This essay focuses on Bilbo Baggins’ journey towards becoming a hero in J.R.R. Tolkien’s The Hobbit. In order to analyse Bilbo’s development as a character, Joseph Campbell’s theory of the hero’s quest is applied to his journey. Since Bilbo does not possess the traits of a traditional hero character, the model is not expected to fit Bilbo’s journey. However, the model does actually fit his journey, in contradiction to the expected. This essay also argues for the use of The Hobbit in the EFL classroom since the novel’s variety of themes and large fandom can work as an incentive for students to analyse fantasy in order to get familiar with older literature and use the fantasy worlds as a metaphor for our own world. Since the main focus of this essay is on archetypes the critical lens is archetypal criticism.

No description available.

Den västtyske författaren Alfred Andersch (1914–1980) var mest känd för sina romaner och noveller. Men han gjorde också betydande insatser som litterär reseskildrare. På 1950- och 60-talen åkte han vid flera tillfällen runt i Skandinavien och Arktis. I böckerna Wanderungen im Norden (1962) och Hohe Breitengrade (1969) sammanställde han sina upplevelser i en blandning av resereportage och skönlitteratur. Wanderungen im Norden handlar om olika resor i Sverige och Norge på 1950-talet, framför allt i de svenska skogs- och fjällandskapen. Den moderna turisten som fenomen, skogsindustrins relation till folkhemmet, glesbygden som livsmiljö, jägaren som manligt kodad aktör och naturen som estetisk utmaning är några av de teman som avhandlas. Där finns också inslag av naturskildringar där den gamla dikotomin aktiv människa-passiv natur ifrågasätts och upphävs.  Förhållandet människa-natur och språk-landskap var centrala teman i hela Anderschs författarskap. Uppsatsen visar genom textanalyser och med ett ekokritiskt perspektiv som utgångspunkt, hur personerna i boken projicierar olika föreställningar om naturen på de olika miljöer och landskap de befinner sig i. Den undersöker också med nymaterialismen som teoretisk ansats i vilken grad naturen skildras som en självständig aktör med egna intentioner och vilja bortom människans kontroll.  Analysen visar att Alfred Andersch i Wanderungen im Norden aktivt problematiserar föreställningen om en sträng människa-natur-hierarki. Bokens gestaltningar av relationerna mellan människorna och de omgivande skogs- och fjällandskapen på 1950-talet pekar framåt mot en begynnande miljörörelse och är ett tidigt exempel på en modern, ekokritisk medvetenhet i europeisk litteratur.

I denna studie har det undersökts hur elever i årskurs 3 ges möjlighet att utveckla sin kommunikationsförmåga både verbalt och i skrift i de digitala läromedlen, vilken kognitiv nivå dessa kommunikationsuppgifter befinner sig på samt på vilket sätt som den digitala delen av läromedlen bidrar till lärandet av kommunikationsförmågan inom matematik. För att få svar på forskningsfrågorna har en läromedelsanalys genomförts på tre olika digitala läromedel i matematik. Dessa läromedel valdes ut eftersom de utgav sig för att vara heltäckande och utformade efter kursplanen. Resultatet visade dock att två av läromedlen var bristfälliga när det kom till att uppfylla kraven för kommunikation samt de kognitiva kraven, vid undersökning av vad den digitala delen bidrog till var resultatet enhälligt. Det tredje digitala läromedlet uppfyllde de flesta av kraven, både vad gäller kommunikationsuppgifter och deras kognitiva nivåer. När undersökningen var genomförd och resultaten av de tre läromedlen sammanställdes så påträffades mest av kommunikationsform F7 där eleven gavs möjlighet att följa och förstå matematisk kommunikation. Kommunikationsuppgifternas kognitiva nivåer granskades och det upptäcktes då att nästan två tredjedelar av uppgifterna i två läromedel befann sig i de lägre nivåerna. Detta var mycket anmärkningsvärt eftersom forskning visat på att kommunikationsuppgifter i de högre kognitiva nivåerna gynnat kommunikativ matematikundervisning. / In this study, it has been studied how students in year 3 are given the opportunity to develop their communication skills both verbally and in writing in the digital teaching materials, what cognitive level these communication tasks are at and in what way the digital part of the teaching materials contributes to the learning of communication skills in mathematics. In order to get answers to the research questions, a teaching material analysis has been conducted on three different digital teaching materials in mathematics. These teaching materials were selected because they claimed to be comprehensive and designed according to the syllabus. Still, the result showed that two of the teaching materials were deficient when it came to meeting the requirements for communication as well as the cognitive requirements, when examining what the digital part contributed to, the result was unanimous. The third digital learning material met most of the requirements, both in terms of communication tasks and their cognitive levels. When the survey was completed and the results of the three teaching materials were compiled, most of the communication form F7 was found where the student was given the opportunity to follow and understand mathematical communication. The cognitive levels of the communication tasks were reviewed and it was then discovered that almost two-thirds of the data in two teaching materials were in the lower levels. This was very remarkable because research showed that communication tasks in the higher cognitive levels favored communicative mathematics teaching.

Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa tidigare forskningsresultat om hur transspråkande kan användas som resurs i undervisning för flerspråkiga mellanstadieelever liksom vilka effekter transspråkande har på elevers utveckling av ämneskunskaper i teoretiska ämnen. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att elva forskningsstudier analyseras med en innehållsanalys. Av resultatet framgår att transspråkande i undervisning är ett förhållningssätt som kan komma till uttryck på flera olika sätt. De transspråkande praktikerna som förekommer i studierna är värdesättning av elevers flerspråkighet, översättning mellan språk och användning av flera språk i undervisningen. Att kombinera språkliga resurser med meningsskapande former samt användning av flerspråkiga läromedel och undervisningsmaterial är också transspråkande praktiker som förekommer. Vidare lyfter de granskade studierna fram transspråkandets positiva påverkan på elevers kunskapsutveckling.

No description available.

Trots att problemlösning beskrivs som själva hjärtat inom matematiken, och som något önskvärt av både lärare och elever, har problemlösning ofta en liten plats i svensk matematikundervisning. Istället har rutinuppgifter haft en framträdande roll, inom en ofta läroboksorienterad undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur matematiklärare kan genomföra matematikundervisning där problemlösning ingår. Detta syfte nås genom systematiska litteratursökningar för att samla forskning inom det gällande forskningsläget. De framträdande resultaten för denna litteraturstudie visar på hur lärare använder sig av sex olika didaktiska strategier vid matematikundervisning där problemlösning ingår. De sex olika didaktiska strategierna är att läraren skapar en tydlig lektionsstruktur, antar en aktiv lärarroll, gör undervisningen motivationsskapande, använder sig av språket som en påverkande faktor, anpassar kontexten i uppgifterna och är medveten om elevers kognitiva resurser. Fortsatt forskning på området bör undersöka vilket utrymme problemlösning bör få i matematikundervisning, jämfört med till exempel rutinuppgifter.

This essay is a study of a novel from a gender perspective with the aim of highlighting how society shapes women and men into different roles. The novel takes place in Italy between 1940 and 1960 and in the essay  I also study whether the author´s description of society is in accordance with historical reality. To narrow the study down I have chosen to focus on education, family and women’s roles in society. In the first part of the essay I have studied statistics, documentaries and other sources, which I compared with the content of the novel. This confirms my hypothesis that Elena Ferrante’s story is an accurate portrait of the society of that time. The second part of the essay is studying L’amica geniale from a gender perspective. I have used a feminist approach basing it on Yvonne Hirdman’s theories of the gender system. The result of the study reveals that girls and boys are treated differently from a very young age and are given different roles and different spaces in society. Arguments for the biological difference between women and men are constantly present in the novel. For the two main characters, the possibility to study changes their lives in different ways and has long-term consequences. The text and its analysis show how only when people refuse the given roles and rebel against them, they are able to change them.

Elevers språkutveckling är viktig för att de ska kunna bli goda samhällsmedborgare. Läraren i dagens klassrum har i uppgift att inkludera den skönlitterära genren i undervisningen. Elevers resultat har försämrats inom ämnet svenska. Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra vad forskning säger om högläsningens betydelse för elevers språkutveckling i de tidigare skolåren. Mer specifikt ska följande frågeställning besvaras: Vad säger tidigare forskning om hur lärares högläsning av skönlitterära böcker kan utveckla elevers språkutveckling i F-3? För att besvara frågeställningen har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt nio vetenskapliga studier och tre forskningssammanställningar som handlat om hur lärare använder sig av högläsning och vilken form av språkutveckling som uppmärksammats hos eleverna. Resultatet visar att högläsning kan användas genom interaktiv högläsning, diskussion, repetition och planering i syfte att utveckla elevers språkutveckling. Resultatet är inte generaliseringsbart då en del av studierna genomförts över en kort tid och med en liten population. Studierna har även genomförts utanför Sveriges gränser och har därför inte tagit hänsyn till vad lärare i Sverige måste genomföra utifrån läroplanen. Detta leder oss till lämplig fortsatt forskning som kan vara att göra liknande studier i Sverige. Lärare kan använda denna kunskapsöversikt för att förstå hur viktig högläsningen är och för att ta del av de olika sätten att ta sig an högläsning på i sin undervisning.

Uppsatsen undersöker användningen av lässtrategier i undervisning och dess effekt på elevers tidiga läsutveckling. Syftet är att bidra med förståelse för vad lässtrategier har för effekt på elevers tidiga läsutveckling enligt aktuell forskning genom en systematisk litteraturstudie. Analysen visar att lässtrategier är gynnsamma för elever i alla årskurser, men speciellt för elever som befinner sig i, eller har, språkliga utmaningar. Att arbeta strukturerat och planerat är framgångsrikt för att främja elevers läsutveckling och undersökningen finner att en lärare som modellerar är till stor hjälp för elevernas egen hantering av lässtrategier.