to be carried out digitally. Theintroduction at a distance was characterized by a liberating feeling when the candidates couldfocus on the practical tasks. During the digital introduction, the candidates had to solve a lotof problems on their own. Workplace introduction at a distance has given a lot of space forlearning as doing. Something that further characterizes the workplace introduction is a feelingof insecurity because of the lack of expressed expectations. One discovery is that thecandidates mainly experienced a diversified community at the staffing company becauseseveral smaller communities were created. This has resulted in a feeling of belonging to theclosest team. / Inom tidigare forskning återfinns det flera studier som undersökt fenomenen socialisation och introduktion på arbetsplatser. Under de två pågående åren av Covid-19-pandemin har många introduktioner ställts om till att genomföras på distans. Detta medför att det finns ett omfattande fält att söka ny kunskap kring. Syftet med studien är att bidra med kunskap om arbetsplatsintroduktioner på distans. Detta har vi valt att göra genom att intervjua rekryteringsassistenter vid ett bemanningsbolag. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar utformats: Hur har introduktionsaktiviterna utformats för att kunna genomföras på distans? Vad karaktäriserar de praktiska arbetsuppgifterna som skett på distans i informanternas berättelser? På vilka sätt skapas enligt kandidaterna en känsla av tillhörighet till gemenskapen på distans? Studien har genomförts på ett väl etablerat bemanningsbolag. Eftersom målet med studien harvarit att få kunskap kring introduktionsutbildningar har vi lagt stor vikt vid den enskilda individens upplevelse. För att få en fördjupad och nyanserad kunskap har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har sedan analyserats utifrån teorin om Communities of Practice (CoP), där vi avgränsat oss till att övervägande fokusera på lärande som görande (learning as doing) och lärande som tillhörighet i Wengers modell om lärande. Teorin kan med fördel användas för att förstå lärandet som sker på arbetsplatsen, då den synliggör hur lärande genom socialisering och deltagande sker. Det har i denna studie framkommit att bemanningsföretaget har lyckats överföra introduktionaktiviteterna skuggning och föreläsningsdagar till att genomföras digitalt. Introduktionen på distans karaktäriserades av en befriande känsla då kandidaterna kunde fokusera på de praktiska arbetsuppgifterna. Genom att introduktionen skett digitalt har kandidaterna i stor utsträckning behövt lösa problem på egen hand. Arbetsplatsintroduktion på distans har gett stort utrymme till learning as doing. Något som ytterligare karaktäriserar arbetsplatsintroduktionen är en känsla av osäkerhet på grund av avsaknaden av uttalade förväntningar. Ett fynd är att kandidaterna främst upplevde en diversifierad gemenskap på bemanningsföretaget eftersom att det skapades flera mindre gemenskaper. Detta har resulterat i att kandidaterna endast känner en tillhörighet till det närmaste teamet.

South Africa (SA) is home to 11 official named languages; its Language in Education Policy (LIEP) identifies multilingualism as one of the defining characteristics of its citizenry (DOE, 1997). Moreover, English is the official Language of Learning and Teaching (LOLT) in most ex-Model C schools nationwide. It is the language that is reported to be valued by the middleclass, people who are known for placing a high premium on education (Soudien, 2004; Alexander, 2005). The aim of this ethnographic Language Socialisation study is to explore the language socialisation experiences of a Grade R child in a Black middle-class multilingual family residing in a Cape Town suburb. The study is framed by the question: What are the language socialisation experiences of a child from a Black middle-class multilingual family? It uses a socio-cultural approach, drawing from linguistic anthropology, applied linguistics and sociolinguistics to critically analyse the language ideologies, language practices and linguistic repertoires evident in both the home and school domains across which the young child traverses. Concepts such as multilingualism, Family Language Policy and ‘mother tongue’ identity are reviewed and used to gain insight into the lived language experiences of the Grade R child. The concepts of assimilation (Soudien, 2004) and anglonormativity (Christie &amp; McKinney, 2017) are reflected on as markers of school language practices and ideologies. Findings reveal that the Grade R child is an emergent multilingual who participates meaningfully in multilingual conversations with her family but only produces English. Despite the evident heteroglossia (Bhaktin, 1991) of the family’s language practices through translanguaging (Garcia, 2009; Creese and Blackledge, 2010) and drawing from the range of resources in their linguistic repertoires (Busch, 2012), the parents continue to use their Tswana and Xhosa ethnicity as markers of their language identities. The parents want their children to speak their heritage languages for identity reasons. They also want them to speak English to ‘fit in’ with their peers and to access learning. They see the teaching of Tswana and Xhosa as their sole responsibility thereby absolving the school. Their view enables the schools’ status quo of anglonormativity to go unchallenged. The child, thus, experiences heritage languages as identity markers and languages reserved for home, and English as a valuable language resource that gives access to learning. The notion of a single language identity remains complex for a child who is expected to be multilingual at home but monolingual at school.