Studien tar avstamp i de livliga diskussioner om specialpedagogens roll, uppdrag och arbetsuppgifter som förekommer i bland annat pedagogisk litteratur, tidskrifter och digitala forum. Syftet med studien är att belysa vilka arbetsuppgifter en specialpedagog, verksam inom förskola, grundskola och gymnasieskola i Sverige, bör utföra. Studien har en kvantitativ ansats och data samlades in med hjälp av anonyma digitala enkäter som besvarades av examinerade specialpedagoger. Resultatet visar att specialpedagoger är eniga om att en mångfald av arbetsuppgifter bör ingå i uppdraget. Resultatet visar också att specialpedagoger blir ombedda att utföra många arbetsuppgifter som de inte anser borde ingå i deras uppdrag. Av studien framgår att specialpedagoger önskar en tydligare rolldefinition och de lyfter rektors betydelse för detta. Studien kan utgöra ett bidrag till debatten om rollen och bidra till att klargöra behovet av tydliggjorda roller samt i förlängningen leda till ökad samsyn kring rollerna i skolan. / The study is based on the lively discussions about the special educational needs coordinator's role, assignments and tasks that occur in educational literature, journals and digital forums among others. The purpose is to shed light on which tasks a special educational needs coordinator, active in preschool, primary school and upper secondary school in Sweden, should perform. The study has a quantitative approach and data was collected using anonymous digital surveys. The respondents were graduated special educational needs coordinators. The result shows that special educational needs coordinators agree that a variety of tasks should be included in the assignment. The result also shows that they are asked to perform many tasks that they do not consider should be included in the assignment. The study shows that the special educational needs coordinators want a clearer role definition and they emphasize the importance of the principal in this. The study can constitute a contribution to the debate about the role, help to elucidate the need for clarified roles and in the long run lead to increased consensus about roles in school.

School improvement research indicates that learning outcomes and pupils’ attainment can be raised if quality of teaching is improved (Barber & Mourshed, 2007). The research questions arose through reflections regarding how the special needs competence could be utilised better and in what way this could contribute to change and to development of the school and the learning environment. The aim of the study was to provide knowledge regarding the SENCO’s profession. The focus of the study was to make visible the perceptions that the school staff from six local authority compulsory schools within one municipality had regarding the SENCO’s duties and which fields they believed the SENCO should work with. Three research questions were formulated based on the aim of the study. These were 1) which perceptions exist regarding the SENCO’s duties, 2) which fields do the school staff believe the SENCO should work with and 3) which opportunities for development exist based on the fields that were identified. The study was conducted using a quantitative methodological approach whereby a digital Google questionnaire was distributed via e-mail to the six schools that participated in the study. The theoretical framing consists of the deficit perspective and the alternative perspective (Nilholm, 2005; 2007) in addition to selected concepts within system theory (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). The results show that all school staff advocate an extensive role for the SENCO encompassing the entire learning environment. All school staff advocate SENCO’s working with tasks regarded as typical for the occupational role such as pupils in need of support. The majority of the school staff were also in favour of the SENCO conducting pedagogical work and pedagogical leadership in conjunction with this. Regarding the pedagogical leadership the research showed that the school staff first and foremost believe that the SENCO should take on a pedagogical leadership in conjunction with pedagogical work on individual level and on classroom level not a leadership on organisational level. Great development opportunities exist for the SENCO within the occupational role and within duties connected to school development. The results can contribute to further development of the profession, to developing the SENCO’s duties and to better understand how the special needs competence can be utilised in conjunction with school development. / I skolförbättringsforskning har det bekräftats att det effektivaste sättet att förbättra elevresultat och höja elevers måluppfyllelse är att förbättra kvaliteten på undervisningen (Barber & Mourshed, 2007). Reflektioner kring hur den specialpedagogiska kompetensen bättre skulle kunna tas tillvara och på vilket sätt detta skulle kunna bidra till förändring och utveckling inom skolan och i skolans lärmiljö föranledde studiens frågeställning. Studiens övergripande syfte var att tillföra kunskap om specialpedagogens profession. Fokus i studien riktades mot att synliggöra vilka uppfattningar skolpersonalen, på sex grundskolor inom en kommun, har om specialpedagogens uppdrag och vilka arbetsområden de anser att specialpedagogen ska arbeta med. Tre frågeställningar formulerades utifrån studiens syfte vilka handlade om 1) vilka uppfattningar som finns om specialpedagogens uppdrag, 2) vilka arbetsområden skolpersonalen anser att specialpedagogen ska arbeta med och 3) vilka utvecklingsmöjligheter som finns utifrån identifierade arbetsområden. Studien genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital Google-enkät som distribuerades via e-mail till de sex grundskolorna. De teoretiska utgångspunkterna bestod av specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2005; 2007) och utvalda delar av systemteori (Öquist, 2018; Ahrenfelt, 2013). Resultaten visade att samtlig skolpersonal förespråkade ett brett uppdrag för specialpedagogen som är kopplat till lärmiljön i stort. Samtlig skolpersonal var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med