Denna studie behandlar lyrik i svenskundervisningen för årskurserna F-3. Lyrik i F-3 är ett område där svensk forskning saknas, vilket innebär ett behov av ökad kunskap. Det är vidare en genre som i internationell forskning visats ha språkutvecklande egenskaper, men som kan vara krävande för lärare att undervisa i. Syftet med studien är att öka kunskapen om olika uppfattningar som finns hos pedagoger av lyrik och lyrikens möjligheter och utmaningar i undervisningen för årskurs F-3. Studien är gjord ur ett sociokulturellt perspektiv då betoningen ligger på lärandet i och genom språket. Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer. Sex undervisande lärande har intervjuats. Det är en lärare i förskoleklass, en i årskurs 1, en i årskurs 2, två i årskurs 3 samt en språkpedagog. Dessa informanter är verksamma på fyra olika skolor, i studien benämnda Lyraskolan, Poetskolan, Rimskolan och Diktskolan. Skolorna är utspridda på tre orter i södra Sverige. Resultatet visar på såväl likheter som skillnader mellan pedagogernas tolkningar och undervisning. Lyrik ansågs vara ett svårtolkat begrepp för flera, men flera kopplade även lyrik till sånger. Just sånger används på olika sätt av samtliga informanter och det lyfts som en fördel att kunna arbeta med sångtexter i olika ämnen. Fler fördelar som lyftes var att lyrik kan bidra med att befästa kunskaper och ord, göra undervisningen lustfylld, öppna upp för samtal och användas ämnesöverskridande. Vidare framkom utmaningar med lyrik, däribland elevers ovana och motstånd till lyrik samt att annat innehåll prioriteras i undervisningen, delvis på grund av tidsbrist. Vad som framkom som betydelsefullt för undervisningen var läromedel, såväl digitalt som analogt. Även lärarens kunskap och modellerande är av vikt. Sammanfattningsvis är läraren av yttersta vikt för att motverka elevers förutfattade meningar om vad lyrik är och modellera för elevernas lärande. För att kunna dra nytta av detta skulle fortbildning såväl som läromedel behövas för att utveckla lärarnas kunskap om lyrik. Slutligen bör begreppet lyrik i läroplanen ses över och dess innebörd förtydligas.

No description available.

No description available.

No description available.

The present study aims to research whether a development may be seen in the use of the passécomposé of L1 Swedish secondary school students and L1 Swedish university beginners learningFrench, the prevalence of the passé composé in their and a control group’s productions and whetherthe results confirm the aspectual hypothesis of Andersen (1991), which predicts that the perfective willdevelop first with telic verbs and then with atelic verbs. The hypotheses included that a developmentwould be seen, that the control group would have the highest frequency followed by the secondaryschool students and the beginners and that the latter groups would have a higher frequency of telicverbs in the passé composé than atelic verbs. The study confirmed the first and second hypotheses anddid not find the third hypothesis confirmed. The study had difficulty confirming the aspectualhypothesis of Andersen (1991). It was suggested that the dynamic trait may be a better predictor of thechoice of the passé composé than the telic trait, in accordance with Bergström’s (1997) findings.

Denna uppsats handlar om dialekter; hur de förändras, om det är mer accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, om det finns något Uppsalaspråk och så tar den upp hur informanterna vill tala om tio år. Den här uppsatsen är baserad på enkätsvar från 52 studenter vid Uppsala universitet. Majoriteten av informanterna uppger att deras dialekt har förändrats. De från Götaland har störst andel som uppger en förändring. Majoriteten av informanterna svarar även att det inte är mer accepterat att tala dialekt på nationerna än i samhället, att det inte finns något Uppsalaspråk och att de är nöjda om de talar ungefär som nu om tio år.

No description available.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering. Där fanns läroplanen som en bas för all planering som genomfördes gemensamt. Denna planering låg som bas för undervisning i årskurs 1-3. I den andra intervjun framkom att man arbetade mer enskilt med läroplanen, där kollegor och arbetslag fungerade som inspiration och vägledning. Undervisningen såg mer olik ut från år till år och läraren själv ansvarade för att målen täcktes in i undervisningen.

Uppsatsen handlar om barn med svenska som andraspråk och hur de kommunicerar med varandra och vuxna på förskolan. Syftet är att undersöka hur barn kommunicerar när de har flera olika språk att välja mellan, och hur pedagogerna arbetar med detta. Studien genomfördes på en förskola där det endast fanns ett fåtal barn med svenska som modersmål eller som har föräldrar med svenska som modersmål. Även pedagogernas perspektiv på barnens språk uppmärksammas i studien. Hur de arbetar med språkutvecklingen och med barn som inte har lärt sig det svenska språket än.I uppsatsen används teorier av Vygotskji, Stern och Ladberg. De har utvecklat teorier inom barns lärande och lärande situationer. Vidare finns litteratur av bland annat Gibbons, som skriver om barn med flera språk. Studien har gjorts med hjälp av observationer med filmkamera, samtal med pedagogerna och enkäter för att samla in det empiriska materialet. Resultatet av denna studie är att barnen talar övervägande svenska, med varandra och pedagogerna. Pedagogernas syfte är att barnen ska använda sig av det svenska språket när de är på förskolan för att ha en bra grund inför skolstarten.Slutsatsen är att pedagogerna prioriterar att arbeta språkutvecklande med de här barnen och lägger mycket tid på att vara korrekta och använda ett nyanserat språk. Även om de helst ser att barnen ska kommunicera på svenska den tiden de är på förskolan anser de att modersmålet är ett bra stöd för barnen och att de barn som är nya får stöttning av andra barn med samma modersmål under den första tiden på förskolan.

Syftet med vår studie är att utifrån informanterna och den valde skolan undersöka modersmålets betydelse för elevens utveckling som individ och i sitt lärande av det svenska språket. Vi vill även undersöka modersmåls- och svensklärarnas samarbete med varandra samt deras syn på modersmålsundervisning.För att besvara studiens frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med två modersmålslärare, en svensklärare, en svenska som andraspråkslärare och en rektor samt modersmålssamordnaren i den valda skolans kommun. Den insamlade empirin från de samtliga intervjuerna har vi kopplat till aktuell forskning och teori. Studien visar att ett rikt förstaspråk underlättar lärandet av ett andraspråk, därför är modersmålsundervisning en viktig faktor i dessa barns skolgång. Det är även viktigt att de vuxna som är involverade i barnets utveckling är engagerade och motiverar barnet. Studien belyser även att om skolundervisningen har ett varierande arbetssätt så når man fram och främjar alla elever i deras lärande samt stärker deras identitet.