Background: The latest development within the business world has been characterized by deregulation and globalization which has made the company bigger and even more influential. The increased power has resulted in a shift of responsibility for the community from the public to the private sector. (Steinholtz och Löhman, 2003) There have been many trends regarding what accountability includes and how financial accounting can be complimented in a useful and reliable way. Some trends have come to stay whilst others have shown to be less successful or the world has not been ready for them. (Larsson, a, 2002) Purpose: The purpose with this paper is to look at the historical development towards accounting for sustainability and to investigate what factors that might have hade an impact on this development. Besides this the paper aims to analyse how general acceptance can be achieved and how present practice look like. Delimitations: The study regarding current practice is limited to the companies that have won the Swedish trial to the European Sustainability Reporting Awards (ESRA) competition for best sustainability report and best newcomer for 2001 and 2002. This is done to bring forward the predecessors within sustainability reporting. Method: The study is qualitative and built on secondary data. A selection of information from scientist, laws and practitioners have been used to enlighten the historical development that leads to accounting for sustainability. Result: The acceptance regarding environmental reporting is a consequence of the attention it has received from nations, authorities and the public in general. When it comes to social reporting it hasn’t come to be as accepted amongst companies. Access to general guidelines that can be used by all companies is important for satisfying stakeholder’s information need. If organisations continue to bring forward role models, in time the sustainability report will be able to give useful information and be a compliment to financial reporting. The sustainability report should be seen as a communication tool that can be used to inform and legitimize the companies operations. This information is needed to be able to evaluate the company’s future position and sustainable development.

Bakgrund: I dagens samhälle ökar medvetenheten om vår omgivning mer och mer. Miljö, samhälls- och etiska frågor blir allt viktigare att ta hänsyn till, både för privatpersoner och för företag. Banksektorn har länge legat på efterkälken när det kommer till hållbarhetsredovisning. Dock blir bankernas intressenter mer och mer medvetna om hållbarhetsfrågor och för att vara konkurrenskraftiga har bankerna därför börjat engagera sig i detta. Dock kostar engagemanget både tid och pengar för bankerna så därför gäller det att mervärdet av hållbarhetsarbetet är större än de resurser som läggs ner. Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför endast vissa banker väljer att hållbarhetsredovisa enligt GRI, samt varför de banker som redovisar enligt GRI väljer att stanna på en B- eller C-nivå. Syftet är även att utreda varför de undersökta bankerna anser att granskning av revisor är nödvändigt eller inte samt på vilket sätt bankerna anser att mervärde skapas genom arbete med hållbarhet. Metod: För att kunna förklara och belysa syftet med hållbarhetsredovisningen genomför vi en explorativ undersökning där vi använder oss av den kvalitativa metoden, dock med vissa inslag av kvantitativ metod. Denna metod ämnar skapa djupare förståelse och insyn i vilka faktorer som drivit hållbarhetsredovisningens utveckling. Uppsatsens syfte kommer besvaras av en genomgång av utvalda företags hållbarhetsredovisningar och med hjälp av intervjuer. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar Carrolls pyramid av CSR, Carrolls trefaldiga modell, Intressentteorin, Legitimitetsteorin och Institutionell teori. Empiri: Det empiriska materialet består dels av granskning av hållbarhetsredovisningar upprättade av sex olika företag som bedriver bankverksamhet, Nordnet, Swedbank, Länsförsäkringar Uppsala, Handelsbanken, Danske bank och SEB, dels av intervjuer med personer från dessa företag som arbetar med hållbarhetsfrågor. Resultat och slutsatser: Engagemang inom hållbarhet ses idag som otroligt viktigt för att lyckas uppnå en konkurrenskraftig verksamhet. Eftersom bankerna hela tiden strävar efter att uppfylla intressenternas förväntningar innebär det att hållbarhetsarbetet har blivit en viktig del för att vara samhälleligt legitima. Redovisning enligt GRI ses av bankerna öka legitimiteten, dock upplevs inget krav på ökad nivå från intressenternas sida i dagsläget. På samma sätt menar bankerna att extern granskning av revisor inte ses som nödvändig. Dock tyder studiens resultat på att bankerna sannolikt skulle erhålla mervärde genom att ta hjälp av en extern part på den nivå de ligger på i dag istället för att vänta tills de kommit upp i en högre nivå. Bankernas upplevda mervärde kan här ses som den grad av legitimitet som uppnås. Genom att uppfylla intressenternas förväntningar och därmed skapa mervärde för dem kan bankerna långsiktigt erhålla ekonomiskt mervärde. / Background: In today’s society, the knowledge of our environment is increasing. Environmental, social and ethical issues are important to take into account, both for individuals and businesses. The banking sector has traditionally lagged behind when it comes to sustainability. Today, banks are becoming more interested and more aware of sustainability issues and in order to be competitive, banks have begun to engage in this. However, engagement in sustainability means investments in both time and money for the banks; therefore they need to have a belief that the invested resources brings added value for them. Purpose: The purpose of this study is to investigate why only some banks' choose to work with sustainability reporting in compliance with GRI, and why the banks' that have submitted GRI choose to stay at a B or C level. It also aims to investigate why some banks' believe that an external audit is necessary and how the banks' perceive that added value is created within engagement with sustainability. Methodology: In order to explain and illustrate the purpose of sustainability reporting, we perform an explorative study where we use the qualitative method, but with some elements of quantative methodology. This choice will create a deeper understanding and insight into the factors which have driven the development of sustainability reports. Purpose of this essay will be answered by a survey of selected corporate sustainability reports and through interviews. Theoretical perspectives: The theoretical framework includes Carrolls pyramide of corporate social responsibility, Carrolls three-dimensional conceptual model of corporate performance, Stakeholder Theory, Legitimacy Theory and Institutional Theory. Empirical foundation: The empirical material consists of the review of sustainability reports by six companies engaged in banking, Nordnet, Swedbank, Lansforsakringar Uppsala, Handelsbanken, Danske Bank and SEB. It also consists of interviews with people from these companies that work with sustainability issues. Conclusions: Involvement in sustainability issues is seen as extremely important to be able to reach competitiveness in the market. Since banks' are constantly striving to meet stakeholder expectations, sustainability work is almost seen as a must in order to be socially legitimate. Reporting by GRI is seen by the banks' to increase legitimacy; however, they have not experienced any demands for increased levels of GRI from stakeholders in the current situation. Similarly, the banks' mean that external review by auditors is not seen as necessary today but probably in the future. Conclusions drawn from this report is that the banks would probably earn economic value by using an external audit in a lower level of GRI instead of waiting until they have reached a higher level. The banks' perceived value can be seen as the degree of legitimacy that is obtained. By meeting stakeholder expectations, thereby creating value for them, the banks' may obtain long-term economic value.