arbetsuppgifter som kan anses vara typiska för professionen, som till exempel elevstöd, och det framkom även att majoriteten av skolpersonalen var positivt inställda till att specialpedagogen ska arbeta med pedagogiskt arbete och pedagogiskt ledarskap kopplat till detta. Gällande det pedagogiska ledarskapet visade studien att skolpersonalen först och främst tänker att specialpedagogen ska inta ett pedagogiskt ledarskap i samband med det pedagogiska arbetet på individ- och gruppnivå, inte ett bredare ledarskap på organisationsnivå. Det finns goda utvecklingsmöjligheter inom specialpedagogens profession liksom för specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling. Om den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i samband med det pedagogiska arbetet och utveckling av undervisningen kan specialpedagogen arbeta för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever vilket i sin tur kan bidra till skolutveckling. Studiens resultat kan bidra till att utveckla professionen, till att utveckla specialpedagogens uppdrag och till att förstå hur den specialpedagogiska kompetensen kan användas i samband med skolutveckling.

The aim of the present study is to examine how schools organize the work with and for pupils with language disorder.  Further, it aims to find which role the Special Educational Needs Coordinator (SENCO) and principal, respectively may have in the work with the pupils and give an insight into what knowledge about Developmental Language Disorder (DLD) personnel in schools have. The background of the study is that knowledge about DLD begins to diffuse at schools in Sweden today, but there is still a great deal of ignorance about what the diagnosis entails and how to work inclusive with these students in the classroom. The study was conducted with a qualitative method, semi-structured interviews with six special needs coordinators and five principals. The theoretical framework consist of Etienne Wenger’s Social theory of learning and the analysis was performed through a thematic content analysis. The results of the study indicate that none of the schools in the study have a particular organization for pupils with DLD. Half of the informants argue that they would like increased collaboration with speech therapists. The collaboration with guardians is another area that needs to improve in the schools. Enterprise in relation to engagement is most prominent in the schools, according to the analysis based on Wenger’s social theory of learning. All informants recognize gaps of knowledge regarding the definition of DLD, and how to work with pupils with the disability. Further education on the subject was requested by all informants.

Syftet med studien har varit att undersöka vad några specialpedagoger verksamma inom grundskolan berättar om handledning och konsultation i skolan. Studien har genomförts utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med syfte att fånga informanternas berättelser, i enlighet med narrativ teori. Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades, kodades och tematiserades dem, vilket utmynnade i olika teman och subteman i relation till syfte och frågeställningar. Resultatet visar att rollen som specialpedagog formas olika utifrån faktorer som styrdokument, utbildning, förväntningar, erfarenheter, personliga intressen och förutsättningar som ges i den egna verksamheten. Det kvalificerade samtalet skrivs fram som ett paraplybegrepp för studien och berättelserna kring detta samtalsbegrepp och begreppen handledning och konsultation, som rör avgränsningen för densamma, skiljer sig åt mellan informanterna. Det framkommer en tvetydig bild av definitionen av det kvalificerade samtalet likväl som uppfattningen och tolkningen av begreppen handledning och konsultation. Det är tydligt att specialpedagogens otydliga roll har en stark inverkan på vad informanterna berättar om handledning och konsultation då rollen formas, enligt studien, mycket efter personen som innehar rollen. För att vidareutveckla det kvalificerade samtalet som kraftfullt verktyg i praktiken skulle den pedagogiska handledningen med fokus på pedagogisk utveckling behöva diskuteras vidare. Vi ser också behovet av att säkerställa rektorers kunskap kring uppdraget, som ett led i att bereda plats för samtalsuppdraget i praktiken. / The purpose of the study has been to investigate what some Special Educational Needs Coordinators working in elementary school have to say about supervision and consultation at school. The study has been conducted on the basis of qualitative, semi-structured interviews with the purpose of capturing the informants' stories according to narrative theory. After undertaking the interviews, they were transcribed, encoded and thematized, which resulted in different themes and subthemes in relation to the purpose of the study as well as to our research- questions. The results show that the role of a Special Educational Needs Coordinator is formed differently, depending on factors such as; governing documents, education, expectations, experiences, personal interests and the current conditions in their individual workplaces. The qualified conversation is written as an umbrella term for the study and the stories about this concept of conversation and the concepts of supervision and consultation, concerning the boundaries, differ between the informants. There is an unclear picture of the definition of the qualified conversation, as well as the perception and interpretation of the concepts of supervision and consultation. It is evident that the Special Educational Needs Coordinator's unclear role has a strong impact on what the informants tell us about supervision and consultation as the role is formed, according to the study, mostly based on the person holding the role. In order to further develop the qualified conversation as a powerful tool in practice, pedagogical guidance focusing on educational development needs to be further discussed. We can also identify a need to ensure the headteacher's knowledge of the assignment, as part of preparing a place for the communication assignment in practice.

