Thesis (M. Environmental Management)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

The corporate scandals in the beginning of the 21st century caused distrust in the market and a pressure for more disclosure to increase transparency. To broaden the traditional reporting, companies started to voluntarily disclose information regarding soft measures like Corporate Social Responsibility (CSR). Due to the fast development and popularity of CSR, more companies started to disclose a separate sustainability report to communicate information about these activities. The aim of the report is to provide stakeholders with accurate and transparent information regarding the companies CSR activities, but also to legitimize the business. The main purpose of this research is to investigate if the quantity of information disclosed in the sustainability report affects the financial performance of companies listed on NASDAQ OMX Stockholm. We also aim to investigate whether the existence of a report affects the financial performance. With companies spending an increasing amount of resources on disclosing voluntary information it is important to extend the research regarding CSR and the benefits to financial performance. This research ontological and epistemological positions are objectivism and positivism with a deductive approach. A quantitative method was used to gather sufficient data from existing databases and reports. For the first research question our population is all companies listed on NASDAQ OMX Stockholm on April 12th 2013, and for the second research question our population is the companies with a separate sustainability report in English from the accounting year of 2011. The financial performance data was gathered from the period 2012-04-01-2013-03.31. To answer our research questions and sub- questions, six hypotheses were formulated based on relevant theories and previous studies. Several multiple linear regression analyses were performed to examine the relationship between the existence of the reports, and the quantity of information in them, to the company’s financial performance. Other regressions were performed to establish if the quantity disclosed was affected by industry classification or market capitalization size. Our results show that the neither the existence of a separate sustainability report nor the quantity of information disclosed in it has an effect on stock return. However, both having a separate sustainability and the quantity of information disclosed have a positive effect on stock volatility. Conclusively, companies do not benefit financially from disclosing their CSR activities through a separate sustainability report.

Abstract   Date: May 29th 2017   Level: Master thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University                       Authors: Manuel Yakob & Siham Belawni  Title: Fund analyst’s trustworthiness view and usage of sustainability reports Tutor: Stefan Schiller Keywords: Sustainability report, sustainability accounting, fund analyst’s, fund manager, trustworthiness Research questions: - What do fund analyst’s consider characterize trustworthiness in enterprises voluntary sustainability reports? - To what extent do fund analyst’s use sustainability reports in their business analysis? Purpose: The purpose of this report is to contribute knowledge of aspects that characterize trustworthiness in enterprises sustainability reports and study the sustainability reports meaning and usage for fund analyst’s. Method: The report has a qualitative study to solve our research questions and a set of semi structured telephone interviews were used for our collection of data. Conclusion: The report demonstrates that several elements have an influence on the trustworthiness of enterprises sustainability reports. Presentation of enterprises business goals and sustainability risks and challenges are seen as elements that raise the trustworthiness level of the sustainability report. An audit carried out by a third part is also believed to enhance the trustworthiness view of the sustainability report. Furthermore, the report emphasise that fund analyst’s, to a great extent, consider enterprises sustainability reports in their business analysis. Sustainability reports are found to believe of great significance because they constitute an essential basis for future investment appraisals and valuations. / Sammanfattning         Datum: 29 maj 2017   Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens högskola   Författare: Manuel Yakob & Siham Belawni   Titel: Fondanalytikers trovärdighetssyn och användning av hållbarhetsrapporter   Handledare: Stefan Schiller   Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhetsredovisning, fondanalytiker, fondförvaltare, trovärdighet Frågeställning:             - Vad anser fondanalytiker kännetecknar trovärdighet i företagens frivilliga hållbarhetsrapporter? - Hur väl använder sig fondanalytiker av hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap för vad som utmärker trovärdighet gällande företagens hållbarhetsredovisning samt studera hållbarhetsrapportens betydelse och användning för fondanalytiker. Metod: Studien antar en kvalitativforskningsmetod med semistrukturerade telefonintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studiens resultat uppvisar att det förekommer ett flertal faktorer som har en påverkande effekt på trovärdigheten i företagens hållbarhetsrapporter. Bland annat nämns redovisning av företagens mål samt identifiering av dess hållbarhetsrisker och utmaningar som trovärdighetshöjande faktorer. En oberoende parts granskning av hållbarhetsrapporter anses även höja rapportens trovärdighetsnivå. Vidare framhåller studien att fondanalytiker, i stor utsträckning, beaktar hållbarhetsrapporter i deras företagsanalyser. Hållbarhetsrapporterna anses vara av betydelse då rapporten utgör ett viktigt underlag för framtida investeringsbeslut och värderingar.

