Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklärare jobbar med sitt ämne på gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua två svensklärare och en lärare i svenska som andraspråk, samt genom en attitydenkät som besvarades av lärarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lärarna jobbar på många olika sätt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. Lärarna som medarbetade i denna studie anser att svenska är ett ämne där det faller sig väldigt naturligt att förmedla och förankra både kunskaper och demokratiska värden. Varierande sorts texter och litteratur används i undervisningen för att diskutera olika sorts värdegrundsfrågor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i människors olika livssituationer, som anses stärka elevernas demokratiska förmåga. Lärarna tycker att förmågan till kritiskt tänkande är den viktigaste förmågan att ge till sina elever. Eleverna upplever att de har en viss mån av inflytande på sin svenskundervisning. Det kan dock diskuteras om deras påverkan är "reellt inflytande", som behövs för att utveckla elevernas demokratiska kompetenser. Det verkar som att lärarna jobbar aktivt med värdegrundsfrågor i sin svenskundervisning, vilket blir bekräftat av elevernas positiva attityd i enkäten.

One of Britain’s most famous authors is Charles Dickens and his books have been read by millions of readers all over the world. Dickens wrote fourteen novels, and the one that he, upon completion, hoped was “the best story ever written” was A Tale of Two Cities. It was first published in 1859 and has sold over 200 million copies worldwide. It is also one of Dickens’ most famous novels. The story is about the two cities of London and Paris during the period when the French revolution took place. The title of the novel is very carefully chosen; it not only indicates that the story will be about two different cities but also about different types of themes. The two cities of London and Paris are described and divided just as the novel’s different themes, which is suggested already from the title. Just like he portrays the differences between London and Paris Dickens also portrays the differences between each theme and its counterpart. This essay will investigate in what way the different themes are connected to the different characters and show how the author is using his characters to play out the different themes. This essay will point out how the themes of darkness/light, love/hate and good/evil connect to the characters and to the story and also to the two cities as the title suggests.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka funktioner litteraturen tillskriver musik och sång i barns språkutveckling samt med vilken styrka och på vilka grunder litteraturen hävdar dessa funktioner. Som analysmetod studeras olika påståendens retoriska styrka genom att använda följande begrepp som analysverktyg: komplex modalisering, enkel (assertorisk) modalisering och nollmodalisering. Först söks det efter påståenden som berör frågeställningarna för att sedan, med hjälp av utvalda analysverktyg, undersöker dess styrka. Resultat påvisar att en överhängande majoritet hävdar att det finns relationer mellan musik och språkutveckling men att dessa är grundade på olika sätt. Även om författarna verkar vara säkra på sina antaganden, så framkommer inga definitiva forskningsgrunder när det gäller relationerna mellan musik och språkutveckling. Bara för att det nämns forskning eller forskningsresultat så säger det inte att det är fundamentalt eller allmänt bevisat som sant. Många påståenden i litteraturen innehåller assertoriska modaliseringar. Dock är dessa är inte tillräckligt grundade i vetenskaplig forskning för att kunna tillskriva dem styrka.

Syftet med föreliggande studie är att studera utsagor från tre högstadielärare i svenska och hur dessa kan kopplas till Ivanič (2004) skrivdiskurser. De teoretiska utgångspunkterna i studien bygger på Ivanič sex skrivdiskurser, men även tidigare forskning om synen på språkriktighet. Metoden som använts i studien är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att informanterna arbetar med färdighets-, genre- och processdiskursen, men att färdighetsdiskursen är mest framträdande. Det framkommer dock inte huruvida lärarna arbetar inom ramarna för kreativitetsdiskursen, diskursen om social praktik samt den sociopolitiska diskursen.

I den här studien undersöks vilka attityder blivande lärare har till orden hen och en. Orden kan sägas vara en produkt av språkaktivism, vilket innebär att de skapats eller används i anti- diskriminerande syften. Undersökningen omfattar dels en digital enkätundersökning, där lärarstudenter från olika delar av Sverige erbjudits att deltaga, och dels en e-postintervju, där frivilliga respondenter från enkäten ställt upp. I enkäten skulle studenterna uppskatta hur ofta de använder pronomenen hen och en som alternativ för mer traditionella pronomen, huruvida de som inte använder det ofta eller alltid kunde tänka sig att börja göra det och hur de upplever ordens värdeladdning. I e-postintervjun fick de besvara fyra öppna frågor om hur de använder orden och varför de väljer att göra det, alternativt varför de väljer att inte göra det. Resultatet visar att lärarstudenterna generellt sett har pronomenen som en del av sitt  ordförråd, men använder dem i olika utsträckning. Majoriteten av de som inte använder pronomenet hen ofta, uppger att de kan tänka sig att använda det mer frekvent, medan en jämförelsevis mindre del kan tänka sig att använda pronomenet en mer frekvent. Generellt sätt upplever respondenterna även orden som neutrala i sina värdeladdningar, även om resultatet skiljer sig mellan olika användargrupper. Intervjusvaren visade att benägenhet att börja använda pronomenen mer frekvent beror på användarens uppfattning om fenomenen tvåkönandes och androkönandes existens. Resultaten diskuteras sedan i relation till ett attitydbegrepp, där resultatet förstås genom att delas i attityders tre komponenter. Slutsatsen av diskussionen är att de blivande lärarna har en relativt god attityd till pronomenet hen, men en något mer återhållsam attityd till pronomenet en.