I dagens samhälle väljer många företag inom klädbranschen att presentera en hållbarhetsredovisning, angående företagets arbete för hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen kan beskrivas som en viktig del av den strategi som används i syfte att profilera organisationen som socialt ansvarstagande. Däremot blir informationen som redovisas mer och mer omfattande för varje år, samtidigt som en färsk granskningsrapport visar att klädbranschens hållbarhetsarbete inte motsvarar den önskvärda utvecklingen. Den senaste tidens omfattande redovisningen kan därför diskuteras, om det är en form av fasadbygge, eller om redovisningen ändå kan uppfattas som legitim och trovärdig? Syftet med denna studie är att undersöka den interna kommunikationens betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet. Tre klädkedjor som verkar på den svenska marknaden har därmed undersökts och studien grundar sig på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt, där subjektiva tolkningar är tillåtna. Studiens resultat visar att den interna kommunikationen har betydelse för hur hållbarhetsarbetet förmedlas till företagens intressenter och därmed kan medarbetarnas egen uppfattning av identiteten inverka på redovisningens trovärdighet. Genom denna undersökning finner vi även att hållbarhetsredovisningen framförallt är ledningens sak, varför hållbarhetsarbetet kan behöva förmedlas genom fler kommunikationskanaler för att inte bara framstå som en fin fasad. Ett främjande av den interna kommunikationen bör därmed utvecklas så att medarbetarna kan ge tyngd åt informationen som presenteras i redovisningen. På så vis kan den interna kommunikationen skapa betydelse för hållbarhetsredovisningens trovärdighet.

