Syftet med denna studie är att belysa och öka kunskapen om elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, hur de upplever stödet i skolan och vad de önskar mer av. Studien belyser även den specialpedagogiska aspekten i fråga om ansvar, behov och synen på stödet till denna målgrupp av elever. Studien är av kvalitativ karaktär med en sociokulturell utgångspunkt. För att samla in data har intervjuer gjorts med tre elever med dyslexidiagnos och fyra verksamma specialpedagoger. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och två intervjuguider har utformats, en anpassad för eleverna och en anpassad för specialpedagogerna  Resultatet av studien visar att eleverna tycker det är både bra och dåligt med en diagnos. Det mest positiva är att lärarna känner till deras problem, att det får dem att känna sig säkrare. Eleverna är ganska nöjda med det stöd de får i skolan, men de skulle gärna vilja ha ännu mer stöd. De framhåller betydelsen av goda relationer med både lärare och kamrater. Det som eleverna önskar mest av allt är mer lugn och ro i skolan, mindre undervisningsgrupper och fler pedagoger. Specialpedagogerna pekar också på vikten av ett positivt arbetsklimat så att eleverna känner sig trygga i skolan. De menar att de har god tillgång till material som de försöker anpassa till varje elev men de skulle gärna ha mer kollegialt samarbete. Elevernas svårigheter se olika ut och pedagogerna önskar att de kunde ägna mer tid åt varje enskild elev för att kunna hitta de rätta individuella anpassningarna.

No description available.

I detta examensarbete var syftet att undersöka vilka uppfattningar som finns kring dyskalkyli bland några verksamma pedagoger och hur dessa uppfattningar förhåller sig till forskning inom området dyskalkyli. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet ligger i de kognitiva teorierna och i förhållningssätt till dyskalkyli som finns i forskningen.Datainsamlingen har bestått av kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger; fyra matematiklärare och två specialpedagoger, där deras uppfattningar av dyskalkyli har undersökts.Det som framkom i resultatet är att få av pedagogerna har kommit i kontakt med någon elev som diagnostiserats med dyskalkyli och kunskapen om begreppet dyskalkyli var generellt bristfällig bland pedagogerna. Dock hade specialpedagogerna mer kunskap om dyskalkyli än matematiklärarna. Förhållningssättet till dyskalkyli varierade bland pedagogerna. En del av pedagogerna ansåg att många elever kunde passa in på kriterierna för dyskalkyli där de såg fördelar med att använda dyskalkyli som en diagnos, eftersom den kunde användas för att få mer resurser. Däremot såg de andra pedagogerna en risk i att man fastnade i att diagnosen gällde svårigheter inom matematiken och kunde förbise att svårigheterna även påverkar andra ämnen.Slutsatser som kunde dras av studien är att pedagogerna hade svårt att skilja på dyskalkyli och generella matematiksvårigheter, vilket även tidigare forskning visar på. De flesta pedagogerna ställde sig kritiskt till dyskalkyli eftersom att det fortfarande saknas en tydlig definition av begreppet. Därför kan värdet av att använda dyskalkyli som en diagnos ifrågasättas eftersom det inte är meningsfullt att sätta en diagnos om det inte finns en tydlig bild av dels vad dyskalkyli är och dels vilka arbetsmetoder och material som förespråkas gällande elever med dyskalkyli.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet. Lärarna var eniga kring elevernas bristande baskunskaper, okoncentration men också svårigheten att penetrera den komplexa situation som en elev i matematiksvårigheter befinner sig i. Målet bör vara att låta eleven hitta förståelsen för vad matematik inbegriper samt att på ett vardagligt och naturligt sätt lära dem att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel som skall finnas framme i deras klassrum. / Learning difficulties in mathematics in the classroom. Possibilities - difficulties.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur specialpedagoger och logopeder samarbe-tar i samband med en utredning som gäller läs- och skrivsvårigheter samt ta reda på om utlåtandet som skrivs efter utredningen fungerar som en länk mellan de två yrkesgrupperna.Vår studie består av enkäter till både specialpedagoger och logopeder. Enkäterna innehåller såväl slutna frågor, som kan kvantifieras, som öppna frågor där respondenterna får motivera sina svar.Vi har i denna studie funnit att det sker samarbete mellan yrkesgrupperna men att det ser mycket olika ut. Specialpedagoger förväntar sig att få och får åtgärdsförslag i utlåtanden och de flesta uppskattar detta. Vi får också fram en del utvecklingsområden och områden där kommunikationen mellan yrkesgrupperna inte fungerar. Både specialpedagogerna och logopederna anser, precis som vi, att samarbete är till gagn för eleverna. / Collaboration between special educational needs teacher and speech and language therapist - based on a read- and write investiga-tion