Min uppsats behandlar elevers attityd till dialekter. Den bygger på en enkätundersökning där enkäter har distribuerats till en gymnasieskola i Örebro och en folkhögskola i Stockholm.Syftet med enkätundersökningen har varit att undersöka elevernas attityd till dialekter och som ett led i detta att besvara frågeställningarna: Vad har elever för attityd till dialekter? Finns det tydliga mönster i attityderna? och slutligen Skiljer sig attityden till dialekter mellan elever från Stockholm och Örebro i mitt material?Enkätundersökningen visar att de flesta av eleverna har en positiv attityd till dialekter överlag, där de lyfter fram fördelar som att det är bra att veta varifrån någon kommer och att det skapar gemenskap och mångfald. Samtidigt finns det många känslorelaterade åsikter om olika typer av dialekter.

This first part of this study examines four sixth grade classes in two municipalities in Sweden. The purpose of the study was to find out which factors influence students in the choice of a foreign language at two schools. A survey was developed and questionnaires were handed out to four classes, with a total of eighty students.  Responses were collected and analyzed. The method we used was qualitative. The second part of this study involved the completion of interviews with ten pupils, four teachers and two principals. The purpose of these interviews was to obtain more awareness of the factors which influence students’ decision making about foreign language studies. Furthermore, the process of how students were informed by the schools regarding the choice of foreign languages was examined. It became evident that during the fifth grade, students make a choice between French, Spanish, German and Swedish/English. Foreign language teaching and learning begins in the sixth grade. The results show that students are motivated by several factors in their choice of a foreign language.  A main inspirations factor is the desire to incorporate and use the language of their choice in real life, for example through traveling. In addition to this factor, students also mentioned the use of the language in studies, as well as in a future career as influential in their choice. Finally, communication with native speakers of the target language showed to be of importance for students, when choosing which language to study during the sixth grade of elementary school. Students' opinions on language learning include not only the immediate classroom environment, but also show ambition and positive thinking though the desire to bring the outside world into their education.

The influence of Ralph Waldo Emerson on Walt Whitman's Leaves of Grass is well known; equally well known are the traces of the Transcendentalist philosophy concerning nature. But Whitman expands upon both these influences as he developed his own individualism based on solidarity rather than independence. Whitman's take on individualism permeates all parts of Leaves of Grass, including the aesthetics. The aesthetics were up for much contemporary debate as the book seemed to lack traditional poetic structure and form. However, this was not the case as this study shows. In light of the sociopolitical climate in America when Leaves of Grass was first published, there was a demand for change from within literary circles. This need to create a new American spirit was called for by Emerson among others. Leaves of Grass was the response. In his book of poetry, Whitman develops a new American spirit with the intention of encouraging the American people to seek individual solitude; although, in this innovative individualism there is a paradox revealed: one must connect with each other and find social belonging at the same time as being self-reliant to have true liberating individualism. Also, the aesthetics in Leaves of Grass does show traces of traditional structure. However, the form is altered to represent Whitman's new innovative individualism. Thus, this study shows that the influences of Emerson and the transcendentalists are evident, but Whitman develops his own individualism in support of America, and in this lies a paradox. Whitman's first-person "I" becomes a representation of this paradox in Whitman's individualism, as well as a symbol for his solidarity towards his people: the united American people.

I denna studie undersöks hur ett urval av nyorden från Språkrådets nyordslista från 2015 förstås och används av svenska språkbrukare, samt om det finns någon skillnad i nyordsförståelsen- och användandet bland kvinnor och män. Tio nyord valdes ut och undersöktes med hjälp av en enkät. I enkäten fick informanterna svara på hur frekvent de stött på nyordet, om de använder sig av nyordet, om de förstår sig på nyordet och slutligen fick de svara på en öppen fråga där de själva fick definiera nyordet. I och med att informanturvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval blev informantgruppen väldigt homogen och på så vis kan inga generella slutsatser dras från undersökningen. Resultatet visade att ordens användning och förståelse var mycket varierad. Somliga nyord användes av majoriteten av informanterna och andra användes och förstods inte överhuvudtaget. Nyord som inte användes visade sig dock vara ord som kan ses som samtidsmarkörer. Studien visade inte heller på några större skillnader bland manligt och kvinnligt språkbruk utan de skillnader som kunde ses var i de flesta fallen marginella, med några få undantag. I undersökningen presenteras också tidigare forskning gällande nyordsförståelse och användning samt en bakgrundspresentation av nyord, Språkrådets nyordslista, nyordsbildning, slangord, och språkförändring.

Studien undersöker vad sex artiklar skriver om interaktionen mellan lärare och elever i klassrummet. Fokus i interaktionen är lärarens språkande. Syftet med studien är att undersöka hur lärare språkar och vilka normer som synliggörs genom lärares språkval. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie där de valda artiklarna jämförs med varandra och studiens bakgrund, som bland annat handlar om normer och klassrumsinteraktion. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier som kommit fram genom analysen av artiklarna som studeras. Kategorierna är följande: Lärares dominans, Lärares inbjudan till elevinitiativ, Vardagligt språk samt Antaganden om gemensam förståelse. Analysen visar att det kan finnas ett samband mellan lärares dominans i klassrummet och hur ofta elever erbjuds att ta egna initiativ. I studien förs även en diskussion om huruvida lärardominans är negativt eller om det kan tolkas som en tydlighet från lärarens sida. Att lärare använder ett vardagligt språk kan vara till fördel för andraspråkselevers kunskapsutveckling, men bidrar inte till elevers språkutveckling. Analysen visar också att lärares uttryck för att viss förståelse eller kunskap är gemensam hos eleverna och läraren kan få negativa följder om det gemensamma inte existerar. Där den är gemensam fungerar det å andra sidan som repetition för eleverna.