Tidigare forskning diskuterar utvecklingen av hållbarhetsredovisningar och hur intressenter på olika sätt engageras i utvecklingen samt innehållet i redovisningen. Det diskuteras även kring betydelsen av intressenters påverkan. Freemans (1984) definition av intressentbegreppet ligger till grund för tidigare forsknings utveckling inom ämnet. Intressentbegreppet är brett och olika forskare har olika definitioner, detta har lett till att begreppet problematiserats.Syftet med studien är att lyfta fram hur hållbarhetsredovisningar förändrats över tid och hur företag engagerar sina intressenter i redovisningarna. Resultatet ska bidra till ökad kunskap om företags sätt att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en innehållsanalys där vi analyserat information från hållbarhetsredovisningar och hemsidor samt en ordanalys.Studien omfattar tre olika företags hållbarhetsredovisningar från 2008 och 2013 och information från deras hemsidor som behandlar intressenter och deras hållbarhetsarbete. Den innefattar även GRIs riktlinjer som ligger till grund till företagens hållbarhetsredovisningar. Resultatet visar att två av företagen som ingår i studien har utvecklat sin kommunikation med sina intressenter under de analyserade åren, detta blir tydligt genom antalet gånger deras olika intressentgrupper framkommer i ordanalysen i 2008 respektive 2013 års redovisningar. Företagen har identifierat sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt och även förklarat hur de engagerar dem i sitt hållbarhetsarbete. / Former research discusses the development of sustainability reporting and the way stakeholders are being engaged in the development and the content of the reports. The importance of stakeholders influence is also discussed. Freeman´s (1984) definition of the stakeholder concept sets the foundation for former research within the subject. The stakeholder concept is broad and different researchers define the concept differently, which results in a problematization of the concept.The purpose of this study is to enhance the development of sustainability reporting over time and how companies engage their stakeholders in the reports. The result will contribute to higher knowledge about the company’s ways to engage their stakeholders in their sustainability reports. To answer our purpose and research questions we´ve used a content analysis where we analyzed information from sustainability reports, websites and carried out a word analysis.The study includes three different companies’ sustainability reports from 2008 and 2013 and information from their websites which includes stakeholders and their sustainability work. The study also includes GRI´s guidelines which sets the foundation for the company’s sustainability reports. The result shows that two of the companies that are included in the study have developed their communication with their stakeholders during the years that were analyzed. This becomes clear by the amount of times their different stakeholder groups are mentioned through a word analysis in the reports from 2008 and 2013. The companies have identified their stakeholders in their sustainability reports in different ways and also described how they engage them in their sustainability work.

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation? Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar. Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär. / Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together? Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports. Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies. Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.

This study deals with sustainability reporting in three governmental and three non-governmental Swedish companies in different industries. With increasing demands from the society regarding company’s CSR - Corporate social responsibility, the perspective of accounting gets broader and covers even non-financial information to meet not only the owners’ demands but also others stakeholders' requirements. Sustainability has become an important tool for creating company’s business value and a positive sustainable external image. Different requirements in the field of such accounting for state and non-state enterprises make the phenomenon interesting to study. The purpose of this study was to find out how the sustainability reporting differs between governmental and non-governmental Swedish companies and how it is influenced by the legitimacy and stakeholders’ perspective. The six companies included in the case study were state-owned SAS, Vattenfall and TeliaSonera and non-governmental Peab, Alfa-Laval and RNB Retail and Brands. To understand the phenomenon and explain the empirical data the using of legitimacy and stakeholder theories were helpful. Furthermore, mandatory and optional regulations in the area were presented, as well as the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines, which are becoming more recognized as a standard for sustainability reporting. The Empirical data was taken from interviewing the qualified people from the respective companies, corporate sustainability reports and other sustainability-related information. After the completed research it revealed that sustainability reporting is different depending on the type of company, its business and its stakeholders. The non-mandatory regulation in the area creates flexibility for the company, which gives companies greater capacity and opportunity for self-regulation within the CSR field.

2013 är det första året samtliga fyra svenska storbanker frivilligt väljer att upprätta separata hållbarhetsredovisningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka för vilka intressenter de svenska storbankernas hållbarhetsredovisningar som avser 2012, är mest relevanta. Studiens empiri består av en kvalitativ tvärsnittsstudie som utvärderar respektive hållbarhetsredovisning och sammanfattningsvis ger en helhetsbild av fenomenet. Empirin analyseras med stöd från teorier och forskningsstudier med koppling till hållbarhetsredovisning. Studiens analys resulterar i en slutsats som visar att storbankernas hållbarhetsredovisningar är mest relevanta för storbankernas egennytta i form av ett strategiverktyg som samtidigt belyser företagsandan. / 2013 is the first year that all four major Swedish banks voluntarily choose to establish separate sustainability reports. The purpose of this study is to find out for whom the major Swedish banks sustainability reports, relating to 2012, is most relevant. The empirical part consists of a qualitative cross-sectional study evaluating each sustainability report and in summary shows an overall picture of the phenomenon. The empirical data are analyzed with support from theories and research studies related to the subject sustainability reports. The analysis results in a conclusion that indicates that sustainability reports are most relevant to the major banks self-interest as a management tool that enhance corporate culture.