Bakgrund: Enligt en studie av Svensk Handel (2015) ökar konsumenters krav på företagens hållbarhetsarbete. Första december 2016 trädde en ny lag om hållbarhetsrapportering i kraft (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). Den innebär att stora bolag blir tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport för att redovisa vad företaget gör för social och miljömässig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att bidra till förståelse för hur företag kan använda sin hållbarhetsrapport som ett strategiskt styrmedel för att motivera medarbetare att arbeta mot en mer miljömässigt hållbar organisation. Metod: Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod har använts med fallstudie på IKEA Linköping och nio semistrukturerade intervjuer med chefer på varuhuset, hållbarhetskoordinator och medarbetare på operativ nivå. Slutsats: Hållbarhetsrapporten kan användas som informationsdokument för att göra medarbetarna medvetna om vad företaget gör för miljömässig hållbarhet och för att göra hållbarhet till ett kärnvärde inom organisationen genom kultur, produkter och arbetsrutiner. Stolthet om företagets insatser gör dem motiverade att arbeta mer mot miljömässig hållbarhet. Använd hållbarhetsrapporten som huvudkälla för information och gör informationen relevant för medarbetarna för att undvika informationsöverflöd. Involvera medarbetarna och utforma lokalt relevanta mål utifrån hållbarhetsrapportens globala mål. / Background: According to a report from Svensk Handel (2015) consumers requirements on swedish companies’ sustainability work increases. The first of December 2016 a new law about sustainability reporting came into force (Årsredovisningslagen, SFS 1995:1554). The law requires big companies to execute a sustainability report to show what the company does for social and environmental sustainability. Purpose: The purpose with this study is to contribute with understanding about how companies can use their sustainability report as a strategic management control tool to motivate co-workers to work for a more sustainable organisation. Research method: The study is based on a hermeneutical perspective and an abductive approach. A qualitative method has been used together with a case-study at IKEA Linköping and nine semistructured interviews with managers at the store, the sustainability coordinator and co-workers at the operating level. Conclusion: The sustainability report can be used as a document for information to make the co-workers aware of the environmental sustainability work the company does, but also to make environmental sustainability to a core value within the organisation. Pride of the company’s work makes the co-workers motivated to work more with environmental sustainability. Use the sustainability report as a main source for information and make the information relevant for the co-workers to avoid information overload. Involve the coworkers and use the global goals in the sustainability report to set targets that are relevant for the local business.

Hållbarhet är en stark trend i dagens samhälle vilket avspeglas i bolagens rapportering då hållbarhet ges ett allt större utrymme. Detta har lett till att den traditionella revisorn utför allt mer icke finansiell granskning och en ny roll i form av hållbarhetsspecialister har vuxit fram. Granskningen av hållbarhetsinformation är inte lika reglerad eller strukturerad som denfinansiella. Detta ställer granskaren inför nya utmaningar vilket kan skapa en ökad osäkerheti granskningsprocessen. Området är dock under utveckling vilket således gör det relevant att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel i granskningen av hållbarhetsinformation. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara hur en granskare uppnår känslan av komfort i granskningsprocessen av en hållbarhetsrapport. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna genomfördes en kvalitativ studie med åtta semistruktureradeintervjuer där respondenterna bestod av hållbarhetsspecialister och revisorer. Metodvalet gav utrymme för att skapa en djupare förståelse för granskningsprocessen vilket är centralt för att beskriva och förklara hur en granskare blir komfortabel. Studiens huvudsakliga slutsatser påvisar att det är individuellt hur en granskare uppnår känslan av komfort i sin granskning. Det handlar om i vilken grad de har kunnat avlägsna osäkerhet. Studien visar även att en granskare i grunden blir komfortabel utifrån den kunskapsamt erfarenhet denne besitter. Vidare påvisas det att i en del fall även är faktorer hos kunden och granskaren som påverkar om känslan uppnås. Slutligen konkluderas att hänsyn bör tas till granskarens individuella egenskaper och dess rådande granskningssituation. / In today’s society sustainability is trending, which is reflected in companies reporting as the part for sustainability increases. Resulting in an increase in non-financial auditing for accountants and the introduction of a new profession, in the form of sustainability specialists. Since the review of sustainability information is not as regulated or structured as the financial one, new challenges have appeared in the review process which creates uncertainties. However, the area is under development. Because of this, it is relevant to investigate how a reviewer becomes comfortable in reviewing sustainability information. The purpose of this study is to describe how a reviewer achieves the sense of comfort in the review process of a sustainability report. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with respondents consisting of auditors and sustainability specialists. The chosen method provided a deeper understanding of the review process, which is central in order to describe and explain how a reviewer becomes comfortable. The main conclusion of the study is that it is individually how a reviewer achieves the feeling of comfort in their reviewing and it is about the extent which they have been able to remove uncertainties. Another conclusion is that a reviewer gets comfortable based on their knowledge and experience. Furthermore, it is shown in some cases that whether the feeling of comfort is achieved is affected by the customer and the reviewer. Finally, it is concluded that the individual characteristics of the auditor should be considered as well as the current review situation.