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler. Ämnet blir viktigt att studera eftersom en stor del av samhället påverkas av förskolans struktur och genom denna även måltidens struktur.Denna studie ämnar till att titta närmre på måltidens struktur på förskolan och vilka regler den innehåller, studien undersöker även hur situationen framträder som arena för socialisation. Empirin i studien består av utdrag ur en observation som gjordes på en avdelning på en förskola med tretton barn och tre pedagoger. Resultatet av observationen består av situationer som innehåller olika aspekter av måltidens struktur och regler. De situationerna studien tar upp syftar till att belysa olika delar av måltidens struktur för att få ett underlag till att studera måltiden som arena för socialisation. Analysen av resultatet utgår ifrån begreppet socialisation och söker stöd i socialisationsforskning som del av studiens teoretiska underlag. Den teoretiska del studien presenterar syftar även till att ge en grundläggande förståelse av begreppet socialisation och dess förhållande till individers sociala liv kopplat till de regler de möter i olika situationer i livet. Vidare underlag för studiens diskussion utgör tidigare forskning kring måltider och måltider på förskolan. De forskningsområden som studien redogör för tar upp forskning som håller särskild vikt för måltiden i förskolan och dess struktur.Studien syftar således till att vidare belysa förskolans måltid som arena för socialisation och hur den påverkar de individer som deltar och hur dem i sin tur kan påverka samhället. / Mealtimes in preschools are a social situation, as well as mealtimes in society. Many individuals take part in gathering for this situation shaped by social interaction. But the situation also involves specific rules and norms; there are limitations for what is allowed at a dinner table. As opposed to other social situations in society and in preschools the rules can seem unmotivated and out of context. Many members of the Swedish society has taken part in the preschool organization and lived under these rules. The subject of study becomes relevant since the structure of mealtimes in preschools affects a large amount of the Swedish population. This study means to take a closer look at the preschool structure of a mealtime and the rules it contains. The study examines how the situation can be seen as a prominent area for socialization. The empirical data in this study consists of extracts from an observation at a preschool consisting of thirteen children and three adults. The results of the observation are presented as situations surrounding different aspects of mealtime structure and rules, as a table of context to be able to research mealtime as an arena for socialization. The analyzing breakdown of the result uses the term socialization as a reference of study, as well as theories surrounding the subject as a theoretical basis. The basis of theory means to give a basic understanding of the term socialization and its relationship with peoples’ social lives and the rules they meet in everyday situations. As further ground for theoretical discussion, the study presents previous studies that contain important aspects of mealtimes in preschools, its structure and its rules. Thus this study proposes to further investigate the preschool mealtime as an arena for socialization and the circumstances affects on the people participating, as well as how it could affect society.

Vårterminen -06 skulle jag undervisa första årskursen på gymnasiets Barn och fritidsprogram om socialisationsprocessen. Jag ville undersöka om dramapedagogiska metoder var ett bättre sätt att lära eleverna än den traditionella undervisningen. Genom att använda dramapedagogiska övningar ville jag att eleverna skulle förstå olika socialisationsteorier. Jag lät eleverna också iklä sig hög- respektive lågstatusroller för att sedan gå ut i samhället och direkt erfara omgivningens respons på deras sätt att bete sig, klä sig etc. För att utvärdera mitt dramapedagogiska arbetssätt har jag använt mig av triangulering vilket innebär att jag har använt tre olika metoder, enkätundersökning, intervjuer och observationer, för att undersöka om mitt arbetssätt fungerar. Undersökningen visade att eleverna uppskattade att arbeta på detta sätt. Eleverna fick en insikt om socialisationsprocessen och en nyttig sidoeffekt var att eleverna fick större självförtroende och blev medvetna om hur mycket det yttre påverkar möjligheten till kommunikation. / By using pedagogic drama exercises I wanted the pupils to understand theoretical sociological conceptions such as e.g. socialisation and status. I made the pupils dress themselves in roles of respectively high status and low status, after which they went out into the community and experienced the reactions to their way of behaving, dress etc. In order to evaluate my way of working with pedagogic drama I have used triangulation which means that I have used three different methods, questionnaire, interviews and observations, to see if my working procedure really works. The survey showed that the pupils appreciated this way of working. They got an insight in the process of socialisation and a useful side effect was that the pupils self confidence increased and they became more aware of how the exterior influence the possibilities to communicate.