Under senare år har könsdiversifierings påverkan på bolagsbeslut debatterats intensivt. Tidigare forskning har funnit bevis för att kvinnor och män besitter olika riskpreferenser, vilket kan antas återspeglas i näringslivet. Studien ämnar undersöka om det finns skillnader i värdeskapande mellan företag med olika andel kvinnliga styrelseledamöter. Värdeskapande definieras i denna studie som positiv avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. Styrelsesammansättning har studerats utifrån både andel och antal kvinnor, med hänvisning till tidigare forskning som uppvisar stöd för att det krävs minst tre stycken kvinnor, critical mass, för att kunna påverka styrelsebeslut. Eventstudier samt multipla linjära regressionsanalyser genomförs baserat på ett urval av 319 observationer, från en treårsperiod mellan åren 2014–2016. Resultatet av denna undersökning påvisar att det bland svenska börsbolag inte råder ett signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och avvikelseavkastning vid annonsering av företagsförvärv. De variabler som i störst grad genererar en positiv avvikelseavkastning är utländska företagsförvärv samt företag med högre skuldsättningsgrad.

Parallellt med ökade klimatförändringar har även intresset för hållbarhet ökat vilket ställer krav på hur företag rapporterar om detta. Tidigare forskning från utlandet visar att kvinnor har en positiv påverkan på rapporteringen. Denna kvantitativa studie ämnar undersöka sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter i svenska börsnoterade bolag vilket bidrar med empiriska bevis från Sverige. För att undersöka detta genomförs en multipel regressionsanalys på 324 observationer spridda över 126 företag under 2017–2019. För att mäta kvaliteten på hållbarhetsrapporterna har ett GRI-index konstruerats utifrån gällande GRI-ramverk. Resultaten indikerar att det inte finns något signifikant samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och kvaliteten på hållbarhetsrapporter. Detta kan bero på ett litet urval varför fortsatta studier kring ämnet är betydelsefulla för att förstå kvinnornas effekt på hållbarhetsrapportering i Sverige.

Bakgrund: Offentlig information som finns tillgänglig visar att det är en stark majoritet män i bolagsstyrelser. I takt med att mångfald diskuteras i samhället och allt fler yrken blir mer jämställda, har styrelserummens könsdiversifiering inte omvandlats på samma sätt jämfört med andra yrken. Vissa skandinaviska länder har vidtagit åtgärder för att öka jämställdheten i företagens styrelser. Det kan berika att veta om de vidtagna åtgärderna ger det förväntade resultatet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avkastningen och könsfördelningen bland styrelseledamöterna i nyintroducerade bolag på Stockholmsbörsens, Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod med multipel regressionsanalys för olika oberoende variabler för att undersöka korrelationen mellan lönsamhet och könsdiversifiering inom bolagsstyrelser på kort sikt samt lång sikt. Därtill utfördes t-tester för att pröva om skillnader mellan genomsnittlig avkastning finns. Slutsats: Resultaten från denna studie finner inga evidens på statistiska samband mellan könsdiversifiering i styrelsen och lönsamhet i avkastning över durationen på ett år från att börsnotering skett. / Background: Public information that is available indicates that there is a strong majority of males ruling in the board rooms. As diversity is becoming widely debated in society and different occupations are becoming more gender equal, the boardrooms do not convert in the same past as other occupations. Some Scandinavian countries have gone to long measures to increase gender diversity in the corporate boardrooms. Furthermore, it can enrich to know if the measures taken give the anticipated outcome.  Purpose: The purpose of the study is to investigate whether there is any relationship between the profitability and the gender distribution among the board members of newly listed companies on the Stockholm Stock Exchange, Large Cap, Mid Cap and Small Cap. Methodology: The study approaches a quantitative method with multiple regressions analyses with separate control variables to examine the correlation between profitability and gender diversity in corporate boards on short-term and long-term. In addition, t-tests were performed to investigate differences between average returns. Conclusion: The results of this study indicate that there is no statistically determined relationship between the gender diversity of the board and the stock return over the duration of a year from going public.

