According to the curriculum for compulsory school (Skolverket, 2018), it is essential to use formative assessment to support the pupils' progress in their learning. This study's purpose and aim are to give an insight into what extent and how formative assessment is used by teachers to pupils in elementary school. The research question is as follows: To what extent (and how) is formative assessment used in the English classroom in Scania (Sweden) in grades F-3. The study's results imply that most teachers use formative assessment in their English classroom, and it is mostly given orally. In addition, when the decision is made not to use formative assessment, it is due to a lack of time and resources.  The result is aligned with previous research that has been conducted in other countries.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förskollärares beskrivningar och erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin har tillämpats och behandlats med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att förskollärare arbetar med olika strategier i sociala interaktioner, hjälpmedel i form av föremål och sitt förhållningssätt genom att utmana och stötta. I syfte att främja flerspråkiga barns språkutveckling skapar de kontinuitet i temaarbeten som inbegriper språk och kulturella attribut som också enspråkiga barn får möjlighet att delta i. Det har också blivit synligt att förskollärare upplever svårigheter i form av språkliga barriärer, rädsla för att peka ut någon och brist på intresse hos barnen.

Bilderböcker som elever möter idag i sin undervisning innehåller text- och bildrelationer med varierande komplexitet. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vad forskning säger om relationen mellan text och bild, kopplat till elevers läsförståelse i årskurserna F–3 och lärarens roll. För att undersöka syftet har forskning, publicerad mellan 2001 och 2018, analyserats. Undersökningsmaterialet har analyserats utifrån följande frågeställningar: Vad lyfter tidigare forskning om text- och bildrelation i läsförståelseundervisning med bilderbok för elever i årskurs F–3? och Vad betonar tidigare forskning vara av vikt i lärarens roll för att främja elevers läsförståelse av kombinationen text och bild i bilderboken? I resultatet framkommer vikten av att elever bör läsa både text och bild tillsammans i bilderboken eftersom det leder till ökad läsförståelse. I resultatet framkommer det även att läraren behöver besitta kunskap om bilderbokens uppbyggnad för att synliggöra lässtrategier för eleverna. I diskussionen diskuteras bilderbokens möjligheter i undervisningen, till exempel genom att det bidrar till att elever kan utveckla lässtrategier och hur arbetet med bilderboken förbereder elever för framtiden. Vidare diskuteras lärarens roll i förhållande till arbetet med bilderboken.

No description available.

Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Detta är början på första utkastet till en spänningsroman.

Denna studies syfte är att ta reda på förskollärarnas sätt att arbeta med barnens språk- och kommunikationsutveckling i matsituationerna. I studien har fyra förskollärare intervjuats runt om i Sverige som arbetat inom verksamheten i 1 till 32 år. För att få en inblick i hur förskollärarna tänker om detta, har utgångspunkten för denna studie varit det fenomenologiska perspektivet. Den metod som har använts för att samla in material är semistrukturerade kvalitativa intervjuer som transkriberats, bearbetats och analyserats. Förskollärarna beskriver hur det på olika sätt arbetar med språkutvecklingen vid matsituationerna och hur stöttning i olika former har en stor betydelse. I resultatet framgår att arbetet med språkutvecklingen i matsituationerna inte har några tydligt skrivna mål utan att arbetet sker spontant med viss individuell eftertänksamhet hos förskollärarna.

No description available.

More than 45 million ethnic Chinese are settled outside China and about 20 % among them live in America. The aim of this study is to investigate how a Hong Kong writer in the diaspora has been influenced in his writing in a transcultural and modernist direction and in what way translation can be a part of transculturalism. In this study, the author 梁秉鈞 Leung Ping-kwan (1949-2013) has been selected as an example of this. The study is based on prose and lyrical texts by him. Studies of Chinese in the diaspora have long been neglected, but in recent years, Chinese American academics have begun research into Chinese diaspora literature from a transcultural perspective. This study aims to contribute to transcultural literary studies. In the study of Leung Ping-kwan ́s texts, a comparative literary analysis is used which is based on theories of identity and transculturalism. I argue that Leung Ping-kwan's writing is characterized by transcultural and modernist features. / 超过 4,500 万华人定居在中国境外，其中约 20%居住在美国。 这项研究的 目的是调查一位香港作家如何在跨文化和现代主义的方向上影响他的写作， 以及翻译以何种方式可以成为跨文化主义的一部分。 在本研究中，以作家 梁秉钧 1949-2013)为例。 这项研究基于他的散文与诗文。 长期以来，对 海外华人文学的研究一直被忽视，但近年来，美国华裔学者已开始从跨文 化的角度对华桥华人文学进行研究。 这项研究旨在为跨文化文学研究做出 贡献。 在对梁炳宽的著作进行研究时，采用了基于身份和跨文化主义理论 的比较文学分析。 我认为梁的著作具有跨文化和现代主义的特征。

This thesis is based on Kågeträskdagboken, a peasant diary written by sisters Greta and Lovisa Dahlqvist near Skellefteå in northern Sweden between 1981 and 1901. The research has sought to establish whether centripetal or centrifugal forces determine the orthographical choices Greta and Lovisa make in their writing as well as what kind of impact these forces have on these authors’ linguistic identification. When centripetal forces are at play, people tend to write in a way that agrees with conventions and standardised language which means that orthographical patterns are applied. Centrifugal forces move away from centring institutions and apply heterographic patterns that challenge a language’s norms and conventions. Research in this thesis was conducted using a variety of orthographic variables and meticulously reviewing the source material. After gathering the data, a lengthy process of analysis, interpretation, and compilation began. Based on the results, it is apparent that both centripetal and centrifugal forces influence the linguistic choices of the writers, as evidenced by the diary’s prevalent orthographic and heterographic spelling patterns. One further finding is that these forces are having a cumulative impact on the writers, creating an identification linguistically with both their local dialect, skelleftemål, and the standardised written language of Swedish.