No description available.

Essän gör anspråk på att separera språk och idén om nationalstaten genom min konstnärliga praktik. Texten öppnar genom att betraktaren/läsaren befinner sig i en hiss på väg till en bostadslägenhet vars brevinkast det står Vad vore språk om det uppstod här? på. Genom text, ljud och rumsliga installationer i lägenheten hamnar betraktaren mitt i frågan och gestaltningen av språk som en specifik erfarenhet. Ett antal nedslag görs för att ringa in den specifika erfarenheten med hänvisningar till modersmålsundervisning, skam för utebliven språkkunskap och kroppsliga erfarenheter av att störa nationalstaters narrativ. Sedan kopplar och begripliggör texten den specifika erfarenheten genom nedslag i strukturella företeelser som har varit med och skapat förutsättningarna för det specifika språket. De är t.ex. hur nationalstater använt sig av arkeologi för att skapa en linjär berättelse som något befästande av en slags sann gemensam nationell historia. En problembild beskrivs där nationalstaten har ägandeskap av språk trotts att språkets uppkomst är mer komplext än så. Problembilden bemöts av andra fält som arbetat på liknande sätt, t.ex. inom språkforskning och pedagogik. Den egna konstnärliga praktiken presenteras därefter som redskap för att fånga komplexiteten i språkets tillblivelse med verktyg som bl.a. poesin, översättning och gemensamt kunskapande. Essän avslutas med följande resonemang: När vi talar om språk som egendom tillhörande en nationalstat försvinner nyanser som lägger sig i tiden och i kroppen. Det här är en diskurs som förs på det konstnärliga fältet, men den kommer ifrån barnet, från kampen om gränser förd av människor som känner gränser våldsamt varje dag. Den kommer ifrån konstaterandet att vi lever i en kolonial samtid, så vad gör vi nu? / The essay intends to describe the separation between language and the idea of ​​the nation state through my artistic practice. The opening of the text situates the viewer/reader in an elevator. They are on their way to a residential apartment. On the letterbox, it reads; what would language be if it arose here? Through text, sound and spatial installations in the apartment, the viewer ends up in the middle of the question and portrayal of language ​​as a specific experience. A number of events are explored to address the specific experiences of language by looking closer to mother tongue education, shame for lacking knowledge in a language and interfering and disturbing the nation state’s narratives through bodily and linguistic attributes.  The text connects and makes the specific experience comprehendible through looking into the impacts to large political initiatives that have contributed to and created the conditions of the specific language. Examples are nation-states usage of archaeology to create a linear narrative to point at origin as affirmation and upholding of a true common national history. The similarities of how this is done to language is explored in the text.  The nation state claims ownership of languages ​​and this is problematised by talking of language origin as something far more complex.  This problem is addressed by other fields as well. The essay mentions some, e.g. linguistics and pedagogy. My own artistic practice is then presented as a way to capture the complexity in the becoming of language by using tools such as poetry, translation and creating ways to practice common knowledge. The essay concludes by reasoning in the following way: When we talk about languages ​​as property belonging to a nation state, nuances that settles in time and body disappear. The discourse and this essay is carried out in the artistic field, but it comes from the child, from the struggle of people who experience borders violently every day. It comes from the ascertainment that the contemporary is colonial, so what do we do?

The purpose of this thesis is to analyze and understand how the “kidult” experience could be connected to the experience of the consumerism side of mass tourism and sexual tourism in the novel Puerto Plata Market written by Aldo Nove. This paper will show how the bad tourism phenomenon is connected to the infantilized adult by applying a theoretical framework including the Jungian archetype puer aeternus, the references to the so called “kidult” phase as well as the Kantian state of immaturity. Moreover, the thesis will take into account the representation of the infantilized consumerist tourism in the novel and interconnect it with Augé’s ideas of the nonplace. The analysis is divided into five parts: in the first one some psychological aspects by Carl Jung found in the novel are introduced, in the second one what consumerism does to keep adults in the adolescent state of mind, in the third one it is analyzed the provisional life and the state of stable instability of the puer aeternus and kidult, in the fourth category it is shown what the puer aeternus seeks in a romantic partner in order to justify the sexual tourism in the Dominican Republic, and in the fifth category the comparison between Puerto Plata and Disneyland.

