I detta arbete undersöks vad matematiklärare som undervisar Matematik A på gymnasiet anser är de största pedagogiska problemen de stöter på i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkät som delats ut på fem gymnasieskolor. Lärarna har dels fått fundera fritt kring pedagogiska problem, men även fått svara på vad de ser för problem inom tre inriktade områden som jag specialstuderat, nämligen bedömning, räknare och alternativ matematikundervisning. Jag har även undersökt huruvida det finns några skillnader i svar mellan lärare som undervisar de yrkesförberedande programmen jämfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lärarna främst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utsträckning bland de yrkesförberedande programlärarna än bland deras studieförberedande programkollegor, vilket också var den största skillnaden lärarna emellan.

Syftet med arbetet var att ta reda på vad elever i grundskolans senare år tycker om olika arbetssätt i matematik, men också att se vilka inlärningsstilar de använder sig av i matematikundervisningen. Jag tittade även efter om det fanns något samband mellan vad eleverna tycker om arbetssätt och hur de lär sig. Inlärningsstilen jag baserade min undersökning på var Howard Gardners begrepp intelligens. Gardners teori går ut på att alla personer innehar sju intelligenser – förmågor – men att vissa är starkare än andra. De arbetssätt jag valde att fokusera på var lärarens genomgångar, enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat, gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete, och laborationer. Resultatet visade att enskilt arbete i boken, samarbete med en kamrat samt lärarens genomgångar var de arbetssätt som eleverna var positiva till. Orsaken var bland annat att det var positivt att få diskutera och höra andras åsikter, att få saker och ting förklarade för sig, liksom självständighet, så som att få tänka själv och bestämma i vilken takt man vill arbeta. Eleverna var negativa till gemensamma diskussioner, forskning och redovisning, grupparbete samt laborationer. Orsaken var bland annat att eleverna upplevde att det var långtråkigt och segt, att det var svåra uppgifter som de inte förstod, eller att det var ojämn arbetsfördelning, som att alla inte arbetade eller sade vad de tyckte. Undersökningen visade även att de arbetssätt som inte var så populära också var de arbetssätt som inte förekom så ofta. Den intelligens som var vanligast förekommande i undersökningsgruppen var den intrapersonella intelligensen, det vill säga den intelligens som visar på att en person har god självkännedom. Undersökningen visade dock inget samband mellan vilka attityder/uppfattningar eleverna hade och hur de lärde sig bäst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna. Öppna attityder diskuterar islam utifrån samma förutsättningar som andra fenomen, medan stängda är fördomsfulla, negativa och stereotypa. Den vetenskapliga förankringen behandlar forskning rörande det mångkulturella samhället, orientalism och postkolonialism, islamofobi, stereotyper och även forskning om läroböcker, dess betydelse och deras framställning av islam och muslimer. Denna forskning påvisar att det i det svenska samhället finns en överdriven rädsla för islam och muslimer. Detta kallas för islamofobi. Grunden till denna rädsla förklaras i den orientalistiska diskursen. Huvudtesen är att kolonialmakter under historien skapat ett vi- och dem- perspektiv, där de andra är västvärldens antagonister. Det är genom att beskriva folk från orienten som barbariska, primitiva och underlägsna, som folket i väst kan förklara sig själva som intelligenta, civiliserade och överlägsna. Den stereotyp som existerar gällande islam och muslimer presenteras i massmedia och läroböcker. Bilden är oftast negativ även om den under senare tid blivit mer positiv än tidigare. Genom analysen av de två läroböckerna kan denna utveckling bekräftas då den äldre av de två böcker var den som bar på islamofobiska tendenser. Den tes som var utgångspunkten i detta arbete var mer svårbesvarad än vad jag trott. Eftersom endast en lärobok bar på stängda attityder kan ingen slutsats dras annat än att läroböcker kan bära på islamofobiska tendenser. Men med tanke på att den yngre läroboken endast bar på öppna attityder står tesen obekräftad. Det som dock måste lyftas fram är att även om det endast är ett fåtal böcker som idag bär på stängda attityder så är det illa nog. Dessa böcker kan av elever ses som bärare av kunskap vilket kan generera i negativa attityder gentemot islam och muslimer. Skolan är en arena där sådana attityder skall och kan motarbetas.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

Det här examensarbetet handlar om processorienterad skrivundervisning och om analys av elevtexter. Arbetet består dels av ett försök med processkrivning som undervisningsmetod i år sju men även av en analys av det textmaterial som undervisningen genererade. Den huvudsakliga forskningsmetoden som använts utgörs av analyser av elevernas texter. Undersökningsmaterialet består av en komparativ textanalys av tio elevers texter i två versioner (I och II). Syftet är att studera hur elevernas texter förändrats under arbetets gång och vilka eventuella samband som textförändringarna kan tänkas ha med undervisningen. Målet kan sägas vara att undersöka i vilken utsträckning analys av elevernas texter kan användas för att utvärdera ett specifikt undervisningsprojekt. Studien syftar även till att belysa vilken typ av kunskap om skrivande som detta arbetssätt kan främja hos elever. Studien visar att analys av elevtexter i sin kontext kan ge belägg för brister i undervisningens upplägg, likväl som förtjänster i densamma. Resultatet av studien ger indikationer på att eleverna vid detta arbetssätt har getts möjlighet att träna sin språkliga medvetenhet. Det är även möjligt att i studien se tecken på att eleverna genom detta arbetssätt har getts tid att reflektera över sina texter, vilket i sin tur lett till textförbättringar av kommunikativ och innehållslig art.

Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning. Sagorna med Emma och Totte som huvudpersoner bryter mot traditionella könsmönster då det är flickan som lagar saker med enklare verktyg och pojken som använder sig av hushållsteknik och bakar. Resultatet visade att en övervägande andel av de intervjuade barnen valde att identifiera sig med en sagofigur av det egna könet. Det framkom också att barnen kände sig mer bekanta och deltog oftare i aktiviteter kring vardagsteknik med hushållsredskap och bakning än vad de använde enklare verktyg och lagade saker.

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta. Pedagogerna anser att hur väl utomhusverksamheten fungerar beror på resurser och var man väljer att lägga dem. I stort sett alla pedagoger är intresserade av utomhuspedagogik och de ser många möjligheter med detta arbetssätt. De flesta pedagoger ser positivt på utbildning i utomhuspedagogik men utbilningens nödvändighet för hur utomhusverksamhet fungerar är inte helt självklar.

No description available.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 20 barn i åldrarna 2-3 år intervjuats. Undersökningen utgår från två sagor, Emmas verkstad och Totte bakar. Sagornas huvudpersoner bryter det könsstereotypa mönstret i sina aktiviteter. Utifrån sagornas teknikaktiviteter intervjuas barnen. För att barnen lättare skulle kunna svara på frågor användes dockor föreställande Emma och Totte. Syftet med undersökningen var att se om det finns förebilder i sagans värld som barn i 2-3 års ålder kan känna igen sig i, samt i figurernas aktiviteter. Hela undersökningen med intervjuer videoinspelades. Undersökningens resultat visar att barnen inte företrädesvis väljer figur av samma kön som dem själva, men att den empatiska förmågan är stor och kan påverka deras val. Resultatet visar att de deltagande barnen var mer bekanta med att baka än att laga saker.