SAMMANFATTNING Datum:                                  2022-06-01 Nivå:                                       Kandidatuppsats Företagsekonomi,                  15hp                   Akademi:                             Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                          David Ek                                                                         Grigor Injighulyan960307                                                                                    93/09/01 Titel:                                       Hållbarhetsredovisningens förändring efter införandet av lagstadgad hållbarhetsredovisning Handledare:                       Leanne Johnstone Nyckelord:                          Hållbarhetsredovisning, Legitimitetsteori, Frivillig hållbarhetsredovisning, Årsredovisningslagen Forskningsfråga:            Hur har redovisningen och innehållet kring hållbarhet förändrats efter införandet av EU-direktivet och den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i Sverige? Syfte:                                      Syftet med denna studie är att undersöka förändringen av hållbarhetsredovisningen före och efter införandet av SFS 2016:947. Men även att skapa en förståelse för hur lagen påverkar företagens tidigare frivilliga hållbarhetsredovisning Metod:                                   Kvalitativ metod Slutsats:          Förändringen som skett är numera i linje med vad SFS 2016:947 säger ska finnas med i en hållbarhetsredovisning. Den stora skillnaden är innehållet som har ökat markant efter den nya lagstiftningen. Företagen visar numera tydligare hur de går tillväga för att hållbarhetsredovisa, det vill säga vilka system och processer de använder internt. Dock finns det tydliga indikationer på att samhällets normer och värderingar är betydande för uppbyggandet av hållbarhetsrapporterna, vilket har sin förklaring i legitimitetsteorin.

rågorna kring företagens påverkan på klimatet, samhället och ekonomin blir allt viktigare. Även frågan gällande vad det leder till för konsekvenser när företag använder sig av okontroversiella metoder för att hänga med i utvecklingen och för att möta intressenternas intresse. Företag använder sig av greenwashing vilket innebär att de vilseleder intressenterna genom att påstå sig göra en sak men agerar på ett annat sätt. Detta för att upprätthålla intressenternas tillfredsställelse för stunden, vilket dock kan komma att skada företaget vid ett avslöjande. Denna studie syftar till att analysera hållbarhetsredovisningar och hur de påverkas när ett företag varit inblandat i en greenwashingskandal. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt och utgått ifrån företagens hållbarhetsredovisningar från året innan skandalen, året under, samt året efter som underlag. Studien fokuserar på totalt tre bolag, Telia, Volkswagen och Stora Enso. Vidare presenteras djupgående analyser som utförs med hjälp av en kodningsmanual som tar stöd i bland annat intressent- och legitimitetsteorin för vardera bolag, för att sedan mynna ut i en jämförande analys där paralleller dras mellan företagen. Studien mynnar ut i slutsatser kopplade till frågeställningarna om hur rapporterna förändras efter en greenwashingskandal. Delvis gällande vilken del intressenterna har i återuppbyggnaden av legitimiteten efter en skandal, samt hur ett företag arbetar för att återställa sin legitimitet efter en skandal. Resultatets innehåll består av information från totalt nio hållbarhetsrapporter som sedan ska besvara frågeställningarna. Analysen konstaterar att företagen anstränger sig för att bibehålla sin legitimitet, vidare framkommer det även att de vill nå ut till sina intressenter och poängterar att de är viktiga för företagen. Flera förändringar presenteras till följd av skandalen, och företagen försöker vara transparenta för att skapa legitimitet. Det framkommer även att greenwashing förekommit i alla berörda skandaler. I slutsatsen fastställs att en viss grupp av intressenter har en speciell roll i uppbyggandet av legitimiteten efter en skandal, vilket är de anställda. Vidare menar studien att antagandet om att hållbarhetsrapporterna genomgår stora förändringar efter en uppmärksammad greenwashingskandal stämmer. / Corporations' impact on the climate, the society and the economy are issues growing bigger day by day. When the corporations use unconventional methods that might not always be according to the books to keep up with the development but also with their stakeholders, what happens then? The corporations use greenwashing to keep their stakeholders satisfied but later get hurt by it. This article aims to analyze sustainability reports and how they are impacted by a scandal that are caused by it using greenwashing. It is a qualitative study focusing on Telia, Volkswagen and Stora Enso's sustainability reports the year prior to, the year during and the year after the