Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer. Många av eleverna tycker att arbete och tjäna pengar stärker deras motivation att arbeta med studierna. Studien visar även att många el-elever väljer att läsa högskoleförberedande kurser.

Stockholmsregionen växer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen är ett faktum när fler och fler vill bo i en urban miljö, dessutom ställer detta högre krav på att regionens logistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstår konkurrens kring markanvändningen i citynära verksamhetsområden. Idag omvandlas verksamhetsområden till attraktiva bostadsområden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra Djurgårdsstaden. Syftet med rapporten är att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsområden (Lunda, Slakthusområdet och Västberga) och vilka regleringar samt investeringar som är nödvändiga för att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsområden i regionen. Första steget till omvandling är att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivna områdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsområden i regionen. Logistikintensiv verksamhet karaktäriseras av att transporter till och från fastigheten är nödvändiga för verksamhetens framgång, det kan vara allt från ett tryckeri till en global transportör. En omlokalisering till ett perifert verksamhetsområde gör att kraven på den redan överbelastade infrastrukturen ökar då många aktörer levererar och distribuerar in till city. Härav följer att Förbifart Stockholm och Södertörnsleden måste byggas för att skapa en ringled runt staden och öka de perifera områdenas tillgänglighet till city. Vidare måste ekonomiska incitament från kommunens sida skapas för att motivera verksamheterna att flytta självmant från de områden kommunal rådighet över marken saknas. Det främsta incitamentsskapande verktyget är att detaljplanelägga marken för bostäder och därmed få fastigheternas marknadsvärde att öka. Ett verktyg som det finns en ovilja från kommunens sida att använda, då rådighet över marken saknas, eftersom värdeökningen tillfaller fastighetsägarna snarare än kommunen. Lundas attraktivitet för logistikintensiv verksamhet är idag högre än dess potential som bostadsområde vilket gör att omvandling inte kommer ske inom en överskådlig framtid. Slakthusområdet kommer att omvandlas till bostadsområde och den befintliga verksamheten omlokaliseras förmodligen till Larsboda eller Jordbro. Det går att omvandla Västberga men det krävs från kommunens sida att samtliga möjliga, i uppsatsen omnämnda, incitamentspåverkande faktorer genomförs / The Stockholm region is growing and developing at a high pace. The urban environment of the Stockholm region is attracting successively more people and as a result the housing shortage is a big problem. This also leads to another problem, how the distribution and logistics supply is solved in the region. This opens up competition of land use between logistics companies and housing development in the areas near city which are characterized of logistic intense business. Today similar business areas are being transformed into attractive residential areas, such as Liljeholmskajen and Stockholm Royal Seaport. This report aims to examine the possibility of converting the three logistic intense areas (Lunda, Slakthusområdet and Västberga) and which regulations and investments that is necessary for the operations to be relocated to peripheral areas in the region. The first step to conversion is to relocate the existing business, as in the specified areas classified as logistics intensive, to peripheral areas in the region. Logisticsintensive activities is characterized by transports to and from the property which are necessary for business, it can be anything from a printing company to a global carrier. Since many operators supply and distribute goods to the city, a relocation to a peripheral area put high demands on the already overburdened infrastructure. Therefor the Stockholm Bypass and Södertörnsleden must be built to form an outer ring road around the city and increase the peripheral regions access for the city. Moreover economic incentives from the municipality, in order to motivate businesses to move voluntarily from those areas without municipal control, is missing. The primarily way to achieve economic incentive is to detail development plan the area for housing and thus get the property value increase. However there is reluctance by the municipality to use the detail development plan in this way when the municipality ownership over the ground is lacking, because the increase in value will gain other property owners rather than the municipality. Lundas attractiveness of logistics intense business today is greater than its potential as a residential area which makes a conversion will not take place in the foreseeable future. Slakthusområdet will be converted into a residential location and existing business will be relocated to Larsboda or Jordbro most likely. Västberga is possible to convert but it requires that all possible, in the report mentioned, incentives influencing factors are implemented by the municipality.

The purpose of this study has been to use Birkland’s (2009) theory about crisis induced learning to see how the collective learning process has worked for the three actors Stockolms Stads Trafikkontor, Trafikverket and Stockholms länsstyrelse after the two large cases of snow falls 2012 and 2016. I found that there was a need for this study as there are very few studies done that focus on how collective learning works in collaborating organisations despite of the fact that it is an important factor for a strong crisis management capability. I have done this through both creating my own data by use of qualitative interviews and then analysing this with written material in forms of evaluations and annual reports. After applying Birkland’s (2009) theory I identify that an important factor for change to occur as a result of the necessary learning processes he has identified has been through collaboration. 2016 there was more change that happened in contrast to 2012 and the main difference was the level of collaboration as this was higher and more evolved after 2016.

