<p>Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka pedagogernas föreställningar om språk och språkstimulering samt studera hur de stimulerar barns språk under samlingstillfällen i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i ett genusperspektiv. Bakgrund: Detta är ett ämnesområde som är omdebatterat i media idag och intresset för detta är stort. Det diskuteras mycket om vikten av att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme. Vi ansåg också att det var viktigt att lyfta fram den här typen av forskning för att medvetandegöra hur våra grundläggande föreställningar påverkar det vardagliga arbetet i förskolan. Vi har i vårt arbete haft för avsikt att redovisa ett urval av forskning som gjorts inom fälten: språk, samling och genus. Vidare har vi beskrivit vad som främjar barnets språkliga utveckling, både i allmänhet och i det vardagliga arbetet på förskolan samt att pedagogen beskrivit vilken roll denna har för barnets språkliga utveckling. I arbetet har vi också presenterat tidigare forskning gällande samlingar samt beskrivit hur dessa fungerar ur ett genusperspektiv. Metod: Vi använder oss i vår uppsats av kvalitativa metoder, intervjuer samt observationer. Vi intervjuade sex pedagoger och observerade två av dessa. Observationen skedde under respektive pedagogs samling med barnen. Pedagogerna arbetade på fyra olika förskolor. Alla intervjuerna spelades in för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Vi valde dessutom att spela in intervjuerna på två olika media för att vara säkra på att inget skulle vara otydligt och ifall ett av medierna eventuellt kunde ha gått sönder. Vi har i vårt intervjumaterial sedan kategoriserat informanternas svar och försökt att hitta variationer och likheter i dessa. Resultat: När vi frågade pedagogerna om barnens sätt att uttrycka sig språkligt skilde sig åt beroende på om det var en pojke eller flicka som gjorde uttalandet fick vi också en stor variation i informanternas svar. Vi har av våra informanter fått olika svar om hur de arbetar med samlingen som en språklig stund. Många anser inte att samlingen är den mest ideala tidpunkten för att arbeta med språket utan att det hellre finns andra stunder där de i större utsträckning främjar detta. Vi har också i våra observationer sett hur det i pedagogernas arbete kan skilja sig åt, hur pedagogerna arbetar både med språk och med genus. Pedagogerna har, både i intervjuerna och i observationerna, visat på hur de arbetar i samlingen utifrån språk och genus och vi har sett att de gör skillnader i sitt sätt att handla beroende på om det är en pojke eller en flicka som till exempel skall besvara en fråga eller göra ett uttalande i samlingen.</p>

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka pedagogernas föreställningar om språk och språkstimulering samt studera hur de stimulerar barns språk under samlingstillfällen i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i ett genusperspektiv. Bakgrund: Detta är ett ämnesområde som är omdebatterat i media idag och intresset för detta är stort. Det diskuteras mycket om vikten av att ge flickor och pojkar lika mycket utrymme. Vi ansåg också att det var viktigt att lyfta fram den här typen av forskning för att medvetandegöra hur våra grundläggande föreställningar påverkar det vardagliga arbetet i förskolan. Vi har i vårt arbete haft för avsikt att redovisa ett urval av forskning som gjorts inom fälten: språk, samling och genus. Vidare har vi beskrivit vad som främjar barnets språkliga utveckling, både i allmänhet och i det vardagliga arbetet på förskolan samt att pedagogen beskrivit vilken roll denna har för barnets språkliga utveckling. I arbetet har vi också presenterat tidigare forskning gällande samlingar samt beskrivit hur dessa fungerar ur ett genusperspektiv. Metod: Vi använder oss i vår uppsats av kvalitativa metoder, intervjuer samt observationer. Vi intervjuade sex pedagoger och observerade två av dessa. Observationen skedde under respektive pedagogs samling med barnen. Pedagogerna arbetade på fyra olika förskolor. Alla intervjuerna spelades in för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Vi valde dessutom att spela in intervjuerna på två olika media för att vara säkra på att inget skulle vara otydligt och ifall ett av medierna eventuellt kunde ha gått sönder. Vi har i vårt intervjumaterial sedan kategoriserat informanternas svar och försökt att hitta variationer och likheter i dessa. Resultat: När vi frågade pedagogerna om barnens sätt att uttrycka sig språkligt skilde sig åt beroende på om det var en pojke eller flicka som gjorde uttalandet fick vi också en stor variation i informanternas svar. Vi har av våra informanter fått olika svar om hur de arbetar med samlingen som en språklig stund. Många anser inte att samlingen är den mest ideala tidpunkten för att arbeta med språket utan att det hellre finns andra stunder där de i större utsträckning främjar detta. Vi har också i våra observationer sett hur det i pedagogernas arbete kan skilja sig åt, hur pedagogerna arbetar både med språk och med genus. Pedagogerna har, både i intervjuerna och i observationerna, visat på hur de arbetar i samlingen utifrån språk och genus och vi har sett att de gör skillnader i sitt sätt att handla beroende på om det är en pojke eller en flicka som till exempel skall besvara en fråga eller göra ett uttalande i samlingen.