Arbetets art: Examensarbete Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUS)Sidantal: 43 (47 inklusive referenslistan)Titel: Läs- och skrivsvårigheter ur ett historiskt perspektivFörfattare: Nisrin AdasHandledare: Jonas QvarseboDatum: 2008-03-07Syfte och frågeställningar: Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varitväldigt omtvistad under 1900-talet. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att genom endiskursanalys finna de mönster som formuleras i utvalda texter. Härigenom studeras följandeproblematiseringar: Hur har fenomenet läs- och skrivsvårigheter uppmärksammats under denperiod som kommer att studeras? När och hur visar sig problemet enligt vissa aktörer? Vilkakunskaper ligger till grund för det? Vilka är auktoriteterna som har kämpat om tolkningsföreträdegenom historien? Vilka åtgärder har utförts för elever med läs- och skrivsvårigheter? Dessadimensioner förtydligas genom en historisk undersökning, detta för en förståelse av läs- ochskrivsvårigheternas utveckling.Metod och teori: Diskursanalys som teori och metod har varit grunden för undersökningen.Kortfattad slussats: Beroende på olika teoretiska forskningsperspektiv skildras synsättet kringfenomenet läs- och skrivsvårigheter. Oenigheterna handlar inte enbart om skilda synsätt, utanhandlar även om skolsystemets och undervisningens organisation.

TITLE: Specifics of the Church grammar schools in the Czech Republic AUTHOR: Bc. Jan Pech DEPARTMENT: School Management Center SUPERVISOR: Mgr. et. Bc. Jiří Trunda ABSTRACT: The Churches and religious denominations can become school and school facility founders according to the law no. 561/2004 of the Statute book, Education law. What are the specifics of the Church schools from the management of education point of view, which this work deals with? And do these specifics actually exist? Do the tangible differences that clearly specify the Church school against the school founded by the municipality, region or the union of municipalities exist? We will focus on the Church grammar schools. There are 18 such grammar schools in the Czech Republic and all of them, were founded by the Roman Catholic Church. These institutions create a specific, not large group of schools that provide high-quality education and also pass religious values on with emphasis on respecting the uniqueness and value of each human being. In the beginning, this work shortly looks into the historical development of the Church schools and their actual legal status. Then, using the qualitative research method - the analysis of the materials, it deals with the questions of the Church schools management and noticing their potential specifics....

Title: Translation procedures and typology of equivalences used when translating Belgian and Dutch culture-specific items into the Czech language Author: Lenka Somolová Department: Charles University in Prague, Faculty of Arts Study program: Netherlandistics Supervisor: Prof. PhDr. Jana Rakšányiová, CSc. Number of pages: 115 Attachments: 51 pages Year: 2012 Key words: Culture-specific items, Belgium, Netherlands, translation procedures, exotising components. The thesis is a contribution to the field of cultural translation. It is focused on translation procedures used in translated books Belgický labyrint and Moje Nizozemsko. The practical part investigates single transfers of Belgian and Dutch cultural specifics. Obtained results are expected to reveal the typical translation procedures within the particular topics and moreover the translation strategy.

Title: Attitudes of children of young school age to integrate people with disability. The main topic of the thesis is the attitudes of younger pupils towards integrating their peers with disabilities. The thesis also briefly discusses the attitudes of families and teachers with regards to the issue. The theoretical basis which the thesis builds on is defining of the term "inclusion" and the related legislature. Issues of physical disability, personality of a person with a disability and societal views and approaches to disabilities are also explored. Specific characteristics of inclusive education are mentioned. The goal of the thesis is to map the attitudes of pupils towards inclusion, their feelings about being in a classroom where inclusive education is practiced and their way of perceiving their teacher`s work. The thesis employs a quantitative method of data collection via questionnaires. Key terms: Attitudes, inclusive education, people with disabilities, specifics of education.

The thesis Relationships of Muslim Families towards Czech School - The Role of Cultural and Religious Specifics in Families from the Middle East is a theoretical-empirical thesis focused on Muslim immigrant families living in Czech Republic whose children attend common Czech state schools and their perception of the Czech school system. The goal of the thesis is to determine what the relation of Muslim family is and how is influenced by the religious and cultural specifics. The object of the theoretical part is to convey the basic background for understanding the complex situation of the target group. The first chapter shows the families as the participants in the processes of migration and intercultural communication, the next one deals with the role of school as an environment of integration and the last chapter of this part describes essential characteristics of Islam and the Muslim community in Czech Republic. The object of the empirical part is to describe the influence of cultural and religious specifics on the Muslim families' review of experiences with Czech school. Interviews with the selected families and open and axial coding were used as the research method in this thesis. The results of the research are presented in several main sections. Those are: adjustment of the Czech education...