Hållbarhet är ett ämne som de senaste åren blivit allt mer viktigt i samhället, där allt fler krav ställs på företag att ta sitt ansvar. Tidigare studier visar på ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestation. Forskning kopplat till åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation är däremot bristfällig och resultaten är varierande. Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om mångfalden i styrelsen har någon påverkan på CSR-prestationen i svenska börsnoterade bolag. Undersökningen genomförs med hjälp av en multipel regressionsmodell. För att mäta hållbarhetsprestation används Refinitivs ESG-poäng, vilket delas upp i tre olika faktorer: miljö, sociala och bolagsstyrning. Studiens resultat tyder på att det finns ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor i styrelsen och hållbarhetsprestationen. Det återfinns inte någon signifikant betydelse för åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation, förutom en aspekt av ESG-poängen, bolagsstyrning, där det dokumenteras ett negativ samband. Slutligen återfinns inga fler signifikanta samband mellan åldersmässig mångfald och hållbarhetsprestation.

No description available.

Syfte: I takt med att konsumenter och övriga intressenters medvetenhet ökar ställs det högre krav på företagens sociala prestation (CSP) för att de ska förbli framgångsrika. Dessa ökade krav har bidragit till nya restriktioner och lagar om rapportering av icke-finansiell information, för vilken företagens styrelse är ansvariga. De ökade kraven på rapportering innebär även att vissa större företag ska rapportera om mångfald. Denna studie syftar undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och CSP samt huruvida nationella kulturella särdrag har en modererande effektpå sambandet. Metod: Studien tillämpar en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell forskningsdesign som genomförts med data för sexårsperioden 2012-2017 för 673 publika europeiska företag. Studien bygger på sekundärdata som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream, som sedan analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett positivt samband mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP, samt att nationella kulturella särdrag har en modererande effekt på detta samband. Resultatet indikerar att kvinnors påverkan i styrelsen när det kommer till CSR-aktiviteter påverkas av nationella kulturella särdrag. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar ur ett teoretiskt perspektiv till den företagsekonomiska forskningen genom att undersöka nationella kulturella särdrags effekt på sambandet mellan andelen kvinnliga styrelseledamöter och CSP och därmed öka kunskapen kring ämnet. Denna studie bidrar med praktiskt viktig information för företag som vill förbättra sin sociala prestation. Förslag till vidare forskning: Vi har i denna studie endast undersökt kulturens modererande effekt på sambandet mellan andelen kvinnor i styrelsen och total CSP. Det vore intressant att se effekten på respektive dimension av CSP för att kunna avgöra om det är någon skillnad mellan dem. Det finns även möjlighet att genomföra en liknande studie men där länder från fler världsdelar inkluderas. / Aim: As the awareness of consumers and other stakeholders increases, higher demands on Corporate Social Performance (CSP) are required to keep the companies successful. These increased requirements have contributed to new restrictions and law on reporting non-financial information, for which corporate governance is responsible. The increased reporting requirement also mean that some major companies should report on their diversity. This study aims at investigating the relationship between female board members and CSP as well as whether national cultural features have a moderating effect on the relationship. Method: The study applies a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductible approach. The study has a quantitative research strategy and a longitudinal research design carried out with data for the six-year period 2012-2017 for 673 public European companies. The study is based on secondary data retrieved from the Thomson Reuters Datastream, which is then analyzed in the IBM SPSS statistics program. Result & Conclusion: The studys results show that there is a positive link between female board members and CSP, and that national cultural features have a moderating effect on this relationship. The result indicates that women's power in the board when it comes to CSR activities is influenced by national cultural features. Contribution of the thesis: This study contributes from a theoretical perspective to business research by examining the impact of national cultural features on the relationship between female board members and CSP, thereby increasing knowledge about the subject. This study provides practically important information for companies that want to improve their social performance. Suggestion for future research: In this study, we have studied only the moderating effect of cultural on the relationship between female board members and total CSP. It would be interesting to see the effect on the respective dimension of CSP in order to determine if there is any difference between them. There is also the possibility of conducting a similar study but including countries from more continents.

