Men denna rapport tar jag upp elevers och lärares uppfattning om grammatikundervisningens innehåll och betydelse. 53 elever har deltagit i en enkätundersökning och sju lärare har intervjuats om deras uppfattning. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en glesbygdskommun. Det är elever i år fem och sex som har deltagit och de lärare som undervisar i dessa klasser. På två av skolorna arbetar man med femsexor tillsammans, i så kallade åldersblandade klasser. Majoriteten av lärarna tycker att det är viktigt med grammatikundervisning och att eleverna bör lära sig hur språket är uppbyggt. Det framkommer i undersökningen att eleverna inte har så klar uppfattning om vad de gör på lektionerna. De är främmande för begreppet grammatik och har inte så stor uppfattning av vad det är. Däremot tycker eleverna att det är viktigt att lära sig om språket och hur det är uppbyggt. Lärarna uppfattar att eleverna tycker att grammatikundervisningen är tråkig men samtidigt uttrycker flera att eleverna tycker det är roligt i skolan. I undersökningen framkom också att det finns en skillnad på vad yngre och äldre lärare har för uppfattning om grammatikens betydelse i undervisningen. Äldre lärare använder sig i större utsträckning av färdigt läromedel än yngre. De tycker även att det är mer vikigt med grammatikträning än de yngre lärarna.

Syftet med denna uppsats är undersöka 37 nyord från 2015 års nyordslista och få svar på hur de har etablerats i svenskt skriftspråk. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av Språkbankens korpusverktyg, där jag bland annat har tagit reda på i vilken utsträckning nyorden används baserat på hur många sökträffar de har, samt i vilka sammanhang de förekommer. I syfte att komplettera mina resultat har jag även gjort sökningar på Google. Utifrån sökresultaten har jag jämfört nyorden och delat in dem i olika grupper baserat på antal sökträffar, därefter har jag analyserat nyorden i respektive grupp för att hitta en gemensam nämnare och ett mönster. Resultatet från min undersökning visar att nyorden tenderar att förekomma i störst utsträckning på webbplatserna Twitter och Flashback. Av de nio nyord som har blivit mest etablerade är några lånord från engelskan medan några har kopplingar till samhällsfrågor och en ny innovation. De fyra som fick flest sökträffar har gemensamt att de är etablerade i en tidigare betydelse. Nyordslistan 2015 präglas av lånord, sammansättningar samt politik- och teknikrelaterade ord som speglar vår nutid.

This essay will look at the narrative perspective in two novels telling the story of a young boywith Autism Spectrum Disorder. In my comparison of the two stories, I will look at similarsituations in both plots and attempt to discover differences in effect in the narratives. Theauthors have different backgrounds which I believe will be of certain importance to how theyapproach telling their respective stories. My thesis is that there will be definabledissimilarities and that these will matter for the experience of the reader. The differences Iexpect to find concern how the two protagonists tackle problems they encounter as a result oftheir diagnosis and how this is told, explained and subsequently perceived.I attempt to find and explain these differences by using narrative theory, morespecifically focused on the style of explaining surroundings, the use of similes andmetaphors, the focalization of the narrator and the narrative mood

In this essay the point of interest will be the portrayal of women in literature. In the belief that gender roles can influence children in their childhood, four fairytales written by the brothers Grimm will be analyzed. These four short stories mentioned are Cinderella, Rapunzel, Snow White and Mother Hulda, which are all well-known and have been adapted into movies. The purpose is to examine possible gender stereotypes in these four short stories and patterns in the portrayal of women. The fairytales have been criticized by feminists for being very stereotypical and the intention with this study is to explore this aspect in a new light. Are there strong female role models that are not evil and why do some bad women not get punished even though they deserve it?

No description available.

Since it’s introduction in the education programmes Spanish has become the most popular language to study by upper elementary students in Norwegian schools. Nonetheless, the oral skills acquired by these students after ca 3 years of studies, is very uneven.   This essay focuses on the oral skills in Spanish developed in the 10th graders in Norway (which is equivalent to 9th grade in Sweden) after at least 2,5 years of studies in the language. Our purpose is to provide a glimpse inside the Spanish language classroom in two schools in Norway, one located in Oslo and the other in Bærum, and how the teachers encourage the development of these oral skills.   Eighty-six students and 4 teachers answered our questionnaire. The results showed that the students’ own perception about their progress in Spanish learning is optimistic and positive, and also that they have a good perception of the activities suggested in the Common European Framework of Reference (CEFR), although these are not often practiced during Spanish class. Regarding the metacognitive practice to choose individual strategies that encourages learning autonomy, the result indicates that the students do not agree with the learning strategies suggested by other studies. We believe that another study must be done to determine if this is the result of unawareness in this subject. Nonetheless our findings indicate that the relationship between the students and their teachers is positive.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/mänrepresenteras och framställs i barn- och ungdomslitteratur samt vilka skillnader som finnsmellan kvinnliga respektive manliga författare.Metoden har bestått av en kvantitativ frekvensanalys och en mer subjektiv kvalitativtolkning och bedömning av karaktärerna.Resultatet har visat att det främst förekommer pojkar/män i böckerna men attflickor/kvinnor talar mest. Samtidigt visar kvinnliga författare en tendens att beskrivakaraktärerna med de egenskaper som sägs stämma överens med deras kön medan manligaförfattare visar sig vara mer könsöverskridande i sina personbeskrivningar. Undersökningensresultat kan sägas bekräfta de tidigare teorier som finns om huruvida kvinnors och mäns språkskiljer sig åt.

Denna undersökning handlar om Upplands diftonger. Syftet med uppsatsen är att kartlägga deras geografiska utbredning i landskapet, samt att finna svar på hur de fonetiska processer som lett fram till diftongerna och deras variation kan förklaras. En dialektgeografisk metod har tillämpats, för att dela in landskapet i olika dialektområden. Metoden används även för att förklara diftongernas uppkomst och variation.  Materialet för studien utgår i huvudsak från dialektordsamlingarna vid Institutet för språk och folkminnen, där man kan finna detaljerad information om uttalet i Upplands socknar. Resultatet är att diftongerna har sitt starkaste fäste i norra Uppland, där samtliga diftonger påträffas. De diftonger som har den största utbredningen påträffas i såväl norra Uppland som södra Roslagen. Vidare kan det konstateras att det inte alltid går att finna en enhetlig förklaring till diftongernas uppkomst; det rör sig snarare om en tendens till diftongering i framför allt landskapets norra delar.   Nyckelord: dialektologi, uppländska, diftonger.

No description available.

This study aimed to investigate what proportion of two household staples, soap and crispbread products, in two Swedish supermarkets had English product names or descriptions, and attempted a qualitative analysis of the English language used. Out of the Swedish brands, 54-62% of the soap products had names and/or product descriptions containing English, compared to 13-15% of the crispbread; these differences were in line with previous research, suggesting English is used more to market certain product groups than other ones. Earlier studies have also proposed that English could be considered an ‘elite’ language in Sweden, and it might thus be more commonly found on more exclusive/expensive products, or in the supermarket primarily aiming at higher-income customers. However, the differences between the two supermarkets, and between the more and less expensive products, were not great enough for any firm conclusions. When products had a mixture of languages on the label, English was most often used for product names or part of names, not so often for product descriptions. Further studies with a larger amount of data would be required for more reliable conclusions, especially for the qualitative analyses. It would also be interesting to investigate customers’ attitudes towards the use of English on product labels. / <p>engelska</p>