New Zealand has a low prevalence of both social and environmental reporting, and assurance. However, while the number of reporters in New Zealand has continued to rise, the amount of assured reporters has been declining. This thesis seeks to understand why assurance practice is declining, what the causal factors are, and why New Zealand appears to be incongruent with rising levels of international assurance practice. It also aims to discover what might drive increased assurance adoption within New Zealand in the future. Through utilising a pilot study of the current trends in New Zealand social and environmental reporting and assurance over a nine year period, the extent of assurance adoption decline is documented. New Zealand's assurance providers, and the country's non-assured, formerly assured, and currently assured organisations are interviewed regarding their position on assurance adoption. Benefits and barriers to assurance, stakeholder use and need for assurance, material differences between New Zealand and international practice, whether assurance is poised to increase in the future, and what will potentially drive assurance in the future are investigated. This thesis discovers several barriers to assurance adoption including: cost, lack of perceived internal and external value, lack of pressure from stakeholders, difficulties surrounding the assurance engagement, under-developed reporting, and assurance having a diminishing value over time. The benefits identified were not as strong as the barriers in most cases. Internal benefits were generally perceived to be greater than the external benefits, as organisations noted questionable credibility enhancement. Overall, a lack of drivers for assurance exists. Lack of stakeholder pressure is the key overriding barrier halting assurance adoption. An increase in assurance adoption could eventuate if increased societal awareness and desire for disclosures, pressure from export markets, and a change in presentation and communication of disclosures occurred.

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer. Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare. Utifrån detta syfte valdes en kvantitativmetod där insamlingen av data bestod i skriftliga källor i form av hållbarhets-och årsredovisningar från 2013. Utifrån de data som samlats in gjordes sedan analyser och jämförelser med de hypoteser som formats gällande påverkansfaktorerna lönsamhet, storlek, användande av GRI samt branschtillhörighet. Resultaten visar att faktorer hos företag som bestyrkte var; låg lönsamhet, högt antal anställda, hög omsättning och hög balansomslutning. Samma faktorer kunde urskiljas för de företag som valde revisorer som bestyrkandegivare. När det gällde branschtillhörighet var det inte endast sociala-och miljökänsliga branscher som valde att bestyrka hållbarhetsredovisningen. Däremot var det dessa branscher som valde revisorer som bestyrkandegivare. Eftersom liknande studier gällande företag på Stockholmbörsen är få, kan denna studie bidra till kunskap om bestyrkande av hållbarhetsredovisningar för dessa företag. / During the last decades the consciousness regarding sustainable development has grown. As a part of this growing consciousness some companies choose to implement sustainability work into their corporations. The companies that choose to do this can also report their sustainability work in a Sustainability report. But as well as with financial information there is an uncertainty regarding the reliability in the information, which could be fixed if the companies would let the sustainability report be assured by an independent third party. The assurance of sustainability reports are not as regulated as for the financial information, this is shown in that the assurance is voluntary and that there are different types of assurance providers. The purpose of this study was to see if certain factors influence companies concerning assurance of sustainability reports and concerning the type of assurance provider chosen. Do to the purpose of the study a quantative method was chosen, in which the data was collected through documents such as sustainability reports and annual reports from 2013. The data that was collected was then analyzed and tested in relations to the formed hypothesis regarding the corporate factors; profitability, size, use of GRI and industry. Corporate factors in companies that had assured their sustainability reports were; low profitability, a high number of employees, high number in sales and high number in total assets. The same factors were found in the companies that had chosen an auditor as assurance provider. Regarding the industries, it was not companies in social-and environmental industries that assured their sustainability reports but those industries did choose to hire an auditor as the assuranceprovider. Since similar studies regarding companies on Stockholmsbörsen are scarce, this study may contribute to further knowledge concerning assurance of sustainability reports for these companies.

Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.