Det här arbetet ger en inblick i forskningsläget gällande Flipped Classroom i främmandespråk-undervisning. Flipped Classroom är ett modernt begrepp och många lärare använder metoden även i Sverige.Flipped Classroom är, något förenklat, när elever/studenter tittar på undervisningsvideoklipp hemma och de typiska läxorna istället görs på lektionen. Målet med det här arbetet är att ta reda på om Flipped Classroom är ett koncept som passar i främmandespråkundervisningen.För att ävenvisa vilka förutsättningar som behövs vid språkinlärning,finns därför också viss språkinlärningsforskning med i arbetetsom bakgrund. Arbetet är upplagt som en systematisk litteraturstudie föratttydligt redovisa använda metoder och vara öppen för granskning. I arbetet ingår en sammanfattning av 9 funna artiklar om Flipped Classroom i främmandespråkundervisning, som har hittats genom sökningar via Unisearch, Eric och Fachportal Pädagogik. Möjligheter och utmaningar som forskarna lyfter fram i sina artiklar har kategoriserats och lyfts fram och jämförts med avsnittet med språkinlärningsforskning. Dessutom sammanställs de råd som Flipped-Classroom-forskarna lyfter fram i sina artiklar för ett eventuellt införande av konceptet i läsarens undervisning. Resultaten visar att Flipped-Classroom-konceptet erbjuder alla nödvändiga förutsättningar för språkinlärning, om både aktiviteter för lektionstid som videomaterial för användning utanför undervisningen är välgjorda. Det har också framkommit att eleverna/studenterna har visat på högre akademiska prestationer, höjd motivation och ett mer individualiserat lärande.Utmaningarna beståri en initialt höjd arbetsbelastning för lärarna, då konceptet för bästa resultat kräver egenproducerat videomaterial, samt kan innebära tekniska svårigheter vid framställningen och publiceringen av materialet. Flipped Classroom är ett omtyckt koncept för de inblandade i studierna, men både lärare och studenter/elever kan behöva en invänjningsperiod. Därförrekommenderas att införandet av Flipped Classroom görs steg för steg, inte minst för att minska på lärarens arbetsbörda.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad forskning säger angående vilken betydelse de matematiska språket har för elevers problemlösningsförmåga. Problemlösningsuppgifter är en stor i undervisningen inom matematik. Lärare använder sig av egna och andra matematiklärares olika tillvägagångssätt vid problemlösning för att bygga problemlösningsförmåga och det matematiska språket hos eleverna. För att besvara vår frågeställning har vi tagit fram och analyserat relevanta forskningsartiklar kring ämnet. Studierna som vi gått igenom i vår forskningsöversikt visar att det matematiska språket är abstrakt för eleverna, det vill säga orden är ovanliga i det vardagliga språket samt inom matematiken generellt för eleverna. Om eleverna tar mindre del i samtalet under matematikundervisningen får de träna mindre på det matematiska språket och därför blir deras textavkodning i matematik lidande.

AbstractIn this thesis, emphasis was situated around the development of academic awareness among students studying to become teachers of English. To enable such investigation, a limited number of students were requested to submit written papers, conducted within two particular English courses provided at Linnaeus University. The courses concerned are named Academic writing – provided during the first semester of English studies – and Academic writing and rhetoric – provided during the second semester of English studies –. By investigating papers written within these two courses, conclusions could be drawn regarding the students’ development in academic writing. Twenty-five students decided to share their material, and submitted two productions each. Hence, the amount of written work to investigate was delimited to fifty papers. The investigation was conducted through a qualitative study where certain features, connected to the formal genre of academic writing, were analyzed. Information packaging and subjective projections were found to be valid measures of such investigation. The results showed that there was an overall improvement. In fact, all calculations conducted within these measures, indicated that the students had developed their academic awareness.