Title: Do Different Industries Define Sustainability Differently? A Comparative Analysis of the Swedish Retail and IT Sectors.Level: Degree project at Undergraduate level (Bachelor’s degree) in the subject Business Administration Authors: Amanda Stål and Diana Hawaz AliSupervisor: Asif HuqDate: 2022-JuneAim: Examine the differences in the handling of sustainability issues within the retail and IT industries Method: The thesis was conducted through semi-structured interviews. The respondents consist of four retail companies and three IT companies.Results and conclusion: The results showed that although there are many similarities in how the respondents in the two industries handle sustainability issues, there were some differences in where they put their focus. Respondents in the retail industry were more inclined to focus on the environmental aspect of sustainability while respondents in the IT sector were shown to gravitate toward the social aspect. Contribution of the thesis: This thesis shows that the term “sustainability” differs depending on context, which would give researchers more freedom to change their definition of sustainability instead of trying to find one definition that fits every context.Suggestions for further research: Further research should be done with a greater sample pool to strengthen the transferability of the result. Keywords: Sustainability report, CSR, Retail industry, Information technology industry

Sustainability reporting is something that has gained much ground lately, and there is no sign of it decreasing. The purpose of a sustainability report is to disclose the non-financial information between a company and its stakeholders. To present a sustainability report is mandatory for larger companies, many smaller companies do also provide its stakeholder with one voluntarily. In the last decade there has been a steadily increasing trend when it comes to being environmentally friendly. More companies need to take responsibility for their actions in the world, in order for it to sustain and last longer. There have been some scandals throughout the years when it comes to sustainability reporting which has made a negative impact on the reliability of the reports. Previous research and literature have shown that there are a lot of uncertainties when it comes to what exactly transparency means and how it can be interpreted from different perspectives and situations. The purpose with this study is to collect information and analyze the interpret transparency of a sustainability report from an investors perspective. The information collected can then be addressed to answer the research question “How is the transparency in a sustainability report perceived by an investor?.” The thesis is using a qualitative methodology consisting of semi-structured interviews and has an inductive research approach. The theories connected to the conceptual framework in this thesis is signaling theory and legitimacy theory. The semi-structured interview was made with people who own stocks in a company that presents a sustainability report, also called investors. Twelve investors were interviewed and provided good information to create a comprehensive answer for the research question. The result of this study shows that the investors do not think a sustainability report is transparent enough. They believe that companies do not show the whole truth in a sustainability report. The information is not fully complete, one hundred percent truthful, as objective as it can be/not angled, and the information is used in other purposes rather than just disclose non-financial information. These answers do not match up with a general definition of transparency which then means that a sustainability report is not interpreted as transparent by the investors participating in this particular study. The investors do also believe that one general definition of transparency or area specific definition would be better. They do also advocate for more external interference of the reports.

