Läsförståelse är ett komplext arbete som kräver att läsaren behärskar flera olika strategier för att kunna bemästra olika texter. Det ökande kravet på förståelse för vad man läser ställer allt högre krav på lärare att förse elever med de verktyg som krävs för att kunna läsa olika typer av texter. Studien avser att ta reda på hur lärare på en skola i årskurserna F-3 arbetar med läsförståelse samt vad lärarnas uppfattningar kring läsförståelse är. Totalt har fem stycken lärare med olika lång arbetslivserfarenhet medverkat i studien. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och analyserats. Resultatet visar på att lärarna och den presenterade litteraturen till stor del är av samma åsikt gällande läsförståelse och dess betydelse. Högläsning i hemmet redan som liten är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av läsförståelse. Diskussion är det arbetssätt som de intervjuade lärarna framhåller som det absolut främsta sättet att lära ut läsförståelse på för just dem och deras elevgrupper.

Uppsatsens syfte är att genom text och bild undersöka hur mobbning gestaltas i två utvalda bilderböcker för barn. De två bilderböckerna är Saga och regnbågen av Carina Wilke och Katarina Dahlquist, och Fina Fisken av Anna Bergholtz och Emmalill Frank. De två bilderböckerna speglar mobbning på olika sätt, främst genom psykisk och verbal mobbning, men även den fysiska mobbningen framträder. Uppsatsens syfte är också att undersöka hur dessa två bilderböcker kan användas i undervisningen i skolan för att på olika sätt arbeta och förebygga mobbning. Slutligen diskuteras och beskrivs tips och handlingsplaner på förebyggande arbete av mobbning i skolan.

Mobbning är ett samhällsproblem som drabbar många barn i skolan. Det är vanligt förekommande i alla åldrar, och rapporter redovisar hur 60 000 barn i Sverige dagligen går till en skola som de inte känner sig trygg i. Ett av skolans uppdrag är att motverka mobbning och i skolans värdegrund står det att kränkande behandlingar bland annat ska bemötas med kunskap och samtal. Uppsatsens syfte är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre utvalda bilderböcker genom dess text och bilder, för att sedan diskutera hur bilderböckerna kan användas som utgångspunkt i undervisningen för att, i enlighet med skolans uppdrag, motverka mobbning i skolan. I uppsatsens analysdel undersöks hur de utvalda bilderböckerna gestaltar temat mobbning utifrån sex skilda perspektiv, sedan jämförs bilderböckerna med varandra och tillsist diskuteras om lärare kan använda dessa som utgångspunkt för samtal i klassrummet. Analysen visar att alla tre bilderböckerna berör samma huvudtema, men trots detta skiljer sig från varandra. I uppsatsen diskuteras således att bilderböckerna kan bidra med olika innehåll som skapar grund för olika perspektiv på mobbning i samtal. Resultatet pekar även på att bilderboken med fördel kan användas för att samtala om tunga ämnen som mobbning i klassrummet.

Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.

Studien undersöker vad sex artiklar skriver om interaktionen mellan lärare och elever i klassrummet. Fokus i interaktionen är lärarens språkande. Syftet med studien är att undersöka hur lärare språkar och vilka normer som synliggörs genom lärares språkval. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie där de valda artiklarna jämförs med varandra och studiens bakgrund, som bland annat handlar om normer och klassrumsinteraktion. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som kommit fram genom analysen av artiklarna som studeras. Kategorierna är följande: Lärares dominans, Lärares inbjudan till elevinitiativ, Vardagligt språk samt Antaganden om gemensam förståelse. Analysen visar att det kan finnas ett samband mellan lärares dominans i klassrummet och hur ofta elever erbjuds att ta egna initiativ. I studien förs även en diskussion om huruvida lärardominans är negativt eller om det kan tolkas som en tydlighet från lärarens sida. Att lärare använder ett vardagligt språk kan vara till fördel för andraspråkselevers kunskapsutveckling, men bidrar inte till elevers språkutveckling. Analysen visar också att lärares uttryck för att viss förståelse eller kunskap är gemensam hos eleverna och läraren kan få negativa följder om det gemensamma inte existerar. Där den är gemensam fungerar det å andra sidan som repetition för eleverna.