Lärande gemenskaper i en organisation kan bidra till utveckling. Specialpedagogens uppdrag inom skolutveckling med fokus på lärande gemenskaper har identifierats som ett outforskat område nationellt. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om specialpedagogens roll i arbetet med lärande gemenskaper i en lärande organisation. Studiens metod är kvalitativ och undersöker specialpedagogens arbete med lärande gemenskaper på tre grundskolor genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna i studien är fyra specialpedagoger och tre rektorer. Utifrån Ahrenfelts tolkning av systemteorin med begrepp som helhet, gränsyta och informativitet tolkas och analyseras empirin. Resultatet visar att specialpedagogen verkar genom att skapa relationer och möjliggöra samarbete i organisationen, och använder sin kunskap och förmåga inom pedagogisk handledning som ett verktyg för att främja lärande gemenskaper. Vidare visar resultatet att specialpedagogen kan vara den som identifierar nästa steg i utvecklingsarbetet genom sitt arbete såväl inom systemet som omvärlden. Hen använder även sin förmåga till analys i sovrandet av information. För att specialpedagogen ska kunna använda sin färdighet och förmåga erhållen via universitetsexamen på avancerad nivå, behöver rektorn vara den som sätter ramar och beslutar om prioritet. Rektors roll är även att hålla utvecklingsarbetets mål levande för medarbetare via exempelvis medarbetarsamtal, vilket i sin tur faciliterar specialpedagogens arbete vilken ofta är den som håller i olika fortbildnings- och utbildningsinsatser. Rektorerna i studien framhäver vikten av att ha specialpedagogen med i till exempel utvecklingsgrupper så att hen sedan kan verka på de olika nivåerna utifrån prioriterade mål. Sammantaget visar vårt resultat att om samarbetet och ramarna sätts av rektor kan specialpedagogen bidra med sin kompetens för att möjliggöra lärande gemenskaper. / Learning communities within an organization can contribute to development and growth. The role of the special educational needs coordinator (SENCO), a contributor to school development through the establishment of learning communities, was identified as an area on which little research has been done nationally. Therefore, the aim of this study is to contribute further knowledge about the role of SENCOs in the development of learning communities in educational organizations. The method used is qualitative and investigates the work of SENCO and principals in three elementary schools through semi-structured interviews. The interviewees are four SENCOs and three principals. The empirical data is analyzed using Ahrenfelt’s interpretation of systems theory and terms such as the whole, interface, and informativeness. The conclusions drawn are that SENCOs operate by promoting relations and enabling cooperation within the organization, as well as by using their knowledge and competency in pedagogical guidance as a tool for establishing learning communities. Furthermore, the results show that SENCOs are capable of identifying the next step in the process of development through their work both within the system as well as the surrounding environment. SENCOs also use their analytical skills when sifting through information. For SENCOs to be able to fully utilize the skill set received through advanced university study, the conclusion is that it is the principal who is required to prioritize and establish the framework for the creation of a learning organization. The principal needs to remind the staff of the developmental process, for example through yearly staff interviews. This in turn facilitates the work of the SENCO, who is often the one responsible for administering various forms of vocational training. The principals view the participation of SENCOs in the school’s development groups as important. This enables SENCOs to act on the goals prioritized within the organization. Overall, the conclusion is that provided that principals establish the framework, SENCOs are capable of contributing with their area of competency in the development of learning communities.