Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.

This diploma thesis deals with the teaching specificity of the history of the 20th century in upper primary schools and with methodical drafts of selected thematic units of the same period. The thesis puts emphasis on problems related to teaching on the 20th century. The work summarizes theoretical knowledge of teaching on the history of the 20th century and follows up the classification of this historical period into the General educational program for basic education. Methods and strategies suitable for teaching the history of the 20th century and the approach how to give lessons about controversial and delicate topics in history are also included in the present thesis. The methodical drafts of selected thematic units from the history of the 20th century are one part of the thesis. These drafts were worked out in respect of using various teaching styles and educational strategies. The thesis also pays attention to the utilization of didactic media in the teaching of history.

Att integrera insamling och analysering av användardata inom produktutveckling förekommer hos företag inom alla branscher över hela världen. Användardata kan ge ett företag information om användare och den informationen kan i sin tur utnyttjas för att utveckla befintliga och nya produkter. Syftet med studien är att undersöka hur användardata och andra arbetssätt i kombination kan identifiera och tillfredsställa kundbehov under utveckling av webbplatser och appar. För att besvara frågeställningen byggdes en teoretisk referensram från en vetenskaplig litteraturstudie. En stor del av litteraturstudien består av Kano modellen för att förklara sambandet mellan olika kundbehov och kundtillfredsställelse. Vidare presenteras vanligt förekommande användardata och andra arbetssätt. Sedan genomfördes en kvalitativstudie hos fyra företag som arbetar med produktutveckling av appar och/eller webbplatser. Den kvalitativa studien bestod av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten från den kvalitativa studien analyserades sedan och jämfördes mot den teoretiska referensramen. Efter analys och diskussion av resultaten visar studien att en kombination av användardata och andra arbetssätt är fördelaktigt i en produktutvecklingsprocess för att uppnå hög kundtillfredsställelse. Vidare upptäcker studien svårigheten i att mäta kundtillfredsställelse då användares behov ständigt förändras samt för att tillfredsställelse oftast mäts på specifika produktfunktioner, inte produkten i sin helhet. / Integrating collection and analysis of user data within product development is occurring in companies worldwide and across all industries. User data can provide a company with information about the users which can be utilized to develop existing and new products. This study aims to explore how a combination of user data and other work methods can identify and satisfy customer needs during the development of websites and apps. To answer the research questions a theoretical framework was built from a scientific literature study. The literature study gives much focus to the Kano model to explain the connection between different customer needs and customer satisfaction. Additionally, common user data and other work methods are presented. Subsequently, a qualitative study was conducted at four companies who are working with product development of apps and/or websites. The qualitative study consisted of semi-structured interviews. The results from the qualitative study were analysed and compared to the theoretical framework. After analysis and discussion, the study shows that a combination of user data and other work methods is profitable in a product development process to achieve high customer satisfaction. Furthermore, the study discovers the difficulties in measuring customer satisfaction since customer needs are constantly changing and also because customer satisfaction is often measured on specific product features, not the product as a whole.