Svenska som andraspråk är det enda av alla skolans ämne som är behovsprövat. Det ligger på rektorers ansvar att selektera vilka av de elever med annat förstaspråk än svenska som ska läsa efter ämnets kursplan. Detta ska ske endast om de bedöms ha behov av undervisningen. Forskning och rapporter har sedan ämnets implementering visat på att svenska som andraspråk inte fungerar som det var avsett; elever och vårdnadshavare anser att det har låg status, ämneslärare väljer bort ämnet i lärarutbildningarna, selekteringen sker godtyckligt och ämnet har skolans lägsta lärarbehörighet och måluppfyllelse. Denna uppsats syfte är att skapa förståelse för hur rektorer och elever resonerar och agerar när de selekterar respektive selekteras. Via intervjuer med fem deltagare från två olika kategorier – rektorer och före detta elever – redovisas deras uppfattningar om selektionspraktiken. Resultatet visar på skilda åsikter från skolledarna vad gäller ämnets hantering, grad av vaghet och önskningar om framtida förändringar, det indikerar även en behovsbedömning som inte sker på rätta grunder och ställer frågor om dess kontinuitet. Resultatet visar även att eleverna selekterats att läsa ämnet på grund av sina föräldrars migrationsbakgrund, utan att adekvata behovsbedömningar gjorts.

Syftet med denna fallstudie var att belysa hur en lärare i tyska på gymnasiet motiverade valet av en examinationsuppgift och hur läraren resonerade kring den förberedande undervisningen kring feedback i en undervisningsgrupp. Vidare var syftet att belysa hur några elever i undervisningsgruppen uppfattade uppgiften och lärarens feedback relaterat till sitt språklärande och kunskapskraven i ämnet. Detta relateras till tidigare forskning inom formativ bedömning och feedback samt hur tidigare forskning problematiserat detta. Fallstudien utgick från en socialkonstruktivistisk teoribildning vilken kombinerades med sociokulturell teori. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer tillsammans med skriftligt material i form av en feedbackmanual. Resultaten var bland annat att läraren upplevde möjligheterna till mer utvecklad feedback begränsade.  Eleverna upplevde att lärarens återkommande feedback hade en positiv inverkan på deras lärande i tyska och att innehållet och förväntningarna från läraren inför examinationsuppgiften var tydligt kommunicerade. Däremot gav eleverna uttryck för vaga uppfattningar om gällande kunskapskrav i ämnet och hur examinationsuppgiften explicit var kopplad till dessa.

The author of this study researches and maps incidences of information dissemination in Serbian/Croatian/Bosnian (SCB) by government agencies and public services in Sweden. These agencies and the public sector have many challenges when translating information to SCB, which are in part due to general directives for translating to other languages, but also due to SCB specifically, as the language group has many definitions and labels. These challenges are the centerpoint of this study’s research questions. The research consists of two parts: an inventory and a case study. The inventory accounts for the agencies, regions and municipalities that provide information in SCB, the denominations used within each text, and what linguistic features are present. The case study analyzes four texts published by one agency to determine how translation directives are followed, as well as to determine whether it is necessary to translate the same information into several SCB standard forms. The results show large inconsistencies and faulty coordination in the management of SCB in the Swedish public sector. / Autor rada ispituje i pozicionira zastupljenost državnih i društvenih informacija na srpskom / hrvatskom / bosanskom (SKB) koje su dostupne u Švedskoj. Organi uprave i drugi javni organi nalaze se pred brojnim izazovima pri prevođenju informacija na ove jezike, delom zbog opštih smernica za prevođenje informacija na druge jezike, delom zbog specifičnosti ove jezičke grupe, budući da postoji mnogo definicija i oznaka za SKB. Ti su izazovi polazište za pitanja koja se obrađuju u ovom radu. Studija se sastoji od dva dela, popisnog dela i detaljnog istraživanja. U popisnom delu su predstavljene institucije, regioni i opštine koje pružaju informacije na SKB, navodi se koje se oznake koriste za jezik teksta i koje jezične karakteristike postoje. U drugom delu rada analizirana su četiri teksta objavljena od strane jednog organa uprave, kako bi se utvrdilo kako se sledi direktiva za prevod, te ispitalo je li opravdano prevoditi iste podatke na više od jednog SKB standardnog jezika. Sveobuhvatno gledajući, istraživanje pokazuje veliku nekonsekventnost i nedostatak koordinacije u korišćenju SKB u švedskom javnom sektoru.

No description available.