Homelessness is a widespread social problem in Sweden. The phenomenon of homelessness is a complex subject area that involves several challenges and difficulties. In Sweden, the staircase model prevails within the Social Services work to counteract homelessness. Of this, Housing-first emerged as a counter-critique of the staircase model. The questions we have asked in this study are what difficulties and obstacles models face in practice, and how the work process from the staircase model to Housing-first can look like. The method in this work has been a systematic literature study of previous research material. The results have shown that Housing-first model has had good results in Sweden. Furthermore, the results have shown that it is difficult to exclude the staircase model in the current homelessness work. The results show that Housing-first model is cost-effective and that it leads to better living conditions for the individual. The Housing-first model has proved to have long-lasting effects, and many have remained living in their apartments for several years. Furthermore, this work will shed light on the difficulties and obstacles the model may face in the implementation of homelessness work in Sweden. And what a potential transition can look like, from the staircase model to the Housing-first model.

Uppsatsen utgick från att fördjupa förståelsen för den problematik som visats i tidigare forskning gällande boendetrappan som metod i arbetet med socialt hemlösa individer. Uppsatsen utgick från Malmö stad eftersom hemlösheten stadigt har ökat i staden under det senaste decenniet. Kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer genomfördes där sju socialarbetare som arbetar med hemlöshet i Malmö stad intervjuades. Insamlad empiri analyserades utifrån Foucaults teori om normalisering och disciplinering samt organisationskultur. Det som påvisades i uppsatsen var de föreliggande svårigheterna som var rådande för socialarbetare i arbetet med social hemlöshet vid användning av boendetrappan som metod. Det framkom att boendetrappan ställer för höga krav på socialtjänstens klienter och är en metod som i många fall resulterat i misslyckande. Resultatet visade även att organisatoriska svårigheter förekom både genom motstridiga krav och brist på gemensam måluppfyllelse gällande hur arbetet med socialt hemlösa individer skulle genomföras. Vidare visade resultatet att socialtjänsten är en ekonomistyrd organisation där fokus ibland kan förskjutas mot att hålla budget framför klientens bästa. Det förelåg även svårigheter inom socialtjänsten som organisation att implementera andra metoder än boendetrappan utifrån de ekonomiska förutsättningarna och krav från samarbetspartners såsom hyresvärdar. / The aim of the essay was to deepen the understanding of the difficulties that has been proven in previous research of the staircase model as a method in the work of socially homeless individuals. The essay was based of the homelessness in the city of Malmö since it has had a steady increase in the city over the past decade. Qualitative method in the form of semi-structured interviews was performed with seven social workers who works with homelessness in the city of Malmö. The collected empirical data was analyzed based on Foucault's theory of normalization and discipline and also organizational culture. The results presented in the essay was the present difficulties that were prevalent for social workers in the work on social homelessness when using the staircase model as a method. It turned out that the staircase model places too high demands on the social services clients and is a method that in many cases has resulted in failure. The results also showed that organizational difficulties existed both through conflicting requirements and lack of common goal fulfillment regarding how work with socially homeless individuals should be implemented. Furthermore, the result showed that the social service is a financially controlled organization where focus sometimes can be shifted towards keeping budget to the disadvantage of what’s best for the client. There were also difficulties within the social services as an organization to implement methods other than the staircase model based on the economic conditions and requirements from partners such as landlords.

Den här studien sker mot bakgrund av uppgifter i nyhetsmedier där det berättats om de svårigheter som hemlösa möter om det är föräldrar till barn som inte delar deras situation i hemlöshet. Den sker också mot bakgrund av att Barnkonventionen inom kort inkorporeras i svensk lagstiftning. Studiens syfte är att undersöka hur det sociala problemet “att vara hemlös förälder i missbruk” konstrueras i vetenskapliga texter om två modeller för arbete med motverkan av hemlöshet i Sverige. Studiens syfte är också att skapa en djupare förståelse av om, och i så fall hur, nämnda modellers lösningar möjliggör för föräldern att tillgodose den rätt barnet enligt Barnkonventionen har till sina föräldrar, till bostad och till skydd, genom förälderns deltagande i respektive modell. Studiens metod är kvalitativ innehållsanalys och perspektivanalys utgör både teori och analysmetod utifrån socialkonstruktivistisk grund. De två problemperspektiv vi funnit har vi valt att kalla för ”behandling först – boende sedan” respektive ”boende först – behandling sedan”. De skiljer sig avsevärt från varandra beträffande hur det sociala problemets karaktär, orsak, konsekvenser, lösning och utveckling konstrueras. Det visar sig också finnas skillnader mellan hur problemperspektiven möjliggör tillgodoseendet av barnets rättigheter enligt Barnkonventionen. En viktig slutsats är avsaknaden av tydliga barnperspektiv i de bägge problemperspektiven. Studien finner även att ”behandling först – boende sedan” är ett problemperspektiv som bygger på en voluntaristisk orsaksförklaring medan ”boende först – behandling sedan” istället bygger på en deterministisk.

Syftet med uppsatsen var göra en jämförelse mellan två kommunala insatser mot hemlöshet, Bostad Först och Boendetrappan. Studien genomfördes i form av en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen genomfördes i databasen EBSCO och resulterade i nio utvalda artiklar. All empiri analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Två teorier användes för att analysera resultatet, empowerment och kritisk praktikteori. Resultatet visade fler fördelar än nackdelar med Bostad Först och fler nackdelar än fördelar med Boendetrappan. Resultatet visade också att det fanns både likheter och olikheter mellan insatserna där likheterna speglade organisatoriska förutsättningar och hinder medan olikheterna visade på olika arbetssätt med klienterna. Slutsatsen i denna studie var att Bostad Först bedömdes vara mer effektivt för långsiktig lösning av hemlöshet. / The aim of this study was to make a comparison between two municipal social services efforts against homelessness, Housing First and the Traditional Housing Staircase Model. The study was conducted in the form of a general literature study. The literature search was performed in the EBSCO database and resulted in nine selected articles. All empirical data was analyzed using Fribergs analytical model. Two theories were used to analyze the result, empowerment, and critical practice theory. The result showed more advantages than disadvantages with Housing First, and more disadvantages than advantages with the Traditional Housing Staircase Model. The result also showed that there were both similarities and differences between the two social service efforts where the similarities reflected organizational conditions and obstacles, while the similarities showed different methods of working with the clients. The conclusion of this study was that Housing First was assessed to be more effective for a long-term solution of homelessness.