En oro för svenska elevers sjunkande skolresultat har gjorts gällande. Då grunden för läsning läggs i förskolan har förtydliganden av mål och riktlinjer för barns språkliga utveckling gjorts i den nyligen reviderade läroplanen för förskolan. Förskolans uppdrag är att varje barns språkutveckling skall stimuleras i verksamheten utifrån deras olika förutsättningar och behov. Mot bakgrund av detta har jag genomfört en kvalitativ studie kring hur den sociala och fysiska språkmiljön kan se ut kring ett enskilt barn under en dag i förskolan verksamhet, samt hur och när dennes språkutveckling då stimuleras. Empirin har samlats in via observationer och har sedan analyserats utifrån aktuell forskning på området med avstamp i Vygotskijs sociokulturella teori kring barns kognitiva utveckling. Någon konkret språklig stimulans utifrån den fysiska språkmiljön går av resultatet inte att påvisa. Den sociala språkmiljön kring barnet har under dagen för studien utgjorts av samtal, fri lek, högläsning och TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Stimulans av så väl fonologiska, semantiska, grammatiska som pragmatiska aspekter av barnets språkutveckling går under dagen att utläsa. Undersökningens resultat visar på att enskilda barns språkliga stimulans till stor del är beroende av kompetenta och engagerade vuxna med förmåga att tillsammans med barnen skapa lustfyllda och kreativa miljöer.

Syftet med studien är att ge kunskap om vilka strategier förskollärare använder sig av i undervisningssituationer för att stimulera barns språkutveckling. Syftet är också belysa hur förskollärare stimulerar barns språkutveckling i förskolans lärmiljö. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utformades studiens tillvägagångssätt. Utvald metod var intervjuer via e-post. Datamaterialet analyserades med hjälp av teoretisk utgångspunkt utifrån en framework-modell. Resultatet visade flertalet olika strategier förskollärare nyttjar för att utforma undervisning, samt lärmiljöer. Bland annat visade resultatet att några av dessa strategier var att anpassa både lärmiljö och undervisning utefter de behov som finns i aktuell barngrupp. En annan strategi var att tillsätta böcker i lärmiljön, för att locka till högläsning. I resultatet kunde likheter och skillnader urskiljas för att sedan kritiskt diskuteras. Slutsatser av denna studie är hur viktig förskollärares förhållningssätt är i både undervisning, och utformning av lärmiljöer. En till viktig slutsats är att förskollärares kompetens är viktig i arbetet med barns språkutveckling, för att kunna anpassa undervisning och lärmiljöer för den specifika barngruppen förskolläraren ansvarar för.

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur sex förskollärare anser att de använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg för lärande och språkutveckling för barn i förskolan. Att högläsning sker på förskolor är för många en självklarhet. Högläsning är en givande och språkstimulerade aktivitet som på de flesta förskolor ses som en daglig rutin. Forskning visar dock på att många förskollärare ser högläsning som vila, tidsfördriv och för att frigöra personal i stället för den pedagogiska verksamhet den bör betraktas som om den ska vara betydande för barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer som metod, där det insamlade materialet från sex förskollärare analyserades utifråndet sociokulturella perspektivet, tidigare forskning samt relevant litteratur inom ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att informanterna är medvetna om vikten av högläsning, men att flera av dem har sina planerade högläsningsstunder efter lunch där vila är huvudsyftet, och några samtal och diskussioner kring boken inte är prioriterat. De flesta informanterna anser att de använder högläsning som ett pedagogiskt verktyg, men påtalar att de utmaningar som finns i dagens förskola gör att högläsning inte används så mycket som är önskvärt.

Syftet med studien är få en djupare kunskap om förskollärares arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Semistrukturerade intervjuer används som metod. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att använda olika material och verktyg som underlättar arbetet med språkstimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Förskollärarna använder bland annat språklekar, rim och ramsor och även använder bild som stöd och TAKK-tecken samt Polyglott app för att både lyssna på och läsa böcker tillsammans med barnen. Resultatet visar också att förhållningssättet som förskollärarna har i förskolor är viktigt för stimulering av flerspråkiga barns språkutveckling. Vidare påvisar resultaten att förskollärarna anser att vårdnadshavare är viktiga personer för de flerspråkiga barnens språkutveckling och att förskollärarna bland annat kan fråga vårdnadshavarna vad något ord heter på barnens förstaspråk. Slutligen betonar förskollärarna att det viktigt att barn kommer till förskolan, eftersom i förskolan lär sig flerspråkiga barn svenska tillsammans med sina kamrater och pedagoger.

<p>The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that <em>signs as a support</em> is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that <em>signs as a support</em> increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, <em>tecken som stöd</em> är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, <em>tecken som stöd,</em> för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>In my work on language development in preschool the purpose was to examine how and to what extent the pre-school supports children with special needs in their language development. Trough qualitative interviews with four preschool teachers, I wanted to see how they work with language development in preschool. In the study, Main questions asked in the inquiry :</p><ul><li>How do teachers and support children’s language development?</li><li>What techniques, resources and tools available to facilitate language development?</li></ul><p> </p><p>The conclusion that I made from my inquiry is that the primary language stimulation methods teachers use to encourage children’s language development are rhymes telling, books reading and song singing based on active selection of pieces that match the children’s maturity level.</p><p>And how they are using different language stimulation techniques Karlstad model, TAKK (Signs of augmentative and alternative communication) and TRAS (Early registration of language development) to promote children’s language development.</p><p> </p><p>Keyword: Language development, language stimulation, treatment, communication, methods.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>I mitt arbete om språkutveckling i förskolan var syftet att undersöka hur och i vilken utsträckning förskolan stödjer barn i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling. Genom kvalitativ intervju med fyra förskolepedagoger ville jag se hur dessa arbetar med språkutvecklingen i förskolan. I undersökningen utgick jag från frågeställningarna.</p><p> </p><ul><li>Hur arbetar och stödjer pedagogerna barns språkutveckling?<strong></strong></li><li>Vilka metoder, resurser och hjälpmedel finns att tillgå för att underlätta språkutvecklingen?<strong></strong></li></ul><p> </p><p>De slutsatser jag har gjort av min undersökning är att det språkstimulerande arbete pedagogerna använder sig av är rim ramsor, böcker och sånger för att främja barns språkutveckling. Samt hur de tar hjälp av olika språkstimulerande metoder som Karlstad modellen, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) för att främja barns språkutveckling.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord</strong>: Språkutveckling, språkstimulering, metoder, bemötande, Kommunikation och föräldrasamverkan</p>

Abstract In my work on language development in preschool the purpose was to examine how and to what extent the pre-school supports children with special needs in their language development. Trough qualitative interviews with four preschool teachers, I wanted to see how they work with language development in preschool. In the study, Main questions asked in the inquiry : How do teachers and support children’s language development? What techniques, resources and tools available to facilitate language development?   The conclusion that I made from my inquiry is that the primary language stimulation methods teachers use to encourage children’s language development are rhymes telling, books reading and song singing based on active selection of pieces that match the children’s maturity level. And how they are using different language stimulation techniques Karlstad model, TAKK (Signs of augmentative and alternative communication) and TRAS (Early registration of language development) to promote children’s language development.   Keyword: Language development, language stimulation, treatment, communication, methods. / Sammanfattning I mitt arbete om språkutveckling i förskolan var syftet att undersöka hur och i vilken utsträckning förskolan stödjer barn i behov av särskilt stöd i sin språkutveckling. Genom kvalitativ intervju med fyra förskolepedagoger ville jag se hur dessa arbetar med språkutvecklingen i förskolan. I undersökningen utgick jag från frågeställningarna.   Hur arbetar och stödjer pedagogerna barns språkutveckling? Vilka metoder, resurser och hjälpmedel finns att tillgå för att underlätta språkutvecklingen?   De slutsatser jag har gjort av min undersökning är att det språkstimulerande arbete pedagogerna använder sig av är rim ramsor, böcker och sånger för att främja barns språkutveckling. Samt hur de tar hjälp av olika språkstimulerande metoder som Karlstad modellen, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och TRAS (Tidig registrering av språkutveckling) för att främja barns språkutveckling.     Nyckelord: Språkutveckling, språkstimulering, metoder, bemötande, Kommunikation och föräldrasamverkan