Bakgrund: Kvinnors representation i styrelsen har varit en aktuell fråga som länge diskuterats i det svenska samhället och om det borde införas en kvoteringslag. Sverige är ett av de mest jämställda länder Europa, trots det finns markanta gap i kvinnors representation bland de ledande positionerna. Glass cliff-fenomenet antyder att kvinnor anlitas till ledarskapspositioner i osäkra förhållanden, vilket kan förklara den underrepresentation som existerar hos styrelsen. Vi frågar oss själva om glass cliff-fenomenet kan appliceras på kvinnliga ledamöter i den svenska kontexten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om ett glass cliff-fenomen existerar bland bolag noterade på OMX Stockholm inom small, mid och large-cap kategorin. Metod: Longitudinell studie med en deduktiv ansats där teorin testas mot studiens hypotesprövning. Urvalet består av 86 förlustföretag noterade på Stockholmsbörsen mellan år 2010 och 2018. Slutsats: Från resultatet fann vi att det inte existerade ett glass cliff-fenomen bland de svenska börsbolagen på small, mid och large-cap kategorin.

Bakgrund: Könsbalansen i styrelser diskuteras ur rättvise-och effektivitetsperspektiv. Investerare har därför förväntningar på jämställda styrelser. Vissa länder inför också kvotering för att påskynda denna balans. Forskningen kring hur styrelsens sammansättning påverkar besluten om hur verksamheten styrs är inte entydig. Det verkar finnas ett visst samband där jämställda styrelser har mer fokus på specifika icke-finansiella mått som hållbarhet. Överlag så har det visat sig att företag som jobbar mer med icke-finansiella mått har bättre förutsättningar till att nå en bättre företagsstrategi på lång sikt. Det är dessutom viktigt att komplettera och balansera redovisningen av finansiella-mått med icke-finansiella mått för en bättre strategisk prestanda och implementationen av strategiska planer. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur könsbalansen inom styrelser påverkar rapporteringen av icke finansiella mått. Metod: En kvantitativ studie som har utformats med av en deduktiv ansats. Studiens hypotes har skapats med teoretisk grund från Critical Mass, The Upper Echelon och det balanserade styrkortet. Datainsamling har gjorts med en innehållsanalys av primärdata från årsredovisningar. Urvalsmetoden består av en totalundersökning från bolag noterade på Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm år 2018. Slutsats: Studiens resultat visar att det går att förkasta hypotesen “det finns ett samband mellan rapporteringen av icke finansiella mått och jämställda styrelser” eftersom OLS-regressionerna inte visar några signifikanta samband mellan jämställda styrelser och omfattningen av redovisningen av icke-finansiella mått kopplade till det balanserade styrkortet. Studien drar en slutsats om att könsbalansen inom styrelser varken har en negativ eller positiv påverkan på rapporteringen av icke-finansiella mått, då analysen inte har visat något statistiskt signifikant samband. / Introduction: The gender balance in boards is discussed from a fairness and efficiency perspective. Investors therefore have expectations of equal boards. Some countries have also introduced quotas to speed up this balance. The research on how the composition of the board affects decisions about how the business is governed is not clear. There seems to be a certain relationship where gender equal boards have more focus on specific non-financial measures such as sustainability. In general, it has been found that companies that work more with non-financial measures have better conditions for reaching a better corporate strategy in the long term. In addition, it is important to supplement and balance the reporting of financial metrics with non-financial metrics for better strategic performance and for the implementation of strategic plans. Purpose: The purpose of the study is to explain how gender balance within boards affects the reporting of non-financial measures. Method: A quantitative