Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra olika lärare resonerar kring begreppet dyskalkyli. Samt hur lärarna kännetecknar dyskalkyli, anpassar undervisningen samt bemöter elever på bästa sätt. Två olika metoder används för insamling av data: intervju samt observation. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra verksamma lärare: 2 klasslärare och 2 speciallärare. Lärarintervjuer kompletterades med observationer. Kvalitativ observationsmetod i form av löpande observationer valdes för denna undersökning.      Resultatet visar att begreppet dyskalkyli inte används i verksamheten däremot begreppet specifika matematiska svårigheter som definierar elevernas specifika problem i ämnet matematik. Oavsett diagnos individanpassas undervisningen för varje elev: svårigheter upptäcks, passande undervisning hittas. Det är svårigheter som uppmärksammas, inte diagnoser. Resultatet visar även att rätt bemötande av elever med specifika matematiska svårigheter är avgörande för inlärning.

This thesis refers to the particular cultural and ideological specifics in Turkey. Firstly, it tries to find the answer to the question if there is any special importance of these specifics for the EU accession. Secondly, it tries to find out how crucial particular specifics such as different religion or an ideology of kemalism are for this accession.

This thesis deals with the business environment in Iran and opportunities for trade cooperation. The first chapter describes the status of Iran in the Middle East, the second one describes the cultural environment. The third chapter deals with business environment using the PESTL analysis. This thesis also examines the foreign trade of the country and Czech-Iranian cooperation, stating a few specific examples.

The aim of this thesis was to create a business plan for the establishment of cafes and determine whether it would be better to lease or operate the café. The thesis is divided into theoretical and practical parts. The theoretical part describes business, profile businessmen and business women and the various components of a business plan. The practical part consists of the actual business plan and components defined in the theoretical part. In the end, the reader learns whether is better to run or to lease the cafe.

The subject of this diploma thesis is Analysis of the current state of spas in Carlsbad. The aim of this thesis is to evaluate the status of Carlsbad and its specifics on the market of spa services in Czech Republic. The analysis is focused on entities that currently operate in the field of spa services in Carlsbad. The outcome of this work is to assess the current state of spas in Karlovy Vary, analysis of the different types of entities that deal with spa services and evaluation of their common and diferent features. This thesis also deals with evaluation of the impact of changes in the Indication list on the spa services in Karlovy Vary.

Specifika läs- och skrivsvårigheter är en diagnos som varje praktiserande lärare kommer att möta i sitt yrkesutövande den dag hen lämnar universitetet och påbörjar sin yrkesgärning. Att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter innebär att man som lärare behöver göra anpassningar. Denna studie undersöker SO och NO lärares kunskap om samt förutsättningar att tillägna sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter. Studien består av en enkätstudie med 152 respondenter samt uppföljande intervjuer med 8 SO och NO lärare i högstadiet. Resultatet visar på stor spridning i kunskapen om specifika läs- och skrivsvårigheter och endast ett fåtal uppger att de får gedigen och kontinuerlig fortbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Cirka en fjärdedel uppger att de inte fått någon utbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt så har närmare två tredjedelar av respondenterna läst in sig kring specifika läs- och skrivsvårigheter på egen hand.  Studien visar att drygt hälften fått med sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. I intervjuerna framkommer det att samtliga lärare gör anpassningar men att det ofta handlar om att tillgodose tillgång till avskalat, förenklat material och digitalt stöd i form av inläst material. Samtidigt berättar flera av respondenterna att eftersom de själva inte har koll på de digitala hjälpmedlen så blir många elever lämnade i att lära sig detta själva. Samarbetet med speciallärare och specialpedagog varierar stort. I många fall finns ett gott samarbete men i andra fall har man endast haft kontakt med denna yrkeskategori i samband med överlämningar. Slutsatsen blir således att lärare i högstadiet har en varierande kunskap om vad det innebär att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter och att en stor del av lärarkåren ombesörjer sin egen fortbildning i ämnet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att redogöra för vilka arbetsformer som presenteras i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter i årskurserna F-3. För att kunna besvara detta krävs inledningsvis en redogörelse för vilka olika former av matematiksvårigheter som skrivs fram i forskning som förekommande i årskurserna F-3. Syftet har således delats in i två frågeställningar: Vilka olika former av matematiksvårigheter presenteras i forskning, och vilka förklaringar redogörs för varför elever hamnar i matematiksvårigheter? Samt vilka arbetsformer skrivs fram i forskning som gynnsamma för elever i matematiksvårigheter?  Metoden som användes för att finna adekvat forskning var i största utsträckning en datorbaserad litteratursökning, men även manuella sekundärsökningar tillämpades som metod. För att finna relevant forskning att belysa i kunskapsöversikten söktes med hjälp av adekvata nyckelord flertalet forskningsrapporter, doktorsavhandlingar och artiklar upp via databaserna SwePub och ERC. Dessa granskades och säkerställdes att de var av vetenskaplig karaktär. Vidare undersöktes källornas referenslistor i den utvalda forskningen, vilket utmynnade i ett antal sekundärkällor av relevans för kunskapsöversiktens frågeställningar. Som stöd för våra val av källor har Backman (2016) och Östlundh (2017) varit till stor hjälp.  Resultatet av den litteratursökning som gjorts mynnade ut i relevant forskning som användes och gav svar på kunskapsöversiktens frågeställningar. Kunskapsöversiktens resultat är tematiskt och uppdelat i två huvudfrågor vilka kom att sätta grunden för rådande underrubriker. Resultatet presenterar specifika- och generella matematiksvårigheter samt särskilda utbildningsbehov i matematik (SUM). Resultatet redogör för kognitiva, medicinska, pedagogiska, känslomässiga och miljömässiga förklaringar och faktorer som beskriver varför elever hamnar i matematiksvårigheter. Det framgår även i resultatet flertalet gynnsamma arbetssätt för elever i matematiksvårigheter. I resultatet redovisas: Inkludering, intensivundervisning, kooperativt arbete, formativ bedömning, högläsning, samt läsplatta. Slutsatsen av resultatet påvisar att det finns flertalet lämpliga metoder för att arbeta med elever i matematiksvårigheter. I slutsatsen redogörs även för eventuella konsekvenser av de olika arbetsformerna.  Nyckelord: Dyskalkyli, generella matematiksvårigheter, inkludering, kooperativt arbete, matematiksvårigheter, specifika matematiksvårigheter, SUM, särskilt stöd