The purpose of the paper is to examine how teachers in preschool is working with language stimulation for the prevention of difficulties in reading and writing before school starts. The method that was used to illuminate the problem is a qualitative interview. A specialpedagog and six preschool teacher, which is specifically focused on language stimulation in the work with children, have been included in the study. The results indicated that preschool teacher are working a lot with language stimulation. They work mostly with children throughout the group, to encourage and provide children with the tools to be able to communicate with each other and staff. Decks language are used in daily activities. The form of language stimulation creates the conditions for participation and activity, where children are stimulated by each other. Student teachers stressed that signs as a support is something good to work with at nursery, because it gives all the children a chance to communicate. It appears that preschool teatcher want to work more consciously with language stimulation for the prevention of reading and writingproblems and thereby affect the whole child's development positively. In my literature review it is shown that previous researches have reached similar results. Something that is highlighted in the literature are that signs as a support increased opportunities for communication. It could involve children, who, for various reasons do not have access to the Swedish language, such as small children who have not yet developed the language, children with bad hearing or immigrant children. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter inför skolstarten. Metoden som har använts för att belysa problemområdet är kvalitativ intervju. En specialpedagog och sex förskollärare, som är speciellt inriktad på språkstimulering i arbetet med barnen, har ingått i studien. I resultaten framkommer att pedagoger arbetar en hel del med språkstimulering. De arbetar oftast med hela barngruppen, för att stimulera och ge barnen verktyg till att kunna kommunicera med varandra och personalen. Språklekar används i den dagliga verksamheten. Den formen av språkstimulering skapar förutsättningar för deltagande och aktivitet, där barnen stimuleras av varandra. Pedagogerna framhåller att, tecken som stöd är någonting bra att arbeta med på förskolor, eftersom det ger alla barn en chans att kommunicera. Det framkommer att pedagogerna vill arbeta mer medvetet med språkstimulering för att förebygga läs- och skrivsvårigheter och därigenom påverka hela barnets utveckling positivt. I min litteraturstudie har tidigare forskning kommit fram till liknande resultat. Någonting som framhålls i litteraturen är, tecken som stöd, för att skapa ökade möjligheter för kommunikation. Det kan gälla barn, som av olika skäl inte har tillgång till det svenska språket, exempelvis små barn som ännu inte utvecklat språket, barn som hör dåligt eller invandrarbarn.

Thanks to preschool Bamse and the entire literature I have related to in my degree work I have both got an explanation for my question at issue, and a clearer insight for my main question "The treating of bilingual children after acclimatization". I have within the investigation chosen to study on the basis of the educationalists perspective on bilingual way of working. My question at issue on this investigation has been to see how a regular day of language development looks and how the group of children developed the Swedish language. The purpose with my degree work was to be able to get an insight in the educationalists way of working and methods and also to see how the educationalists treats bilingually individuals after the acclimatization. I have when it concerns choice of method and material collections assumed from a qualitative investigation and gathered the material with help from participation notices and interviews. Down here I will sum up the investigation in poles and describe the aspect the informants have pointed out under the interviews. Bilingually children’s develop the Swedish language with the educationalists by: Converse and communicate with the child Name word and objects Using the body language at conversations Building security in the group of children Integrate the playing to a language development in the regular day Confirm the child’s meaning at different connections Create a god relation with the individual Take part of the mother tongue in the program to name single words Giving the individual the opportunity to express their thoughts freely Place the child at the center of attention among the group of children Take part of the parents experience with the mother tongue Giving space to create own imagination with the playing for the individual Have the language as an approach Even the theories mediate that the educationalists shall promote the work with bilingual children so that they control the purpose and see the meaning of activity. The play shall be reason for all activity to increase the will for the group of children. Litterateur also brings out that the preschool program shall establish that the individual gets the opportunity to develop its mother tongue to increase the understanding of the Swedish language. Finally I want to point out that on the basis of the interviews and observations on the preschool program, the educationalists consider that the mother tongue is like a foundation for bilingually children so that they will develop the Swedish language.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.   By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues: Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation? How do parents of children in preschool describe their work with language at home? How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?   The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.