Abstract My purpose with this essey is to study how they work in preschool whir language- stimulation. I will try a way to work with this trough intervjus whit teacher at preschool. My main questions are: Way dose teachers use language- stimulation? How dose teachers use language- stimulation when it comes to there way of working and methods? Do the teachers think that language- stimulation help the childrens development? To answer these questions I interviewed 6 teachers I central Sweden and used this as data. I have written about language, language- development in a biologik and theoretical aspect, teachers plan, language- stimulation, playing by language sounds and TRAS (early registration of language development) in my literary review. My result shows that working whit language- stimulation helps children in there language- development, it also develops there self-image and identity. Children that have had language- stimulation in preschool are aware of the use of the language. Whit language- stimulation the childs self- knowledge and social competens are strengthening. Keywords: language- stimualtion, language- development, language- games, teachers plan / Sammanfattning Syftet med min uppsats är att undersöka hur man på förskolan arbetar med språkstimulering. Detta kommer jag att göra genom intervjuer med lärare på förskolan. Frågeställningar: Varför använder sig lärarna av språkstimulering? Hur använder sig lärarna av språkstimulering vad gäller arbetssätt och metoder? Anser lärarna att språkstimulering på förskolan underlättar barnens utveckling? För att besvara dessa frågeställningar intervjuade jag 6 förskollärare i Mellansverige och använde detta som insamlingsdata. I litteraturgenomgången har jag skrivit om språk, språkutveckling i olika aspekt, läroplanen, språkstimulering, språkljudlek och TRAS (tidig registrering av språkutveckling) som är kopplat till resultatet. Resultatet visar att arbete med språkstimulering hjälper barnen i deras språkutveckling, det utvecklar dessutom deras självinsikt och identitet. Barn som har fått språkstimulering på förskolan använder sig medvetet av språket. Med språkstimulering växer barnets självinsikt och den sociala samvaron stärks. Nyckelord: språkstimulering, språkutveckling, språklekar, läroplanen

The purpose of the study is to visualize preschool teachers' understanding of and perceptions of reading aloud in preschool, and how reading aloud is organized to an increased language development. In this study, we have interviewed eight preschool teachers with different lengths of work experience, ranging from recent graduates to having worked in preschool activities for 40 years. To collect the study's data, we have used semi-structured interviews, which resulted in us deciding to use a phenomenographic approach to analyse the material. This is because the purpose of the study is to examine preschool teachers' different perceptions of reading aloud.  The results of the study show that preschool teachers understand that reading aloud contributes to increased language development in the children, and that the environment inside the ward should be organized to promote language development. This is done by placing the books at the children's level and that the books chosen are based on children's interests. The preschool teachers who were interviewed were very creative in making their own material in the different forms of books so that the children would have varied ways of reading. The material was flano-stories, book boards and wall books, which have been well received by the children. / Studiens syfte är att synliggöra förskollärares förståelse för och uppfattningar om högläsning i förskolan, samt hur högläsning organiseras för en ökad språkutveckling. I denna studie har vi intervjuat åtta förskollärare med olika långa arbetslivserfarenheter, allt ifrån nyexaminerad till att ha arbetat i förskolans verksamhet i 40 år. För att samla in studiens data har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, vilket resulterade i att vi beslutade oss för att använda en fenomenografisk ansats för att analysera materialet. Detta eftersom studiens syfte utgår från att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring högläsning. Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för att högläsning bidrar till ökad språkutveckling hos barnen, samt att miljön inne på avdelningen bör vara organiserad för att främja språkutvecklingen. Detta görs genom att placera böckerna i barnens höjd och att böckerna som väljs utgår från barnens intressen. Förskollärarna som intervjuades var mycket kreativa med att tillverka eget material i form av böcker för att barnen ska få varierade sätt att läsa böcker. Materialet var flanosagor, bokbrädor och väggböcker, vilket har mottagits positivt av barnen

Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogers erfarenheter och upplevelser av språkutvecklande undervisning i grundskolans yngre åldrar ligger till grund för studien och analyseras med en fenomenografisk ansats. Studien har genomförts på fyra skolor med tio pedagoger som undervisar från förskoleklass till och med årskurs tre. Data till studien har erhållits genom halvstrukturerade intervjuer med tillgång till öppna svarsalternativ.   Resultatet visar att de tio pedagogerna har liknande positiva upplevelser av språkstimulerande och språkutvecklande metoder som exempelvis Bornholmsmodellen och genrepedagogik. Dock skilde sig arbetsgången åt och det har vid analys uppkommit intressanta likheter och skillnader gällande val av metoder och material, vilka kan förmodas härröra till pedagogernas utbildning.   Aktuell forskning behandlar i huvudsak andraspråkselevers språkutveckling. Slutsatsen av vår studie är dock att ett språkutvecklande arbetssätt inte gynnar enbart andraspråkselever. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar språkutvecklingen och därmed även kunskapsutvecklingen för samtliga elever i dagens skola.