Detta arbete är en undersökning om tyskans popularitet bland elever i grundskolan och vad som behöver göras för att tyskan ska bli ett eftertraktat språk att lära sig. Jag har valt att göra en kvalitativ enkätundersökning med fyrtiotre elever som läser tyska och spanska och följt upp detta med intervjuer av en elev och en lärare. Min slutsats är att det är samhällets fel att elever har en negativ uppfattning om tyskan och att det är skolan som bör ta sitt ansvar och få dessa elever att förstå hur viktigt det är att kunna fler språk än engelska. En annan aspekt är att eleverna behöver lära sig tyska på ett annat sätt än förr i tiden då grammatiska termer var viktiga för att behärska språkets elementära grunder. / This is a work about the attitude of the german language.

Uppsatsen undersöker lärares och elevers attityd till och kunskap om språkriktighetsfrågorna de, dem och dom samt var och vart. Syftet är att undersöka attitydskillnader mellan skolans olika grupper kopplat till elevernas kunskapsnivå för att finna eventuella samband mellan dem, både från ett lärarperspektiv och elevperspektiv. Uppsatsen utgår från teorierna språkideologi, standardspråksteori, normdiskurs samt språklig verbal hygiene. Två enkäter konstruerades och skickades ut till både svensklärare samt högstadie- och gymnasieelever. Resultatet visade att lärarna hade en större vilja att bevara den mer traditionella språkriktigheten, men även eleverna visade både en vilja och önskan att lära sig normativ språkriktighet, med undantag för attityden till dom-reformen. Eleverna hade en större upplevd kunskapsnivå i var och vart än i de, dem och dom-frågan, men resultatet från kunskapstestet visade motsatsen. Man kunde inte urskilja några tydliga samband mellan ökad ålder/erfarenhet och attityd/kunskap bland lärarna och eleverna, eftersom årskurs 8 visade högst kunskapsnivå i båda kunskapstesterna. Studiens slutsats är att språkbrukare bör kunna anpassa sitt språk efter formell och informell kontext och texttyp.

The purpose of this study is to examine bilingualism, multilingualism and language attitude of deaf students in gymnasium. The study will also investigate the similarities and differences between student’s attitudes regarding their multilingualism. The questions asked are: Do they feel bilingual or multilingual? What’s their attitude to their languages? Do they feel proud having known several languages? The methods used are qualitative interviews as data gathering method, specifically focused on phenomenology. The seven deaf individuals from gymnasium were interviewed for this study. Because the method of phenomenography was used, the focus was on the empirics rather than theories. The analysis will be mainly focused on phenomes rather than the students themselves. The main results from this study includes that the students did not pride in their bilingualism or multilingualism but instead they believed they learned because of their environment. In addition, they highlighted judgements they received for being deaf such as not believing they had the capacity of learning several languages. Deaf people are often stereotyped by hearing people as being dumb and not being able to write or read. Other areas found are communication, opportunities and code shifts are greatly of importance for their multilingualism. They find multilingualism overall positive and it may give them opportunities that other might not have. My hope is that my study can outline what are the attitudes of bilingualism, multilingualism and languages among deaf people.

I den här studien har jag undersökt om särskilda grupper av människor reagerar starkare än andra på språkriktighetsfel. Jag har undersökt om det finns ett samband mellan ålder, kön, utbildning och språkattityder, och hur en person reagerar på språkriktighetsfel i skrivet språk. Jag har utfört ett experiment som gick ut på att informanter fick läsa en stimulustext, varefter de i en enkät fick svara på frågor om vilka känslor texten väckte hos dem, och hur de uppfattade texten. De fick även svara på frågor angående demografisk data och om språkattityder. Stimulustexten fanns i två versioner varav den ena hade manipulerats med språkriktighetsfel. Svaren från de informanter som läst texten med språkriktighetsfel jämfördes med svaren från informanterna som läst texten utan språkriktighetsfel, för att se om det fanns någon skillnad på hur de svarat. Sedermera jämfördes data från de informanter som svarat mest negativt på frågorna med data från den totala populationen, för att se om de avviker i något avseende när det gäller demografi och språkattityder. Resultaten av studien visade att det inte kunde fastställas något samband mellan personers reaktioner på språkriktighetsfel och ålder, kön eller utbildning. Däremot kunde man se att en text med språkriktighetsfel bedömdes som mindre välskriven, och något mer svårläst, än en text utan språkriktighetsfel. Dessutom kunde man se en antydan på att det kan finnas ett samband mellan hur arg eller irriterad en person blir av språkriktighetsfel, och hur viktigt de bedömer att korrekt grammatik och stavning är.

I denna uppsats undersöks vilka språkattityder som kan synliggöras i recensioner av de tre böckerna Till vår ära (2001), Ett öga rött (2003) och Yani (2022), som samtliga är skrivna helt eller delvis på multietniskt ungdomsspråk. Syftet är att analysera hur attityder till multietniskt ungdomsspråk har förändrats sedan början av 2000-talet fram till 2022. Arbetet vilar på centrala begrepp från sociolingvistiken och en kombination av verktyg för att analysera interpersonella drag i en text. Dessa analysverktyg är hämtade från den systemisk-funktionella grammatiken samt teori för metakommunikation och utgör tillsammans uppsatsens metod. De frågeställningar jag avser besvara är vilka attityder till multietniskt ungdomsspråk som kan blottläggas i bokrecensionerna, och hur dessa attityder har förändrats under tidsperioden 2001–2022. Resultaten visar att det har skett en förändring i attityder under den studerade tidsperioden. Det går från en uppfattning om att multietniskt ungdomsspråk visserligen är nyskapande och normbrytande men ändå inkorrekt, ofullständigt och svårläst, till övervägande positiva attityder där språket menas fylla en funktion i boken, och fokus förskjuts mer till läsaren än till språket i sig. Detta kan tänkas höra ihop med en större demografisk förändring i samhället där antalet utlandsfödda ökar, och det multietniska ungdomsspråket inte längre är lika ifrågasatt. Samtidigt framgår det att recensenterna sitter på en position där de kan förhandla om språkets plats i samhället utifrån sin roll som kulturella grindvaktare. Undersökningen visar även att en kombination av metoder från systemisk-funktionell grammatik och metakommunikation fungerar väl för att synliggöra attityder i ett material.

Det finlandssvenska teckenspråket är ett minoritetsspråk med ungefär 100 språkanvändare, främst i Finland. Språket håller på att revitaliseras och de senaste åren har flera språkstärkande åtgärder genomförts. Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns tidigare revitaliseringsinsatser för små teckenspråk, och om man kunde finna liknande processer i arbetet för dessa språk. Detta gjordes via systematisk litteraturstudie med hjälp av sökord, där artiklar valdes ut för fördjupad läsning. Resultatet från sökningarna visar få material gällande språkrevitalisering av teckenspråk, däremot större mängd material gällande språkrevitalisering av talade språken. Uppsatsens resultat är fokuserade på vitalitet, språkattityder samt lyckade revitaliseringsmetoder i de samiska språken, däribland språkbo- och mentorsverksamhet. I diskussionsdelen tas utmaningar med att implementera dylika metoder för det finlandssvenska teckenspråket upp. Attityderna i samhället påverkar språkets utveckling men också språkgruppen själv har ett ansvar gentemot teckenspråket och dess fortlevnad. Slutligen konstateras det att samhället också måste ta sitt ansvar för att främja inlärning av teckenspråk samt skapa tillgängliga domäner för att användning av teckenspråket. Detta för att säkerställa minoritetens teckenspråks överlevnad.