study designed with a deductive approach. The study's hypothesis was created with a theoretical basis from Critical Mass, The Upper Echelon and The Balanced Scorecard. Analysis of data has been done with a content analysis of primary data from annual reports through a census survey from companies listed on Large Cap on Nasdaq OMX Stockholm 2018. Conclusion: The study's results show that it is possible to reject the hypothesis “there is a relationship between the reporting of non-financial measures and gender equality boards” because the OLS regressions did not show any significant relationship between gender equality boards and the extent of the reporting of non-financial measures linked to The Balanced Scorecard. The study concludes that the gender balance within boards has neither a negative nor a positive impact on the reporting of non-financial measures, as the analysis has not shown any statistically significant relationships.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet Titel: Accounting Hocus-Pocus - En studie över de oberoende styrelseledamöternas påverkan på resultatmanipulering. Bakgrund: De principbaserade regelverk som börsnoterade företag tvingas följa, skapar utrymme för ledningen att manipulera redovisningen. Utöver dessa möjligheter kan ledningen dessutom genom manipulation av kassaflödet, justera företagets resultat. När dessa resultatmanipulationer används med fel avsikt riskerar de att minska informationsvärdet av företagets redovisning. Vi ställer oss frågande till hur styrelsens oberoende kan förklara resultatmanipulering. Syfte: Studien avser att förklara i vilken utsträckning resultatmanipulering i svenska företag påverkas av styrelsens oberoende. Metod: Genom användning av tvärsnittsstudie med en deduktiv ansats har studien granskat huruvida resultatmanipulering påverkas av styrelseledamöternas oberoende, samt av olika attribut som anses förstärka ledamöternas övervakande effekt. Studiens hypoteser formulerades med hjälp av teorier som PAT, Agentteorin och Stewardshipteorin som sedan testades mot data insamlad från företag på Stockholmsbörsen för år 2017. Slutsatser: Studien finner avvikelser mellan resultaten för redovisningsmanipulation och kassaflödesmanipulation. Resultatet visar att oberoende styrelseledamöter i svenska styrelser har en negativ relation till kassaflödesmanipulering, medan relationen till redovisningsmanipulation är positiv. / Abstract Master Thesis in Business Administration Titel: Accounting Hocus-Pocus - A study of the independent directors effect on earnings management Background: The principle-based regulation that listed companies are obliged to follow gives the management opportunities to manipulate the accounting with discretionary accruals, and thereby changing the reported earnings of the company.  The management could also manipulate the earnings through real activities manipulation. When these acts of earnings management are used with the wrong intentions it could reduce the information value of the company’s financial reports. We are questioning how different board dependence and -independence could explain earnings management. Purpose: The study aims to explain to what extent earnings management in Swedish companies is affected by board independence. Method: By using a cross-sectional study with a deductive approach our study has researched how earnings management is affected by board independence, and how different attributes is to enhance the independent board members monitoring. Hypotheses were formed through theories such as PAT, Agency theory and Stewardship theory which later was tested with data gathered from companies of the Stockholm stock exchange of the year 2017. Conclusions: Our study finds a difference between the results of manipulation through the discretionary accruals and real activities manipulation. The result show that independent directors have a negative effect on cash flow manipulation while they have a positive effect on accounting manipulation.