No description available.

Språket har stor betydelse för människan, utan språket är det svårt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstådd. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med att stimulera barns språk samt ta reda på vilka tal- och språksvårigheter som lärare i förskolan kan ställas inför. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vårt resultat är baserat på intervjuer med förskollärare och specialpedagoger med inriktning mot tal, språk och kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna ansåg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att använda ett medvetet språk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns språk. Barn kan ha svårt att uttala vissa ljud men även svårigheter med att förstå och tolka information samt att de kan ha besvärligt att anpassa språket i olika sociala sammanhang. Vi har fått reda på hur förskollärare går till väga när de uppmärksammar tal- och språksvårigheter hos barn. Den slutsats vi drar av vårt undersökningsresultat är att det är av stor vikt att i tidig ålder medvetet främja barns språkutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka vilket verksamhetsstöd det finns för barn och elever med tal- och språksvårigheter på förskolan och i grundskolans tidigare år. Frågeställningarna handlar om hur en talpedagog arbetar för att stödja barn med tal- och språksvårigheter, hur ett barns svårigheter kartläggs samt hur barns tal och språk stimuleras under den dagliga verksamheten. Som forskningsmetod har jag använt mig av intervju och observation. Resultatet visar att det stöd barnen får av talpedagogen är genom olika övningar som valts ut för att stimulera deras tal och språk. Talpedagogen kartlägger även barnens svårigheter med hjälp av Hellqvists fonemtest med vilket hon får kunskap om vad barnet redan kan och vad det behöver öva på. Både på förskolan och i skolan bygger pedagogerna in språkstimuleringen i vardagen på ett naturligt sätt genom att oftast utgå från barnens egna intressen och kunskaper. Detta har visat sig på förskolan genom att pedagogerna främst låter barnen ge förslag på vad de vill göra och utgå från detta, medan lärarna i skolan anpassar material och arbetsböcker utefter elevernas kunskapsnivå.

<p>Språket har stor betydelse för människan, utan språket är det svårt att samspela med sin omgivning, att kommunicera med andra samt att göra sig förstådd. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med att stimulera barns språk samt ta reda på vilka tal- och språksvårigheter som lärare i förskolan kan ställas inför. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vårt resultat är baserat på intervjuer med förskollärare och specialpedagoger med inriktning mot tal, språk och kommunikation. Resultatet visar att förskollärarna ansåg samtalet i vardagen som betydelsefullt, att använda ett medvetet språk samt olika lekar och aktiviteter som stimulerar barns språk. Barn kan ha svårt att uttala vissa ljud men även svårigheter med att förstå och tolka information samt att de kan ha besvärligt att anpassa språket i olika sociala sammanhang. Vi har fått reda på hur förskollärare går till väga när de uppmärksammar tal- och språksvårigheter hos barn. Den slutsats vi drar av vårt undersökningsresultat är att det är av stor vikt att i tidig ålder medvetet främja barns språkutveckling.</p>

Läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I den reviderade läroplanen förändrades en del av innehållet. Med den förändringen kan man anta att den reviderade läroplanen la större betoning av vikten att främja barns utveckling och lärande. Barns språkutveckling är av stor betydelse i de yngre åldrarna då språk är ett grundläggande verktyg för allt lärande. Det är i samtal och samspel med andra som en stor del av barns språk utvecklas. Man kan se att barns språkliga och kommunikativa utveckling bör främjas med hjälp av digitala resurser. Tidigare forskning har till stor del fokus på barns språkutveckling men det finns även forskning om barn och digitala resurser. Syftet med arbetet är att visa konkreta exempel på språkstimulerande övningar där digitala lärresurser används som metod. Syftet med arbetet är också att inspirera till hur man i förskolan kan arbeta med ett av de 22 strävansmålen inom området Utveckling och lärande i läroplanen. Det strävansmål handboken utgår ifrån är: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra” (Skolverket 98/10:10). Innan produktutformning utfördes en undersökning där vi samlade på oss kunskaper inom området. Undersökningen var även grunden för insamlingen av språkstimulerande övningar. Vi skapade övningar där språket stimulerades med hjälp av digitala lärresurser. Desgingen utformades efter kriterierna tydlig, lättläst och tilltalande. En prototyp av handboken lämnades till två förskollärare i Visby för utvärdering. Syftet var att skapa en bild av utomståendes intryck på handbokens relevans. Resultatet visar att handboken tas emot olika i verksamheten beroende på barnsyn, kunskapssyn och omgivningens förutsättningar. Resultatet av handboken blev 25 språkstimulerande övningar där instruktionerna presenterades steg för steg med en didaktisk utgångspunkt. Handboken resulterade i 62 sidor med text och bild.

Syftet med denna undersökning har varit att fördjupa förståelsen för hurförskollärare uppfattar sitt språkstimulerande arbete med förskolebarn. Idenna studie användes kvalitativa intervjuer, för att kunna få tillräckligtinformation valde jag att använda semi-­‐‑strukturerade intervjuer.Resultatet visar på olika aspekter av hur lärarna uppfattar språkstimulerandearbete. Fem huvudkategorier framkom i analysen: Språkstimulerande som enfråga om språksyn, Språkstimulerande vardagligt samtal och samspel,Språkstimulerande som aktivering av barnens engagemang;Språkstimulerande som stöttning av barn med olika behov, Språkstimulerandearbetssätt som samarbete i arbetslaget och med föräldrar. Undersökningenvisade på en viss spänning mellan målsättningen att även skapa grund förutveckling av det skrivna språket, och tonvikten på den vardagliga taladekommunikationen. Huvudparten av förskollärarnas uppfattningar handladeom interaktionen med barnen, men några citat kunde placeras i en femtekategori: Språkstimulerande arbetssätt genom samarbete i arbetslaget och medföräldrar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-28</p>

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå. Alla pedagoger menade att språket utvecklas och stimuleras i samspel med andra. Vi bedömde att pedagogerna hade mycket begränsad möjlighet till förebyggande stöd och handledning från specialpedagog men alla önskade denna form av samverkan för en pedagogisk utveckling / The aim with our study was to examine how the pedagogues describe the language stimulating spirit work in preschool. We also wanted to see what aid pedagogues had the possibility to get from special pedagogues in keeping the spirit of the language stimulating the work. We chose to do a qualitative survey in the form of partly structured interviews with five pedagogues active at different preschools with children in the ages 1-5 years. The result of our study showed that language stimulation stimulates the entire activity and that the pedagogues consider their own attitude and the childrens´ safety as important in the language stimulating work. Pedagogues used a wide range of materials and methods and adjusted the activity in the best possible way according to the level of the children. All pedagogues mean that the language is developed and stimulated in cooperation with others. We concluded that the pedagogues had a very limited possibility to get preventing aid and guidance from a special pedagogue, but all wanted this form of cooperation for a better pedagogical development.

”Språkutveckling genom musik och sagor” är skriven av Rebecca Ljungdahl och Maria Svensson. Syftet med arbetet är att se hur förskollärare använder sig av sagor och musik i ett språkutvecklande syfte. Vi har gjort vår studie genom observationer av barn och pedagoger samt kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Vi koncentrerade oss på två verksamheter i en storstad i Skåne. Vår undersökningsgrupp var en pedagog på respektive förskola samt de barn som deltog i de samlingar pedagogerna höll i. Undersökningens frågeställningar lyder: ”Stimulerar pedagoger på ett medvetet sätt barns språkutveckling genom musik, sagor och berättelser och om så är fallet, på vilket sätt?” ”På vilket sätt reagerar och intresserar sig barn för musiken och sagorna i förskolan?” ”Vilken hänsyn tar pedagogerna till flerspråkiga barn i arbetet med musik, sagor och berättelser?” Det vi har kommit fram till är att pedagoger vet mycket teoretiskt om hur man bör arbeta med musik och sagor med ett språkutvecklande syfte, dock följs inte alltid dessa tankar i praktiken.