In this research, I explored the spatial relationships between urban green spaces (UGSs) accessibility and the demographic characteristics of the 26 municipalities across Stockholm Region (SR). I selected seven demographic variables for this research: age, gender, employment, income, education, country of birth and household status. I collected spatial and demographic data from available open-access online sources. I defined a threshold of 300 m, as the maximum acceptable distance between each residential building and the nearest UGS and used UGS per capita and inequity rate of access to UGS as two metrics for measuring environmental justice in terms of access to UGS. Using a network analysis, hotspot analysis, and correlation analysis, I mapped the spatial distribution of inequities in terms of access to UGSs; identified and characterized the hotspots and coldspots of inequity in terms of access to UGSs; and examined possible relationships between UGSs and the demographic characteristics of the 26 municipalities across SR. The results of my research indicated that despite the abundance of UGSs in SR, the spatial distribution of UGSs in SR is uneven and therefore, access to UGSs is not equitable for all residents. The results also indicated that access to UGSs in municipalities with higher percentages of the elderly, women, high-income groups, and people born in Sweden is easier. In contrast, access to UGSs in municipalities with higher percentages of retirees, middle-income groups, younger people, employed individuals, and people born outside Europe is worse. My research suggests that UGS accessibility is influenced by complex factors and need local-scale interventions in each area depending on the local issues of concern. Future research should focus on more localized data and finer spatial scales, incorporating a more detailed consideration of UGSs and accessibility to better investigate the interactions between UGSs and demographic variables. / I denna forskning undersöker jag de rumsliga relationerna mellan tillgängligheten till urbana grönområden (UGS) och demografiska egenskaperna hos de 26 kommunerna i Stockholmsregionen (SR). Jag valde ut sju demografiska variabler för denna forskning: ålder, kön, sysselsättning, inkomst, utbildning, födelseland och hushållsstatus. Jag samlade in rumsliga och demografiska data från tillgängliga online källor med öppen åtkomst. Jag definierade en tröskel på 300 m som det maximalt acceptabla avståndet mellan varje bostadshus och den närmaste UGS och använde UGS per capita och ojämlikhetsgrad i tillgång till UGS som två mått för att mäta miljörättvisa avseende tillgång till UGS. Med hjälp av nätverksanalys, hotspot-analys och korrelationsanalys kartlade jag den rumsliga fördelningen av ojämlikheter i förhållande till UGS; identifierade och karakteriserade hotspots och coldspots för ojämlikheter i förhållande till UGS; och undersöker möjliga relationer mellan UGS och demografiska egenskaper hos de 26 kommunerna i SR. Resultaten av min forskning visade att trots ett överflöd av UGS i SR är den rumsliga fördelningen av UGS i SR ojämn och därmed är tillgången till UGS inte rättvis för alla invånare. Resultaten visade också att tillgången till UGS är enklare i kommuner med en större andel äldre, kvinnor, personer med höga inkomster och personer födda i Sverige. I motsats till detta är tillgången till UGS sämre i kommuner med ett högre andel pensionärer, personer med medelinkomster, yngre människor, anställda och personer födda utanför Europa. Min forskning antyder att tillgången till UGS påverkas av komplexa faktorer och kräver lokala insatser i varje område beroende på lokala omständigheter. Framtida forskning bör inriktas på mer lokaliserade data och finare rumsliga skalor, inkludera en mer detaljerad betraktelse av UGS och tillgänglighet för att bättre undersöka samspelet mellan UGS och demografiska variabler.