Sammanfattning   Titel: Effekten kvinnliga styrelseledamöter och ämbetstid i styrelsen har på CSR samt kulturella skillnaders inverkan på sambanden   Nivå: ​Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.   Författare: Celine Andersson och Louise Eriksson.   Handledare: ​Jan Svanberg.   Datum: ​2019 – Juni.   Syfte: ​På grund av påtryckningar från samhället har företagens intresse för CSR-aktiviteter på senare år ökat, och även skapat reglering och restriktioner kring detta. Ansvaret för att dessa regler och restriktioner efterföljs är styrelsens, där styrelsens agerande kan bero på dess sammansättning. Studien syftar till att undersöka om kvinnliga styrelseledamöter samt ämbetstiden i styrelsen kan ha en påverkan på företagens CSR genom ändrat intresse i dess CSR-aktiviteter, och även se om kulturella skillnader har en inverkan på ett eventuellt samband.   Metod: ​Studien har en positivistisk utgångspunkt med en hypotetisk-deduktiv ansats. Forskningsstrategin som studien utförs inom är kvantitativ, där data angående kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen och CSP hämtats från 598 respektive 704 företag från Europa respektive USA, vilket resulterat i 2990 respektive 3520 observationer under femårsperioden 2013-2017. För insamling av datan har vi använt databasen Thomson Reuters Datastream. Vi har även hämtat data angående nationers kulturella skillnader från Hofstede Insights, med hjälp av Country Comparison Tool. Sammanställning av datan har skett med hjälp av statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: ​Det resultat studien kommer fram till är att det finns ett positivt samband mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR. Vi ser att ämbetstiden i styrelsen har en liten effekt på CSR, men här behövs det ytterligare forskning. Kulturella skillnader kan vi fastställa har en modererande effekt på båda ovanstående samband.   Examensarbetets bidrag: Bidraget som studien ger är en ökad kunskap kring hur styrelsens ämbetstid påverkar företagets CSR, den ger även en påbörjad fyllnad av forskningsgapet som finns kring hur kulturella skillnader påverkar sambandet. Vidare har vi ökat ett säkerställande av det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR, samt fastslagit att kulturella skillnader påverkar kvinnliga styrelseledamöters makt gällande CSR, samt hur ämbetstiden i styrelsen påverkar beslut kring CSR.   Förslag till fortsatt forskning: ​För framtida forskning på ämnet efterfrågar vi studier för den optimala andelen kvinnliga styrelseledamöter och var gränsen går för att det positiva sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och CSR blir svagare. Vidare forskning på ämnet kan även vara att djupare studera om ämbetstiden har en påverkan på företagets CSR.   Nyckelord: ​Kvinnliga styrelseledamöter, ämbetstid i styrelsen, kulturella skillnader, CSP, CSR, Hofstede och ESG. / Abstract   Title: The impact of female board members and board tenure have on CSR and cultural differences on these relationship   Level: ​Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: ​Celine Andersson and Louise Eriksson   Supervisor: ​Jan Svanberg   Date: ​2019 - June   Aim: ​Due to pressure from the society, companies interest in CSR activities has increased in recent years, and has also caused regulation and restrictions on this. The board is responsible for ensuring that these rules and restrictions are complied with, where the boards actions may depend on its composition. This study aims to investigate whether female board members and the board tenure can have an impact on the companies CSR through a changed interest in the the companies CSR-activities, and also see if cultural differences might have an impact on a possible relationship.   Method: ​The study has a positivistic starting point with a hypothetical-deductive approach. The research strategy in which the study is conducted is quantitative, where data on female board members, board tenure and CSP were obtained from 598 and 704 companies from Europe and the US, which resulted in 2990 and 3520 observations during the five-year period 2013-2017. For data collection, we have used the Thomson Reuters Datastream database. We have also collected data on nations' cultural differences from Hofstede Insights, using the Country Comparison Tool. Compilation of the data has been made using the statistical program SPSS.   Result & Conclusions: ​The result we found in the study is that there is a positive correlation between female board members and CSR. We can see that the board tenure has a small effect on CSR, but here further research is needed. Furthermore, we can determine that cultural differences have a moderating effect on both of the above relationships.   Contribution of the thesis: ​The contribution that the study provides is an increased knowledge of how board tenure affects the company's CSR, it also provides a commenced filling of the research gap that exists about how cultural differences affect the relationship. Furthermore, we have increased the assurance of the positive relationship between female board members and the CSR and has established that cultural differences affect the power of women board members regarding CSR, and how the board tenure affects decisions about CSR.   Suggestions for future research: ​For future research on the subject, we demand studies for the optimal proportion of female board members and where the limit goes for the positive relationship between female board members and CSR to be weaker. Further research on the subject can also be on whether the board tenure has an impact on the company's CSR.   Key words: ​Women on boards, board tenure, cultural features, CSP, CSR, Hofstede and ESG.