Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur viktigt gymnasieelever anser att språkriktighet är i olika kategorier samt deras attityder till enskilda språkriktighetsfrågor. De enskilda språkriktighetsfrågorna är avgränsade till formord och specifikt valet mellan de och dem, han och honom i objektsposition, sina och deras, jämförelseuttryck, före och innan och var och vart samt konstruktioner med dels och eftersom att. Resultatet analyseras för att se hur enhetliga elevernas svar är samt i vilken uträckning kön, gymnasieprogram samt årskurshar betydelse för attityderna till språkriktighet. För att undersökningens syfte ska kunna besvaras har en enkätundersökning genomförts. I undersökningen deltog 217 gymnasieelever från tre olika gymnasieprogram samt från alla tre årskurser. Resultatet visar att eleverna anser att språkriktighet är viktigt i formella texter som information från myndigheter samt att det är oviktigt i informella texter som SMS. Resultatet visar också att eleverna accepterar både de och dem samt sina och deras oavsett satsledsfunktion. De accepterar också var och vart oavsett om det syftar på befintlighet eller riktning. De accepterar inte konstruktioner med han i objektposition utan föredrar honom. För jämförelseuttryck accepteras formuleringen än mig i större utsträckning än formuleringen än jag. För konstruktioner med dels accepteras det till viss del samt att eleverna accepterar konstruktioner med både eftersom att och eftersom. Elevernas svar är relativt enhetliga där det visar sig att attityderna i liten utsträckning påverkas av kön, gymnasieprogram samt årskurs. / The purpose of the survey is to investigate how important high school students consider language correctness to be in different categories and their attitudes to individual language correctness issues. The individual language correctness issues are limited to pronouns,prepositions, conjunctions and subjunctions, specifically the choice between de and dem, han and honom in object position, sina and deras, jag and mig in comparative expressions, föreand innan and var and vart as well as constructions with dels and eftersom att. The results areanalyzed to see how uniform the students' answers are and to what extent gender, high schoolprogram and year groups are important for attitudes to language correctness. In order to beable to answer the purpose a survey has been conducted. The survey involved 217 highschool students from three different high school programs as well as from all three year groups. The results show that the students believe that language correctness is important in formaltexts such as information from the authority and that it is unimportant in informal texts suchas SMS. The results also show that the students accept both de and dem as well as sina and deras regardless of the clause function. They also accept var and vart, regardless of whether it refers to existence or direction. They do not accept constructions with han in objectposition but prefer honom. For comparative terms, the formulation än mig is accepted to agreater extent than the formulation än jag. For constructions with dels it is accepted to someextent and that the students accept constructions with both eftersom att and eftersom. The students' answers are relatively uniform, where it turns out that attitudes are to a small extentaffected by gender, high school programs and year group.

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.

This study examines how four teachers of Swedish perceive the knowledge requirement that says that a student should mainly be able to follow the rules concerning standard written language, how often they teach standard language and to what extent students’ written language affect assessment. The results show that the teachers of Swedish agree that the most important aspect of a text is how it is perceived in its entirety, as well as its flow and how well a reader can understand the text. Some nonstandard expressions are allowed by the teachers, while others are not. The study also shows that the teaching of standard language depends on which school the teachers belong to. In a public school the standard language is taught in isolated situations, while the teachers in a private school do it continuously. However, all informants agree that they do it continuously to some extent when it comes to feedback on student essays. Student perception was also examined and the result shows that there is an inconsistency in how students perceive that standard language is taught. / Den här studien undersöker hur fyra svensklärare uppfattar kunskapskravet som säger att en elev i huvudsak ska kunna följa skriftspråkets normer för språkriktighet, hur ofta de arbetar med språkriktighet och i vilken mån elevers skriftspråk påverkar bedömning. Sammanfattningsvis är informanterna eniga om att det handlar om helhetsbilden, flytet och förståelsen. Vissa normbrott godkänns i elevtexter medan andra är oacceptabla. Resultatet visar att informanternas skoltillhörighet påverkar arbetet med språkriktighet. Medan de kommunalt anställda lärarna undervisar om språkriktighet vid isolerade tillfällen, sker det mer kontinuerligt av de privat anställda lärarna. Däremot finns det viss kontinuitet i språkriktighetsarbetet vad beträffar återkoppling på elevtexter. Även elevåsikter har undersökts och resultatet visar att informanterna är oeniga om hur ofta de undervisas om språkriktighet.