Att upprätta en hållbarhetsrapport är det idag många bolag som gör, dels på grund av lagstiftning (Direktiv 2014/95/EU), dels för att det efterfrågas av bolagens intressenter (Hadjipetri Glantz, 2020). Genom hållbarhetsrapporter kan bolagen redogöra för sitt ansvar gällande miljömässiga-, sociala- och ekonomiska aspekter. Utöver de lagstadgade krav som återges i Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap 12 § finns det frivilliga standarder bolagen kan implementera vid upprättning av rapporter, varav GRI tillhandahåller sådana standarder. Denna studie utgår från den nya skattestandarden, GRI 207: Tax 2019, vilken innehåller fyra upplysningar om skatt. Ökad transparens kring information om skatt kan minska risken att företagen blir misstänkliggjorda, varpå företagets och dess intressenters potentiella anseenderisk minskar.Studiens huvudsakliga syfte är att studera investerares upplevda användbarhet av ökad transparens kring skatterelaterad information i hållbarhetsrapporter som den nya standarden GRI 207: Tax 2019 innebär. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt dokument som datakälla vilken stärker de uttalanden som respondenterna gav vid intervjuerna. Respondenterna i denna studie utgörs utav tre av Sveriges sex AP-fonder vilka besitter den kunskap och erfarenhet som behövs för att besvara studiens frågeställning på ett tillfredsställande sätt.Studiens slutsatser tyder på att användbarheten av de fyra upplysningarna i GRI 207: Tax 2019 skiljer sig åt. Den första upplysningen, 207-1, om skattestrategi upplevs användbar om bolag är förknippade med någon form av skatterelaterad risk eftersom rapporteringen bidrar till att minska riskerna. Den andra upplysningen, 207-2, om styrning, kontroll och riskhantering är betydelsefull för AP-fonderna eftersom den dels sätter ramarna för hantering av skatt, dels kan användas som stöd i de situationer skatt har adresserats som en utmaning eller risk. Intressentdialog och land-för-land-rapportering som 207-3 och 207-4 behandlar anses som överflödiga, irrelevanta och ohanterbara varpå respondenterna inte upplever dessa användbara. Ökad transparens om skatt är enligt respondenterna positivt genom att det minskar risker samt bidrar till att bolag i mindre utsträckning agerar opassande i förhållande till skatt. Däremot påvisar studiens resultat att ökad transparens kan leda till informationsöverbelastning. / Many companies today create a sustainability report, partly because of legislation (Directive 2014/95 / EU), and partly because it is in demand by the companies' stakeholders (Hadjipetri Glantz, 2020). Through sustainability reports, companies can account for their responsibilities regarding environmental, social and economic aspects. In addition to the statutory requirements set out in the Annual Accounts Act (1995: 1554), Chapter 6, Section 12, there are voluntary standards that companies can implement when preparing reports, of which GRI provides such standards. This study is based on the new tax standard, GRI 207: Tax 2019, which contains four disclosures on tax. Increased transparency regarding information about tax can reduce the risk of companies becoming suspicious, whereupon the companies' and its stakeholders' potential reputational risk decreases.The main purpose of this thesis is to study investors' perceived usefulness of increased transparency regarding tax-related information in sustainability reports that the new standard GRI 207: Tax 2019 entails. The study is based on a qualitative method in the form of semistructured interviews and document analysis which strengthens the statements made by the respondents at the interviews. The respondents in this study consist of three of Sweden's six AP funds which possess the knowledge and experience that are required to answer the study's question in a satisfactory manner.The study's conclusions indicate that the usefulness of the four disclosures in GRI 207: Tax 2019 differs. The first disclosure, 207-1, about tax strategy is perceived as useful if the company is associated with some form of tax-related risk as the reporting helps to reduce the risks. The second disclosure, 207-2, on governance, control and risk management is important for the AP funds because it sets the framework for tax management and can be used as support in situations where tax has been addressed as a challenge or risk. Stakeholder dialogue and country-bycountry reporting included in 207-3 and 207-4 are considered redundant, irrelevant and unmanageable, whereupon the respondents do not find them useful. According to the respondents, increased transparency about tax is positive because it reduces risks and contributes to companies acting to a lesser extent in relation to tax. On the other hand, the results of the study show that increased transparency can lead to information overload.

Bakgrund: Hållbar utveckling består av tre komponenter, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och ämnar till att beskriva en önskvärd samhällsutveckling. Intresset för hållbarhet har ökat och det leder till att företagen måste ta ett större ansvar för sitt bidrag till hållbar utveckling. Intressenterna kan se kommunikation som en åtgärd för att försvara eller legitimera företagens beteende. Hållbarhetsrapportering kan därmed ses som en viktig komponent för företag att kommunicera sitt hållbarhetsarbete på. Syfte och frågeställning: I denna studie kommer vi undersöka olika företags kommunikation genom hållbarhetsrapporter. Syftet är att få en djupare förståelse för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Frågeställningen ämnar identifiera vilka likheter och skillnader det finns mellan företag som upplevs hållbara vs. ohållbara i hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete genom hållbarhetsrapportering. Metod: Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign där en dokumentstudie har genomförts via insamlade sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter från tio olika företag. Utifrån social och ekologisk hållbarhet har studien ämnat att se hur utförligt företagen kommunicerat