This dissertation analyses how district heating systems in the Stockholm region have evolved and developed during the period 1978-2012. The thesis comprises four papers analyzing how district heating has been handled in municipal and regional planning. The examination explores how actors have worked together to create regional, interconnected district heating systems with economic, technological and environmental benefits. An investigation is undertaken on the effects of liberalization (and the subsequent commercialization of the district heating market) on the planning and cooperation of these systems. The impact on the present and future district heating market is also discussed. The dissertation shows that energy companies cooperated on a regional level to create interconnected regional systems. Through openness, the capacity to make high-level decisions and municipal legitimacy, the regional strategies could be implemented at the municipal level. This can be considered a form of regional planning from below that developed through the initiative of the municipalities. The regional energy planning authority Stoseb could therefore succeed where other regional planning authorities in the Stockholm region have previous failed, to gather and unite the municipalities into a regional force. This cooperation changed around the time of the liberalization of the energy market in 1996, which led to sales of several municipal energy companies and a subsequent concentration of ownership in the region. The organizational distance between energy companies and municipalities has increased and affected the communication between them. Regional cooperation could not be maintained and this has meant that opportunities and tools to implement energy strategies today are weaker than earlier. This is a case of ‘regional splintering’. The liberalization of the energy market thus had a major impact on the district heating sector. / Denna sammanläggningsavhandling analyserar hur fjärrvärmesystemen iStockholmsregionen vuxit och förändrats, mellan 1978 och 2012. Avhandlingen består av fyra artiklar som analyserar hur fjärrvärme hanterats i kommunal och regional planering, hur aktörer samarbetat för att skapa regionala, sammankopplade fjärrvärmesystem med ekonomiska, tekniska och miljömässiga vinster som följd, hur elavregleringen, och den påföljande kommersialiseringen av fjärrvärmemarknaden, påverkade planering och samverkan kring dessa system, samt fjärrvärmemarknadens nuläge och framtid. Avhandlingen visar att energibolagen samarbetat på regional nivå för att skapa sammanhängande regionala system, genom öppet samarbete och att man tack vare hög beslutskompetens kunnat implementera de regionala strategierna på kommunal nivå. Det var en form av regional planering underifrån, då initiativet kom från kommunerna och samarbetsorganet lyckades med vad regionala planorgan haft svårt att genomföra under flertalet decennier i Stockholmsregion, nämligen att samla och ena kommunerna kring strategier som implementerats. Detta samarbete förändrades vid tiden runt liberaliseringen av energimarknaden, som genomfördes 1996, vilket ledde till försäljning av flertalet kommunala energibolag och en efterföljande koncentration av ägandeskapet i regionen. Det organisatoriska avståndet mellan energibolag och kommun har därmed blivit längre och påverkat kommunikationen dem emellan. Det regionala samarbetet kunde därmed inte fortsätta som tidigare och detta gör att möjligheterna och verktyg att implementera regionala energistrategier idag är svaga. Detta var ett fall av ”regional splintering”. Liberaliseringen av energimarknaden hade således stor påverkan påfjärrvärmesektorn.

Finding a way to forecast what characteristics make a fast growing company would be useful, both for companies trying to succeed and for investment companies wanting to make successful investments. This thesis aims to develop a model describing the relationship between 9 chosen characteristics, based on real data from 2015 concerning companies that were rewarded with a DI Gasell in 2018. The final result show that half of the variables chosen to form the model have little to no relationship with the response variable EBIT margin. However, the final model consists of four variables that with statistic significance correlates with the response variable. The explanatory level is low and implies that forecasting companies growth probably can’t be done using this model. The four regressors that correlate with EBIT margin are Year of Incorporation, Operatingrevenue, Number of subsidiaries & SNI code. Although a forecast can’t be performed other insight are obtained from the research. Companies with SNI code 4, which corresponds to operating in the economic sector, affects EBIT margin in a more positive way than other sectors. Number of subsidiaries correlates fairly linearly with the response variable. Contradictory to previous research CEO characteristics are shown to be the least important factor contributing to profitability. / Att hitta ett sätt att förutspå vilka egenskaper som skapar ett snabbväxande företag kan vara användbart, både för företag som vill växa men också för investeringsbolag som letar efter gynnsamma investeringar med bra avkastning. Denna avhandling strävar efter att utveckla en modell som beskriver relationen mellan 9 utvalda variabler, baserat på data från år 2015 gällande företag som 2018 tilldelades utmärkelsen ”DI Gasell”. Den slutgiltiga modellen visar att hälften av regressorerna statistiskt signifikant påverkar responsvariabeln EBIT-marginal. Förklaringsgraden för modellen är låg, vilket antyder att sambanden inte är starka nog att kunna förutspå vilka företag som kommer att bli ”DI Gasell” med denna modell. De fyra regressorer som påverkar EBIT-marginalen mest är registreringsår, omsättning, antal dotterbolag och SNI-kod. Trots modellens låga förklaringsvärde kan andra slutsatser dras av undersökningen. Företag i ekonomisektorn påverkar EBIT-marginalen mer positivt än företag inom andra sektorer. Antal dotterbolag korrelerar relativt linjärt med respons variabeln. Till motsats från tidigare studier visar avhandlingen att ålder och kön på VD inte påverkar lönsamheten.