SyfteBidra med kunskap om lärares och speciallärares beskrivningar och förståelse av tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter på lågstadiet samt deras beskrivning av samverkan kring insatserna. Frågeställningar Vad uppfattar lärarna och speciallärarna att tidiga insatser är för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver några lärare och speciallärare att de undervisar elever efter indikation på misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? Hur beskriver lärare och speciallärare att samarbetet ser ut kring tidiga insatser för elever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter? TeoriUppsatsen vilar på Lev S. Vygotskijs sociokulturella teorier om att lärande sker i samspel samt Ann Ahlbergs KoRP, kommunikativa relationsinriktade perspektiv. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer av tre lärare och tre speciallärare. Studien har utgått från en fenomenografisk analysmetod som har valts för att tolka, bearbeta och analysera det empiriska materialet från intervjuerna i relation till tidigare forskning och teorier. ResultatLärare och speciallärare anser att först identifieras elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter sedan anpassas i klassrummet för att kompensera för elevens svårighet samt tränas elevens försvagade läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare undervisar på olika sätt, med olika metoder, material och stöttning, vilket ofta väljs utefter elevens förmåga och intresse. De använder både strategiundervisning och träning av läs- och skrivförmåga. Lärare och speciallärare anser alla att de samverkar kring stödinsatser för elever i misstänkt specifika läs- och skrivsvårighet. Dock ser lärare ett större behov av att utveckla en tidigare samverkan med specialläraren runt undervisning i klassrummet för dessa elever. Specialpedagogiska implikationerElever i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter tycks inte alltid få den explicita och individuella undervisningen av speciallärare som de borde få, då det uppfattas att speciallärarens tid inte räcker till skolornas stora behov. Detta bör lyftas på organisations och även på samhällsnivå. Samtidigt framkommer vinster i kompetenshöjande aktiviteter för att stärka klasslärare att lättare upptäcka dessa elever och bättre kunna stödja eleverna tidigt i klassrummet. Ett stöd i att stötta lärarna att upptäcka och planera för tidig insats kan vara att speciallärare tidigare kopplas in på klassnivå. Specialläraren skulle också kunna berätta om kännetecken på specifika läs- och skrivsvårigheter samt lämpliga insatser som fonologisk träning och vikten av kompensatoriska redskap för elev i misstänkta specifika läs- och skrivsvårigheter. Ett tidigt stöd kan vara att tidigt använda digital kompensation då det stödet så tydligt är gynnsamt för elever i specifika läs- och skrivsvårigheter.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.

Travesti show - in other words men's dressing as women (especially famous singers) in order to create a parody - has become a legitimate part of the Czech cultural events for the last twenty years. Moreover, in comparison with a foreign production of that kind it is very specific as regards terminology and content. Although travesti show theme has penetrated into the Czech academic ground too, it is still understood only from the perspective of gender performativity and is focused on performers themselves. On the contrary, this paper tries to grasp spectators' perspectives regarding not only the audience perception of the performers, but also a wide range of spectators' characteristics related to their general degree of tolerance towards gender roles in the society as well as LGBT issues in comparison with common population.