kring utvalda begrepp med hjälp av olika kriterier vid bedömning av företagens kommunikation. Resultat: Utifrån den insamlade sekundärdata presenteras de tio företagen varav fem av dem upplevs som hållbara och fem som ohållbara. Det redogörs en detaljerad beskrivning av vad företagen kommunicerar kring de identifierade begreppen. Detta sammanställs i olika tabeller med hjälp av våra kriterier för bedömning av hur utförligt de kommunicerar i sina hållbarhetsrapporter. Slutsats: Slutsatsen är att det inte finns fler likheter än vad det finns skillnader i hur de upplevda hållbara och ohållbara företagen kommunicerar sitt hållbarhetsarbete. Kommunikationen påverkas mer beroende på vilken bransch företagen verkar inom snarare änom det uppfattas som ett hållbart och ohållbart företag. / Background: Sustainable development consists of three components, social, ecological and economic sustainability, and aims to describe a desirable societal development. The interest in sustainability has increased and this means that companies must take greater responsibility for their contribution to sustainable development. Stakeholders can see communication as a measure to defend or legitimize companies' behavior. Sustainability reporting can therefore be seen as an important component for companies to communicate their sustainability work on. Purpose: In this study, we will examine different companies' communication through sustainability reports. The purpose is to gain a deeper understanding of how companies communicate their sustainability work. Question aims to identify what similarities and differences exist between companies that are perceived as sustainable vs. unsustainable in how they communicate their sustainability work through sustainability reporting. Method: The survey was conducted with a qualitative research design where a document study was conducted on collected secondary data in the form of sustainability reports from ten different companies. Based on social and ecological sustainability, the study aims to see how extensively companies have communicated about selected concepts using different criteria in assessment the companies' communication. Results: Based on the collected secondary data, a presentation of the ten companies appears, where five of them are perceived as sustainable and five as unsustainable. A detailed description of what the companies communicate about the identified concepts is compiledwith the help of our criteria for assessment in various tables. Conclusion: The conclusion is that there are no more similarities than there are differences in how the perceived sustainable and unsustainable companies communicate their sustainability work. The communication is being affected more depending on which industry the companies operate in rather than if it is perceived as an unsustainable and sustainable company.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella samband mellan svenska noterade bolags hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning utifrån ESG hållbarhetsbetyg, primärt i relation till uppfattat bolagsvärde och sekundärt även i relation till bolagsstorlek vad gäller nettoomsättning och redovisat eget kapital. Fåtalet snarlikastudier har utförts på den svenska marknaden vilket motiverade syftet i denna uppsats.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ forskningsstrategi med utgångspunkt från nyckeltalsdata och ESG-betyginsamlade från S&P Global  2016-2020. Finansiella nyckeltalsdata inklusive estimerat bolagsvärde insamlades från Morningstar Direct. Regressionsanalyser och Pearsons korrelationsanalys genomfördes i Excel och testades mot fyra hypoteser.  Resultat & slutsats: Inga samband påvisades mellan bolagsvärde och ESG. Samband mellan nyckeltalen för eget kapital och nettoomsättning i förhållande till bolagsstorlek kunde konstateras, men inte i samband med ESG hållbarhetsbetyg. Slutsatsen blev att samband saknades på grund av de motsatta effekter som hållbarhetsarbete har på kort respektive lång sikt, där hållbarhet innebär minskat bolagsvärde på kort sikt men ökat bolagsvärde på lång sikt. En annan slutsats var att framtida analyser behöver bygga på separerade snarare än aggregerade EGS-betyg som analyseras branschvis.  Studiens bidrag: Studien tillför ytterligare kunskap till forskningen genom iakttagelsen att relationen mellan ESG och bolagsvärde kan variera beroende på bolagsstorlek, tidsperspektiv och bransch. / The aim of this thesis is to investigate possible connections between Swedish listed companies' sustainability work and sustainability reporting based on ESG's sustainability rating, primarily in relation to perceived company value and secondarily also in relation to company size in terms of net sales and reported equity. Few similar studies have been performed on the Swedish market, which justified the aim of this essay. Method: The study applied a quantitative research strategy based on key figure data and ESG ratings collected from S&P Global 2016-2020. Financial key figures data including estimated company value were collected from Morningstar Direct. Regression analyzes and Pearson's correlation analysis were performed in Excel and tested against four hypotheses. Results & conclusion: No relationship was demonstrated between company value and ESG. A relationship between the key ratios for equity and net sales in relation to company size could be established, but not in connection with the ESG sustainability rating. The conclusion was that there was a lack of connection due to the opposite effects that sustainability work has in the short and long term, respectively, where sustainability means reduced company value in the short term but increased company value in the long term. Another conclusion was that future analyzes need to be based on separate rather than aggregated EGS scores that are analyzed by industry. Contribution of the thesis: The study adds additional knowledge to the research by observing that the relationship between ESG and company value can vary depending on company size, time perspective and industry.