scandal was discovered. In depth analyzes are presented comparing the different years but also the companies to one another. The analyzes were made with a perspective out of the stakeholder theory and the legitimacy theory ans a coding manual. There is also a focus on the scandals and how the corporations represent them in their reports. This study finds the answer to the questions how reports change after a scandal, how stakeholders are a part of the reconstruction of the legitimacy after a scandal and also what corporations does to gain back their legitimacy. The result contains paraphrases on the nine reports where Telia's reports focuses on the economic part of sustainability, Volkswagen’s focus on the environmental part and Stora Enso's focuses on the social part. In the analyzes it is stated that the corporations do a lot to keep their legitimacy, the corporations also want to point out to the stakeholders that they are very important to them. There is a lot of changes presented as a result of the scandal, the corporations want to be transparent to gain legitimacy. It appears that greenwashing plays a part in all the companies' reports. Exampels on all of this is included in the article. The study concludes stakeholders are part of the reconstruction after a scandal, especially the employees. The assumption that sustainability reports go through big changes is also shown to be correct.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

Purpose The purpose of this study is to explore how AI could influence the controller function inmanufacturing industries. This study will investigate whether AI could influence the daily tasksor routines of a controller, as well as whether AI helps controllers with financial- andsustainability reports. The study further aims to investigate aspects such as changes inmanagement accounting, and if AI would be supporting the controllers as a tool or if it controlsthe work. One important key takeaway is that the study highlights the controllers as a functionand not as an individual. This means that the thesis will focus on the controller profession as afunction and not on the level of the individual. Theoretical perspective The selected theories are collected from previous research and literature regarding AI as wellas the controller profession that is relevant for this study. From the collected data and previousresearch, the authors discovered a research gap and thereafter developed a research question. Methodology In this study, the authors chose an exploratory inductive qualitative research method. The authors will conduct interviews with Swedish controllers from different companies who have varying knowledge regarding AI and AI within their role. Interviews will be conducted with alight semi-structure to allow flexibility for participants to bring forth new perspectives. Collected data will be analysed with a thematic analysis method since it allows for flexibility and makes analysing large amount of data manageable. From the analysis, the authors will beable to gather relevant information that will be helpful to answer the research question and fulfilthe purposes. The empirical finding was gathered through interviews with 11 controllers and 2data analysts from different types of manufacturing firms in Sweden. These interviews wereexamined and connected with literature when answering the research question which thereforefulfilled the purposes of the thesis. Empirical findings The most important empirical finding from this thesis is that all types of controllers are familiarwith AI and uses it to some extent, however, how advanced the integration is does varyimmensely. Most controllers see a bright future for AI within the function since it can be utilisedto mitigate risk by replace human errors with AI precision. A few new aspects were uncoveredsuch as the hardships that the sustainability controller faces and the possible implications ofpolitics and cybersecurity. New knowledge created was the importance of both organisationaland data structure, as well as education for employees to connect the economic aspects to thedata science. Conclusions The controller function has already seen a lot of changes in references in how the function usedto be just one-two year ago, and all participants underlined that this will continue to change andevolve, which was a predicted key finding. Another finding was that AI could be seen as acontrol tool while BI is more towards a support tool. The sustainability controller is a newprofession and will develop during the upcoming years when new EU legislation presents. Fourmajor findings were the importance of the future of EU legislation, the hidden costs ofimplementation, such as the cost of tools and time for education, the implication oforganisational structure, and the essential bridge between economics and data scientists.

Skogen är en väsentlig del i Sveriges ekonomi och står för 10% av den totala varuexporten. Utöver att skogen bidrar finansiellt är det en resurs som påverkas starkt av klimatförändringar. Skogen kan ses som en obegränsad resurs om den hanteras rätt och därför är hållbarhetsredovisningen av särskild vikt för bolagen inom branschen. Förutom att varorna kan ersätta fossila material bidrar den även med att absorbera koldioxid. Om avverkningen inte sker hållbart försvinner dessa effekter och skadar istället klimatet. Skogsindustrin har en rad olika intressenter eftersom den påverkar klimatet i en sådan hög utsträckning. Den är en känslig och komplex bransch som generellt har ett lågt förtroende från konsumenter. Det leder till att företagen har ett stort ansvar att tillgodose intressenternas informationsbehov i deras hållbarhetsredovisning. Det är en komplex uppgift att uppnå balans mellan olika intressenters efterfrågan eftersom skogen påverkar både individer och samhället i stort. Däremot är det intressant att undersöka hur hållbarhetsredovisningen har utvecklats över tid och om samhällsdebatten kring klimatet har bidragit med ett ökat fokus på miljön. Studiens syfte är att skapa förståelse för vad svenska börsnoterade skogsbolag rapporterar i hållbarhetsredovisningen och hur denna redovisning tillgodoser olika intressentgruppers informationsbehov. Det här för att bidra med kunskap om hur skogsbolagen prioriterar sina intressenters informationsbehov. Studiens metod är en kvalitativ innehållsanalys och utgår från en deduktiv ansats. Tidigare forskning används som stöd för att kategorisera skogsbolagens hållbarhetsredovisningar. Genom det här bidra det till nya kunskaper om hur utvecklingen av rapporteringen ser ut inom branschen. Det globala ramverket Global Reporting Initiative används som referensram för kodningen tillsammans med tidigare forskning. Den kvalitativa innehållsanalysen sker genom att undersöka fyra börsnoterade skogsbolags hållbarhetsredovisningar för år 2011 och 2020. Studien undersöker utvecklingen med tio års intervall för att förändringen utläses tydligare över längre perioder. Studiens resultat visar på att det ökade intresset inom hållbarhet har skapat en förändring i skogsbolagens hållbarhetsredovisning. Resultatet framför hur kategorin miljöansvar har ökat kraftigt inom hållbarhetsredovisningen för de inkluderade företagen i studien. Utöver det här har studien visat på att både primära och sekundära intressenters informationsbehov tillgodoses, men att det också finns delar i hållbarhetsredovisningen som inte uppfyller deras efterfrågan. Resultaten visar på hur det finns en brist på ekonomiskt ansvar i hållbarhetsredovisningen inom skogsindustrin. Därför har studien funnit att informationsbehovet av miljörapportering är viktigare för de flesta intressenter. Studiens resultat ger dessutom stöd åt tidigare forskning som belyst att den etiska och positiva grenen av intressentteorin bör behandlas parallellt för att ge en rättvis bild av verkligheten Studiens slutsats är att hållbarhetsredovisningen hos de svenska börsnoterade företagen visade på att utvecklingen utifrån GRIs sex kategorier främst bestod av en ökning av kategorin miljöansvar. Det visade också att både år 2011 och år 2020 var fördelningen relativt ojämn då ekonomiskt ansvar har få observationer medans miljöansvar dominerar samtliga bolag båda åren. När rapporteringen presenteras enligt triple bottom line så är det en jämnare fördelning mellan miljöansvar och socialt ansvar. Däremot dras slutsatsen att information om miljön har utvecklats mest positivt enligt triple bottom line rapporteringen med. / Forests are an essential part of the Swedish economy and account for 10% of total exports of goods. In addition to contributing financially, forests are a resource that is strongly affected by climate change. Forests can be seen as an unlimited resource if managed properly and therefore sustainability reporting is of particular importance for companies in the sector. As well as being a substitute for fossil materials, it also helps to absorb carbon dioxide. If harvesting is not done sustainably, these effects disappear and instead damage the climate. The forest industry has a range of stakeholders because it has such a large impact on the climate. It is a sensitive and complex industry with generally low consumer confidence. As a result, companies have a major responsibility to meet the information needs of stakeholders in their sustainability reporting. Achieving a balance between different stakeholder demands is a complex task as forests affect both individuals and society at large. However, it is interesting to examine how sustainability reporting has evolved over time and whether the social debate on climate has contributed to an increased focus on the environment.  The aim of the study is to gain an understanding of what Swedish listed forest companies report in their sustainability reports and how these reports meet the information needs of different stakeholder groups. This is to contribute knowledge on how forest companies prioritize the information needs of their stakeholders. The study method is a qualitative content analysis and is based on a deductive approach. Previous research is used to support the categorisation of forest companies' sustainability reports. Through this, it contributes to new knowledge about the development of reporting in the industry. The Global Reporting Initiative global framework is used as a frame of reference for the coding along with previous research. The qualitative content analysis is conducted by examining the sustainability reports of four listed forestry companies for the years 2011 and 2020. The study examines trends at ten-year intervals so that change is more clearly inferred over longer periods.  The results of the study show that the increased interest in sustainability has created a change in the sustainability reporting of forestry companies. The results highlight how the category of environmental responsibility has increased significantly within the sustainability reporting of the companies included in the study. In addition to this, the study has shown that the information needs of both primary and secondary stakeholders are being met, but that there are also elements in the sustainability report that do not meet their demand. The results show how there is a lack of financial accountability in the sustainability reporting of the forest industry. Therefore, the study has found that the information needs of environmental reporting are more important for most stakeholders. Moreover, the results of the study support previous research that highlighted that the ethical and positive branches of the stakeholder theory should be treated in parallel to provide a fair picture of the reality  The study concludes that the sustainability reporting of Swedish listed companies showed that the development based on the six GRI categories consisted mainly of an increase in the category of environmental responsibility. It also showed that in both 2011 and 2020 the distribution was relatively uneven, with financial responsibility having few observations while environmental responsibility dominating all companies in both years. When the reporting is presented according to the triple bottom line, there is a more even distribution between environmental and social responsibility. However, it is concluded that information on the environment has developed most positively according to the triple bottom line reporting.

Mode-och textilbranschen är en resursintensiv bransch som står för en stor del av de globala utsläppen. Den har uppmärksammats av EU som en särskilt betydande bransch som måste genomgå förändringar för att bidra till en hållbar utveckling. Stora företag i mode-och textilbranschen i EU behöver de närmaste åren göra en omställning till cirkulära affärsmodeller för att möta kraven som angetts i EU:s cirkulära mål. Trots detta finns det få studier som undersöker hur långt dessa företag kommit i denna omställning. Sverige och Danmark har antagit mer ambitiösa krav på företags hållbarhetsrapportering än EU-direktivet NFRD anger. I denna studie utförs en kvalitativ innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från sex mode-och textilföretag på den svenska och danska marknaden. Syftet är att beskriva och analysera hur långt dessa företag kommit i hållbarhetsarbetet och jämföra om det finns skillnader i hur företagen på de olika marknaderna presterar. Resultatet av studiens empiriska analys visar att det finns en homogenitet i hur långt fallföretagen kommit i hållbarhetsarbetet med undantag för ett fallföretag på den danska marknaden. Bortsett från detta undantag har alla företagen satt upp mål för sina koldioxidutsläpp i linje med 1,5-gradersmålet. Cirkulära affärsmodeller pilot-testas i dessa företag. Alla studiens företag placeras i nivån av hållbarhet business-as-usual utifrån den information de presenterat i sina hållbarhetsrapporter. Det kan konstateras att alla företag utom ett uppfyller flera subkriterier både i business sustainability 1, 2 och 3. Fallföretagen och de koncerner-och moderbolag de tillhör har investeringsstilar och ESG-betyg som stärker det empiriska resultat som framkommit. / The fashion and textile industry is a resource-intensive industry that accounts for a large part of global emissions. It has been recognized by the EU as a particularly significant industry that must undergo changes in order to contribute to a sustainable development. In the coming years, large companies in the fashion and textile industry in the EU need to make a transition to circular business models to meet the requirements stated in the EU's circular goals. Despite this, there are few studies that examine how far these companies have come in this transition. Sweden and Denmark have adopted more ambitious requirements for corporate sustainability reporting than the EU directive NFRD specifies. In this study, a qualitative content analysis of sustainability reports from six fashion and textile companies in the Swedish and Danish markets is carried out. The purpose is to describe and analyze how far these companies have come towards becoming sustainable businesses and compare whether there are differences in how the companies in the various markets perform. The result of the study's empirical analysis shows that there is a homogeneity in how far the case companies have come towards becoming sustainable businesses, except for one case company in the Danish market. Apart from this exception, all the companies have set targets for their carbon dioxide emissions in line with the 1.5-degree target. Circular business models are tested in the companies. All the companies in the study are placed in the level of sustainability business-as-usual based on the information they presented in their sustainability reports. It can be stated that all but one company meets several sub-criteria both in business sustainability 1, 2 and 3. The case companies and the groups and parent companies they belong to have investment styles and ESG ratings that strengthen the empirical results that emerged.

Nowadays, the value creation and measurement of the economic performances have changed from traditional ways of maximizing shareholder’s wealth to maximizing stakeholder’s wealth. Companies are responsible for creating value not only for their organizationsbut also for the society as a whole because CSR issues attract a global attention and most countries are urging the companies to follow sustainable ways. In Nordic countries, Sweden is well known as a pioneer for sustainability and all the CSR activities aredisclosed in Sustainability or CSR reports. Although there are many researches related to the impacts of sustainability reporting and CSR performance on firm’s growth or financial performance, a research examining the relationship between CSR performance and stock price volatility of the companies cannot be found. Therefore, we aim to investigate the impact of the residual sustainability which is one of the dimensions to measure sustainability, on stock behaviorsand formulated the research question:What is the impact of Residual Sustainability on stock behaviors?The purpose of the thesis is to find out how residual sustainability is allocated in terms of monetary value, and whether this allocation of resources creates value for the shareholders or not. This leads to investigate the stock price volatility against the size of residual sustainability of the companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. In adopting research methodology, we followed functionalist paradigm through the assumptions: regulatory side undersociology, objectivism under ontology, positivism under epistemology, and positivism under axiologybecause we consider that companies are rational entities and aim to provide rational explanation of whether residual sustainability haspossible impacts to stock behaviors or not. We answered the research question by adopting deductive approach. Based on exploratory and explanatory research, we designed archival research method to perform quantitative analysis in a cross-sectional study. We developed our theoretical framework based on Sustainable Enterprise Theory, Legitimacy Theory, Shareholder Theory, Stakeholder Theory and Resource-based view Theory and the analysis was conducted and discussed by relating with those theories. We extracted the data from EikonDataStream for years 2015, 2016 and 2017. We used different statistical methods to test normality of our variables, and run the tests with multilinear regression model to address our research question. The result indicates that there is no statistically significant relationship between residual sustainability and stock behaviorswithin the specific time frame. The possible reason is that the stock price is well adjusted before creating stock volatility because the sustainability in Sweden is likely to be predicted for the future. Secondly, most of the Swedish companies are fully utilized the residual fund for innovation, talent retention, research and development and other purposes and thereby it may create delay adjustment on stock price until value creation for organizationis generated.

Bidragandet till en hållbar utveckling är en väsentlig faktor som ständigt är under förändring och utveckling. Numera inkluderas konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) i förhållande till att uppnå legitimitet men även för att samhället kräver det. Upprättandet av CSR är i Sverige lagstadgat för stora företag, men inte för små och medelstora företag. Trots detta väljer företag att etablera ett strategiskt CSR-arbete, utöver de juridiska skyldigheterna, för att agera etiskt och bidra med nytta till för sig själva och samhället. Begreppet CSR beskrivs som en självreglerande affärsmodell och uppfattas vara fundamental i företagets sociala ansvarstagande, för dess intressenter, samhället men även dem själva. Emellertid förekommer två ytteligare nyckelfaktorer: ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande som tillsammans med det sociala ansvaret bidrar till en hållbar utveckling.  Syftet med studien är att bidra med en utvecklad teori beträffande hur CSR-arbetet ser ut inom svenska detaljhandelsföretag. Följaktligen avser studien att undersöka den rådande skillnaden mellan vad CSR innefattar och hur det tillämpas i praktiken, vilket bidrar till en bättre förståelse kring den praktiska situationen. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ forskningsansats och innefattar två intervjuer per företag, samt granskning av företagens hållbarhetsrapporter för de tre utvalda företagen; Mio, Rusta och Coop.

Syfte: Syftet med studien är att på den svenska marknaden undersöka om mängden miljöinformation i företags hållbarhetsrapporter påverkas av deras storlek samt miljöprestanda. Metod: För att kunna besvara de framtagna hypoteserna i denna studie har hållbarhetsrapportens omfattning av miljöinformation studerats utifrån en innehållsanalys baserad på GRI:s riktlinjer G4. Storleken har beräknats utifrån nettoomsättningen och miljöprestandan utifrån mängden koldioxidutsläpp. Dessa variabler har sedan undersökts i en multipel regressionsanalys med kontroll för företagens bransch. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar likt tidigare forskning att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagens omfattning av miljöinformation och deras miljöprestanda. Detta förklaras bland annat med hjälp av intressent- och legitimitetsteorin. Studiens andra resultat mellan företagens storlek och deras omfattning av miljöinformation visar däremot ett icke statistiskt signifikant samband, till skillnad från majoriteten av tidigare studier. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning inom området är att genomföra en undersökning baserad på ett mer omfattande mått på miljöprestandan. Detta genom att utföra en kvalitativ studie innehållandes intervjuer. Vidare vore det intressant med ett större urval, då vi i denna studie enbart har studerat ett litet urval på grund av tidsbegränsning. Ytterligare ett förslag är att i framtiden göra en studie som undersöker hur rapporteringen av CSR har förändrats över tiden. Det vill säga om miljöinformationen har ökat eller om utsläppen har reducerats. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till forskningen på den svenska marknaden, då den har fyllt det forskningsgap som tidigare existerade. Studien har även tillfört ett praktiskt bidrag genom att bland annat ge allmänheten en insikt om hur företag väljer att rapportera om miljön i deras hållbarhetsrapporter. / Aim:The purpose of this study is to investigate whether Swedish company's extentof environmental information in the sustainability report is affected by their size and environmental performance.Method:In this study, a quantitativeresearch methodand a deductive approachis applied. To answer the purpose of thisstudy a content analysis based on theGRI Guideline has been performed. This is done to study the company's extentof environmental information. The firms sizewas calculated based on net sales and environmental performance based on the amount of carbon dioxide emissions. These variables werethen examined in amultiple regression analysiswith aspects taken each company’s line of business. This allows the study’s two hypotheses to be answered.ResultsandConclusions:The results show similar results from previous research, that there is a positive significant relationship between a company's extent of environmental information and their environmental performance. This is partly explained by the stakeholder and legitimacy theory. The study's other findings between company size and the extentof environmental information show however a non-statistically significant association, which is the opposite of the majority of previous studies. Suggestions for future research: Suggestions for further research in this area is to investigatea survey based on a more comprehensive measure of environmental performance. This is by conducting a qualitative study consisting of interviews. Furthermore, it would be interesting to investigate a larger sample, since we in this study only examinea small sample because of time constraints. A further proposal is to conduct a study investigating how the reporting of CSR has been affected over time. That is, if the environmental information has increased or if the emissions have been reduced.Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to research on the Swedish market, as it has filled the research gap previously existed. The study also has provided a practical contribution,which inter alia provides the public with an insight on how companies choose to report on their sustainability report.

Kandidatuppsats, Ekonomprogrammet online, 15 hp, 2FE93E, VT 2017 Ekonomihögskolan - Linnéuniversitetet i Växjö Författare: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson och Sandra Aldin Handledare: Yuliya Ponomareva Examinator: Pia Nylinder Titel: Hållbarhetsredovisning - En studie om hur sex klädföretag balanserar positiv och negativ information enligt GRI:s princip balans. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balans, Strategier, Legitimitet. Bakgrund: Hållbarhetsredovisning handlar om redovisning som omfattar miljö, social och ekonomisk påverkan. Klädbranschen är utsatt för mycket press av både media och konsumenter som ställer höga krav när det gäller hållbarhetsfrågor och därför är det viktigt att kommunicera informationen öppet. Som ett stöd för att kunna kommunicera CSR öppet finns det globala ramverket GRI som består av riktlinjer för att få en jämförbar rapportering inom hållbarhetsredovisning. En princip som hör till GRI:s riktlinjer handlar om balans där företag ska redovisa både bra och dåliga resultat. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i svenska klädföretags hållbarhetsredovisningar som redovisar enligt GRI:s riktlinjer för att se hur svenska klädföretag redovisar negativ information och förhåller sig till GRI:s princip balans där både positiv och negativ information ska redovisas. Metod: Studien är genomförd i form av en multipel fallstudie. Datainsamlingen består av sekundärdata där sex klädföretags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har studerats. Slutsats: Studien visar att samtliga klädföretag redovisar både positiv och negativ information i sina rapporter, men det är övervägande positiv information. Det framkom även att klädföretagen använder sig av olika strategier när de presenterar negativ information i sina rapporter vilket gör att informationen ändå kan uppfattas som positiv. / Bachelor thesis, 15 hp, 2FE93E, Spring 2017 School of Business and Economics – Linnaeus University in Växjö Authors: Tove Sjöstedt, Kristina Johansson and Sandra Aldin Tutor: Yuliya Ponomareva Examiner: Pia Nylinder Title: Sustainability Report - A study on how six clothing companies balance positive and negative information according to GRI’s principle balance. Keyword: Sustainability Report, CSR, GRI, Global Reporting Initiative, Balance, Strategies, Legitimacy Background: Sustainability Report is about accounting that includes environmental, social and economic impact. The clothing industry is exposed to heavy pressure from both the media and consumers who have high demands on sustainability issues, and it is therefore important to openly communicate the information. As a support to openly communicate the CSR information, the global GRI framework contains guidelines for obtaining comparable reporting in sustainability reporting. A principle that is part of GRI's guidelines is about balance where companies should report both good and bad results. Purpose: The purpose of this study is to investigate the content of Swedish clothing companies' sustainability reports, which report according to GRI's guidelines to see how Swedish clothing companies report negative information and relate to GRI's principle balance in which both positive and negative information should be reported. Method: The study is conducted in the form of a multiple case study. The data collection consists of secondary data where six clothing companies' sustainability reports and annual reports have been examined. Conclusions: The study shows that all clothing companies report both positive and negative information in their reports, but it is predominantly positive information. It also emerged that clothing companies use different strategies when presenting negative information in their reports, which means that the information still can be perceived as positive.