Den här systematiska litteraturstudien bygger på internationell forskning och materialet utgörs av artiklar och avhandlingar som är relevanta för forskningsöversikten. Studien syftar till att fånga de metoder som läraren kan använda sig av i undervisningen, för att utveckla läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att elever utvecklar lässvårigheter är idag ett allt vanligare problem. Resultatet visar att det inte är en enkel uppgift för läraren att skapa en undervisning som utvecklar läsmotivation och läslust hos elever med lässvårigheter. Att genomföra en individualiserad undervisning eller att eleverna deltar i olika läsprogram har visat sig gynna både läsmotivation, läsförståelse och självförtroende på ett effektivt sätt. Det finns också didaktiska aspekter som tenderar att påverka läsmotivationen, vilka exempelvis är elevers attityder till läsning och tillgången till autentiskt material.

Uppsatsen analyserar Per Gustavssons bilderbok Så gör prinsessor (2003) och Pija Lindenbaums bilderbok Kenta och barbisarna (2007), två böcker som är skrivna ur ett genusperspektiv. Syftet med analysen är att ur ett genusperspektiv analysera hur flickor och pojkar framställs i de aktuella bilderböckerna och hur lärare kan använda bilderböcker som är skrivna ur ett genusperspektiv som ett verktyg i undervisningen. Uppsatsen utgår ifrån teorier om genus och bilderböcker som tas upp av bland annat Maria Nikolajeva (2000) och Bronwyn Davies (2003). Analysen visar mönster för vad som författarna uppvisar som genusstereotypa drag och att karaktärerna i båda böckerna går emot normen genom bland annat deras sätt att vara. Ett förslag är att samtala och diskutera om genus i bilderböcker, då det kan vara en givande form att använda för att skapa tankar och reflektioner i undervisningen.

Denna studie analyserar tidigare forskning om högläsning i skolan, och vilka effekter högläsning ger. Syftet med analysen är att se vad forskningen säger om högläsning som sker i undervisning och om forskningen menar att högläsning bidrar till att uppnå målen i gällande styrdokument för skolans tidigare år. Analysen utgår ifrån en systematisk litteraturstudie där sökning görs i flera olika relevanta databaser för att få fram tidigare forskning på ämnet.Resultatet visar att många pedagoger är positiva till högläsning men det finns mycket begränsad forskning om dess effekter. Tydligast menar pedagogerna att det kan ge ett ökat samspel i gruppen samt att det kan bidra till ordförrådinlärning och begreppsförståelse. Den forskning som finns är inte helt överensstämmande men hävdar att det finns en positiv effekt av högläsning trots att det är svårt att mäta.

Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning gestaltas i tre olika bilderböcker genom bild och text, samt samspelet mellan bild och text. De böcker som användes i studien är Taggtråds-Tim av Stefan Ljungqvist och Johan Egerkrans (2005), Vem är annorlunda? Av Ingrid Fioretos och Vera Glumac-perlesi (2001) samt Tilda med is och sol av Carina Wilke och Inger Koleff (2003). Mobbningen som gestaltas i de valda bilderböckerna är främst en blandning mellan verbal, fysisk och tyst mobbning. De vuxnas roll i bilderböckerna är oftast negativ och de har inte så stor roll i böckerna. De flesta av offren i böckerna får inte en chans att visa vilka de är utan de döms utifrån deras yttre.

Toni Morrison's novel The Bluest Eye from 1970, shows how the upbringing and society's norms can affect a young girl in an African-American society, where racism and a feeling of inferiority is the standards. Pecola's wishes for blue eyes since that may make her part of a world where she has never belonged. Her wish is not only a futile attempt to be looking differently but also a wish for a better life.