Denna studie är en litteraturstudie där kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende på hur beräkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen användes vid Stockholms universitet läsåret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolår. Beskrivna beräkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika beräkningsstrategier. Matrisen bygger på forskning om vilka beräkningsstrategier som elever använder då de utför beräkningar i huvudet. Det är både strategier som eleverna fått lära sig i skolan och strategier som de själva har utvecklat. Studien har även analyserat vilka ord som författarna till den undersökta litteraturen använder för beräkningsstrategi. Resultatet av studien gällande beskrivningar av beräkningsstrategier har analyserats ur ett variationsteoretiskt perspektiv. Den undersökta litteraturen ger läsaren olika möjligheter att uppfatta en variation av vilka beräkningsstrategier som finns. Studien visar att ingen enskild bok eller artikel ger en fullständig och strukturerad bild av vilka beräkningsstrategier för subtraktion som elever använder. Resultatet av författarnas ordval för beräkningsstrategier sätts i relation till de ordval som samma litteratur uppvisar för situationer inom räknesätten. Studien visar att ordvalen för beräkningsstrategier varierar och överlappar ordvalen för situationer. Resultaten diskuteras i förhållande till vilka möjligheter lärarstuderande ges att erfara strukturer av hur olika beräkningsstrategier kan kategoriseras. Det förs även en diskussion om vad det kan innebära för de studerande att de ord som används för beräkningsstrategier och situationer varierar och sammanfaller. Studien föreslår gemensamma och entydiga termer för såväl begreppet beräkningsstrategi, som för olika beräkningsstrategier samt en tydlig struktur för att kategorisera olika beräkningsstrategier.

Arbetets syfte är att ta reda på några föreställningar kring fysikundervisningens roll i grundskolans tidigare år. Undersökningen har bestått av en intervjustudie där tre tidigarelärare och tre senarelärare deltagit. Intervjuerna har dessutom kompletterats med en studie av kursplanens mål i fysik för det femte och niondeskolåret samt en lärobok för de tidigare åren och en lärobok för de senare åren. Lärarna har fått delge sina tankar och tolkningar kring/av målen för det femte skolåret och utifrån detta har de didaktiska frågorna varför, vad och hur fått svar. Dessa svar har sedan fått tjäna som grunden i tolkandet av fysikens roll i de tidigare skolåren. Undersökningen visar att undervisningen i de tidigare skolåren skall lägga grunden för undervisningen i de senare åren. Det viktigaste i den grunden är ett intresse och motivation, det är detta som grundskolans tidiga fysikundervisning ska åstadkomma.

No description available.

No description available.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs. vad som motiverar eleven.

BAKGRUND: Inom språkundervisningen är kommunikationen mycket viktig. Det visas i olika studier att elevernas språk utvecklar sig genom att de får möjlighet att använda sitt muntliga språk, dvs. att lärare och elever använder målspråket i undervisningen. Många språkforskare hävdar att såväl engelskundervisning som undervisningen av moderna språk bör ske på målspråket. Vår erfarenhet är dock att kodväxling, dvs. att byta språk från målspråket till svenskan, diskuteras mycket mer bland engelsklärare än bland fransklärare. Vi har samtidigt erfarenhet av fransklärare som undervisar franska uteslutande på målspråket, vilket fungerar väl på alla nivåer. Denna undersöknings fokus riktas därför mot språkelevers kodväxling inom såväl engelsk- som franskundervisningen. Eftersom vi vill rikta fokus mot de främmande språken så har vi valt att tala om elevernas målspråksanvändning under språklektionerna, snarare än att tala om deras kodväxling.   SYFTE: Syftet med studien är att kartlägga Halmstads kommuns gymnasieskolors språkelever, beträffande deras tankar om den egna målspråksanvändningen under engelsk- respektive fransklektionerna samt att beskriva och analysera språkelevers uppfattningar av den egna målspråksanvändningen under deras engelsk- respektive fransklektioner.   METOD: Dels kvantitativ metod i form av enkäter, dels kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer,  som har genomförts på gymnasiet med fransk- och engelskelever.   RESULTAT: Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att det eleverna efterfrågar är en undervisning med meningsfullt innehåll och ämnen som har en verklighetsanknytning. Vikten av att kunna relatera till det de förväntas prata om på ett främmande språk betonas. Vidare har vi kommit fram till att bristen på självförtroende i klassrummet är en betydande faktor till att elever inte producerar tillräckligt med utflöde under lektionerna. Vi presenterar elevernas förslag på vad som skulle kunna öka deras målspråksanvändning under språklektionerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrån arbetsmaterialet Rörelselekar – Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att använda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. Två metoder har använts för att undersöka detta. En enkät skickades ut till pedagoger på förskolor för att ta reda på hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes på förskolegården och i skogen, där barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock använder inte alla pedagoger rörelselekar då de anser att barnens egen lek är viktig och att barnen automatiskt får motorisk träning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de båda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte så stora. Skogen erbjuder andra möjligheter till rörelse än förskolegården men samarbetet mellan barnen fungerar lika bra i de båda miljöerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker med och utan leksaker på förskolegården samt upptäcka eventuella skillnader mellan pojkars och flickors beteende och eventuella skillnader mellan de två åldersgrupperna 1-3 år och 4-5 år. Metoden som används är observation och studien utfördes under åtta tillfällen på en kommunal förskola i Sverige.  Resultaten visar på barns rörelsebehov, nyfikenhet och förmåga till kreativa lekar. En del lekaktiviteter påverkas av utbudet av uteleksaker och vissa skillnader upptäcktes bland pojkar och flickor och mellan åldersgrupperna. Leken har en stor betydelse för barn när de är ute på förskolegården och även uteleksakerna har en viss betydelse.

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor. En utveckling av lektionerna skulle kunna göras genom att kombinera dessa två metoder, att eleverna får börja med att spela memory om allmänna etologiska termer för att sedan få en praktisk lektion där de får se hundens signaler och beteenden och tillämpa en del av teorin praktiskt.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig.