Modebranschen präglas av ett ständigt sökande efter billigast möjliga arbetskraft. Som en konsekvens väljer företag som opererar inom denna sektor vanligen att outsourca sin produktionsfunktion till en tredje part bortom hemmamarknaden. Ett sådant beslut kan vidare ge upphov till en komplex försörjningskedja. I förlängningen har detta medfört att granskningen från samhällets alla aktörer blivit allt mer omfattande. Detta då missöden och skandaler gällande den outsourcade produktionen uppdagats. Kritik kring bristande kontroll och insyn i leverantörsledet har därför inneburit att företagen funnit sätt att argumentera för sin verksamhet och de sourcing beslut som tagits. Studiens syfte är att synliggöra de argumentationstekniker som används kring rättfärdigandet av en outsourcad produktion. Detta besvarades genom att i en diskursiv analysmetod undersöka och kategorisera svenskamodeföretags språkanvändning samt de argumentativa kategorier som återfanns i deras hållbarhetsredovisningar. Detta gjordes med hjälp av ett ramverk som modifierades och utvecklades under studiens gång. Resultatet visar att samtliga studieobjekt använder sig av argumentationstekniker som vidare kan härledas till analysmodellens olika huvudkategorier. Dessa verkar i legitimerande syfte och gör att företagen framstår som ansvarstagande kring den outsourcade produktionen. Studien bidrar till att ge läsare av företagens hållbarhetsredovisningar möjligheten att ta till sig informationen utifrån ett mer kritiskt förhållningssätt. / The fashion industry is characterized by a constant search for the cheapest possible labor. As a consequence, companies operating in this sector usually choose to outsource their production function to a third party outside the home market. Furthermore, such decision can give rise to a complex supply chain. As a result, the scrutiny from all actors in society has become more extensive as mishaps and scandals regarding the outsourced production have been discovered. Criticism about lack of control and transparency in the supply chain has therefore meant that companies have found ways to argue for their operations and the sourcing decisions that have been made. The purpose of the study is to highlight the argumentative techniques used to justify outsourced production. This was answered by investigating and categorizing the use of argumentative categories in Swedish fashion companies sustainability reports. The methodology used was a discourse analysis. The analysis was based on a previously designed framework that was modified during the study. The result shows that all study objects use argumentation techniques that can further be linked to different main categories of the analysis model. These arguments are used in order to legitimize the companies CSR-activities connected to the outsourced production. The study helps to give readers of the companies sustainability reports the opportunity to access the information based on a more critical approach. The thesis is written in Swedish.

Titel: Vilka likheter och skillnader finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering? En kvantitativ innehållsanalys av 17 skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering utifrån GRIs miljömässiga indikatorer. Nivå: C-uppsats 15hp inom Civilekonomprogrammet Författare: Enes Mamudi & Hannes König Handledare: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Datum: 28/03-2022 - 05/06-2022    Syfte: Tidigare studier har visat att hur företag hållbarhetsrapporterar skiljer sig beroende på bransch och land (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). Ingen tidigare studie har jämfört hållbarhetsrapporter mellan svenska och internationella inom en och samma bransch, skogsbruksbranschen. Det forskningsgapet strävar denna studie fylla. Syftet med denna studien är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och internationella skogsbruksföretags hållbarhetsrapportering för att se hur de institutionella mekanismerna styr över geografiska gränser. Studien söker även svar på huruvida skogsbruksföretagens miljömässiga hållbarhetsindikatorer efterliknar varandra som konsekvens av sin gemensamma branschtillhörighet för att se de institutionella mekanismernas roll inom branschen.  Metod: Studiens utgår från den positivistiska ståndpunkten med hypoteser som besvaras med en deduktiv linje. Forskningsstrategin är en kvantitativ innehållsanalys med replikerbarheten i fokus. Studien följer en tvärkulturell design i datainsamlingen. Datan analyseras med hjälp av deskriptiv statistik.  Slutsats: Studiens första forskningsfråga visade att det främst finns skillnader mellan hållbarhetsrapporteringen mellan de svenska och internationella skogsbruksföretagen. Studiens andra forskningsfråga gav inte ett lika tydligt svar där företagen efterliknade varandra inom branschen på vissa aspekter men andra inte. Utöver forskningsfrågorna drog författarna slutsatsen att landstillhörighet eventuellt väger tyngre än bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Studiens bidrag: Studien ger ett praktiskt bidrag i form av att företag inom branschen kan använda informationen för att jämföra sin hållbarhetsrapportering med andra för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Tidigare forskning av Aras och Crowther (2009) visat att graden av hållbarhetsrapportering ger kommersiella fördelar på marknaden. Informationen är även användbar till företag för att locka investerare då en studie av Braam och Peeters (2018) visat att efterfrågan på hållbarhetsrapportering från dessa ökat. Genom att studera ett outforskat område skapade studien ett teoretiskt bidrag då ett forskningsgap fyllts. Studien visade skillnader i hållbarhetsrapporteringen mellan Sverige och internationellt samt att branschen till viss del efterliknar varandra men att variabeln landstillhörighet eventuellt väger tyngre än variabeln bransch ur ett teoretiskt perspektiv. Vidare forskning: Det skulle vara intressant att studera GRIs sociala och ekonomiska hållbarhetsindikatorer i en liknande studie då denna endast fokuserade på de miljömässiga. Även att granska hållbarhetsrapporter över en tidsperiod för att se förändringar i rapporteringen samt att studera en miljöfarlig bransch för att kunna se likheter och skillnader mot den miljöviktiga skogsindustrin. / Title: What similarities and differences are there between Swedish and international forestry companies sustainability reports? A quantitative content analysis of 17 forestry companies sustainability reporting based on GRI's environmental indicators. Level: C-essay 15 credits in Business Administration Authors: Enes Mamudi & Hannes König Supervisor: Cristoffer Lokatt Examinator: Pia Nylinder Date: 28/03-2022 - 05/06-2022    Aim: Previous studies have shown that how companies report sustainability differs depending on the industry and country (Holder-Webb, Cohen, Nath & Wood 2009; Tate, Ellram & Kirchoff 2010; Gamerschlag, Möller & Verbeeten 2010; Bouvain & Chen 2009). No previous study has compared sustainability reports between Swedish and international companies in the same industry, the forestry industry. This research gap seeks this study to fill. The purpose of this study is to investigate the similarities and differences that exist between Swedish and international forestry companies sustainability reporting to see how the institutional mechanisms govern over geographical boundaries. The study also seeks to answer whether the forestry companies environmental sustainability indicators mimic each other as a result of their common industry affiliation in order to see the institutional mechanisms role in the industry.  Method: The study is based on the positivist research philosophy with hypotheses that are answered with a deductive line. The research strategy is a quantitative content analysis with focus on replicability. The study follows a cross-cultural design in the data collection. The data are analyzed using descriptive statistics.  Conclusion: The study's first research question showed that there are mainly differences in the sustainability reporting between the Swedish and international forestry companies. The study's second research question did not provide an equally clear answer where companies mimicked each other in the industry on certain aspects but others not. In addition to the research questions the authors concluded that country affiliation may outweigh industry from a theoretical perspective. Contribution: The study makes a practical contribution to companies in the industry that can use the information to compare their sustainability reporting with others to remain competitive. Previous research by Aras and Crowther (2009) has shown that the degree of sustainability reporting provides commercial advantages in the market. The information is also useful for companies to attract investors as a study by Braam and Peeters (2018) showed that the demand for sustainability reporting from these have increased. By studying an unexplored area, the study created a theoretical contribution when a research gap was filled. The study showed differences in sustainability reporting between Sweden and internationally and that the industry to some extent mimics each other, but that the variable country affiliation may weigh heavier than the variable industry from a theoretical perspective. Further research: It would be interesting to study GRI's social and economic sustainability indicators in a similar study as this paper only focused on the environmental indicators. Also to review sustainability reports over a longer time period to see changes in the reporting and to study an environmentally hazardous industry to see similarities and differences with the environmentally important forestry industry.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden i hållbarhetsredovisningens väsentlighet över tid innan hållbarhetsredovisning var obligatorisk (2013) och efter att den blev obligatorisk (2020). De tio valda hållbarhetsredovisningarna återfinns bland de fem största företagen i den svenska skogsindustrin. Den teoretiska ram som valts för att undersöka denna studie är legitimitetsteorin och intressentteorin. För att utforska rapporterna har vi använt oss av innehållsanalys med kategorisering. Kategoriseringen baseras på obligatorisk information och icke-obligatorisk information, baserad på CSR-terminologi. Resultatet presenteras som procentandelen av den totala rapporten. En kvalitativ metod användes för att tolka resultatet och analysera andelen väsentlig information i rapporterna. Resultatet av denna studie indikerar att en del av informationen har ökat och annan information har minskat i omfattning sedan lagstiftningen. Det innebär också att det är avgörande att företag använder riktlinjer för att sammanställa en hållbarhetsrapport. Studien indikerar också att företagen bedömde samma områden som väsentliga under samma jämförda år. / The aim of this study is to explore the difference in the materiality of sustainability reports over time, before sustainability reporting was mandatory (in 2013) and during (in 2020). The ten sustainability reports analyzed are found among the five biggest companies in the Swedish forest industry. The theoretical framework chosen to investigate this study is the Legitimacy Theory and the Stakeholder Theory. To explore the reports, we have used Content analysis with categorization. The categorization is based on mandatory information and non-mandatory information, based on CSR terminology. The result is presented as a percentage share of the total report. A qualitative approach was used in order to interpret the result and analyze the share of material information in the reports. The result of this study indicates that some of the information has increased, and other information has decreased since the law regulation. It also implies that it is crucial that companies use guidelines in order to assemble a sustainability report. The study also indicates that the companies assessed the same areas as material during the same compared years.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

Aim - The aim of this study is to examine crisis communication strategies in the banking sector on social media and in sustainability reports, linked to money laundering and anti-corruption to prevent damage at their reputation and legitimacy. Background - The growth of internet and its channels for digital communication has globally become an important tool for companies. Through social media companies can communicate with their stakeholders and produce the image of the company that they prefer to show. Social media has thus become an important platform for companies in crisis communication. In a society where stakeholders are increasingly demanding that companies take their responsibility with regard to economic, environmental and social aspects, CSR has become an area of ​​attention. Similarly, the growth of GRI has now forced companies to report on both positive and negative aspects in their sustainability reports. This means that sustainability reports also are an important source for companies to communicate to their stakeholders. Research problem - How do banks etablated on the Swedish market respond to criticized events and how is it communicated in their sustainability reports and social media? Method - The study primarily uses a quantitative approach as the purpose is to investigate which communication strategies are most common. The study also has qualitative elements through interpretation and analysis of banks' sustainability reports and social media. The data collection consists mainly of secondary data in the form of sustainability reports, social media and scientific articles. Conclusion - The results showed a large variation in the number of used communication strategies. There was one strategy used by all banks in both sustainability reports and on social media and these were corrective actions. The empirical data also showed that strategies for evading of responsibility were common strategies in sustainability reports, while strategies for denial were more common in social media. Furthermore, the study showed that image repair theory and signaling theory could be further developed to cover all essential communication strategies. / Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka kriskommunikationsstrategier inom banksektorn på sociala medier och i hållbarhetsrapporter, kopplat till penningtvätt och anti-korruption för att förhindra att rykte och legitimitet skadas. Bakgrund - Framväxten av internet och dess kanaler för digital kommunikation har globalt sett blivit ett viktigt verktyg för företag. Via sociala medier kan företag kommunicera med sina intressenter och framställa den bild av företaget som de själva önskar. Sociala medier har således blivit en viktig plattform för företagens kriskommunikation. Då intressenter i allt högre grad efterfrågar att företag ska ta ansvar med avseende på ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter har CSR blivit ett uppmärksammat område. Likaså har framväxten av GRI gjort att företag numera tvingas att rapportera om både positiva och negativa aspekter i sin hållbarhetsrapportering. Det gör att även hållbarhetsrapporter är en viktig källa för företag att kommunicera till sina intressenter.  Frågeställning - Hur bemöter banker etablerade på den svenska marknaden kritiserade händelser och hur kommuniceras detta i deras hållbarhetsrapporter respektive sociala medier? Metod - Studien använder primärt en kvantitativ ansats då syftet är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som är mest förekommande. Studien har även kvalitativa inslag då tolkning och analys gjorts av bankers digitala kanaler. Datainsamlingen består främst av sekundärdata i form av hållbarhetsrapporter, sociala medier och vetenskapliga artiklar. Slutsats - Studien visade en stor variation i antalet använda kommunikationsstrategier. Korrigerande handlingar var den enda strategi som användes av samtliga banker i både hållbarhetsrapporter och på sociala medier. Empirin visade även att strategier för att undvika ansvar för vanligt förekommande i hållbarhetsrapporterna medan strategier för förnekelse var vanligare i sociala medier. Vidare visade studien att image repair theory och signalteorin skulle kunna utvecklas ytterligare för att täcka alla väsentliga kommunikationsstrategier.

Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

En hållbar utveckling är kritiskt för att kommande generationer ska kunna leva på vår jord med liknande möjligheter som vi har idag. Att arbeta med hållbarhet är viktigt för såväl privatpersoner som företag. För att säkerställa en mer hållbar utveckling har Europeiska Unionen tagit fram direktiv som sätter krav på större företag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. I Sverige ingår detta direktiv i Årsredovisningslagen som ställer krav på hållbarhetsrapportering från större företag.Syftet i denna uppsats är att utreda om Ur &amp; Penn, ett stort företag inom klock- och smyckesbranschen har en hållbarhetsrapport i sin årsredovisning som fyller de krav Årsredovisningslagen ställer. Datainsamlingen som används om företaget kommer från offentliga källor samt empiriskt kunskapsinsamlande från den inblick en får genom att arbeta inom företaget. Företagets hållbarhetsrapport för räkenskapsår 2017-2018 har utretts och i resultatet fastställs det att hållbarhetsrapporten inte lever upp till de krav som Årsredovisningslagen ställer. Global Reporting Initiative används som mall för att ge förslag på förbättrad hållbarhetsredovisning.En värdekedjeanalys görs av ett armbandsur i rostfritt stål för att se vilken miljöpåverkan en populär produkt från företaget har och utifrån detta görs en SWOT-analys för att ta fram strategier som företaget kan använda till sitt hållbarhetsarbete. Den miljöpåverkan som värdekedjeanalysen fastställer kopplas till Det naturliga steget som belyser att produktionen av rostfritt stål har stor påverkan på miljön och att det arbetssätt som finns inom företaget bidrar till en icke hållbar värld.Slutsatsen i denna uppsats är att företaget inte lever upp till de krav som Årsredovisningslagen ställer gällande hållbarhetsrapportering. Företagets produkt och arbetssätt är inte hållbara och om företaget vill säkra en framtid på en marknad som blir allt mer hållbarhetsfokuserad behöver företaget arbeta mer med hållbarhet. / Sustainable development is crucial for future generations ability to live on this planet with similar opportunities as we do today. To work with sustainability is important for the individual person as well as companies. The European Union has developed directives that require big companies to account for their work with sustainability, this is to ensure a more sustainable development in the union. This directive is a part of the Annual Accounts Act in Sweden, and it requires that bigger companies have a report on their sustainability work.The purpose of this essay is to investigate if a big company within the watch- and jewelry industry have a sustainability report that meet the requirements of the Annual Accounts Act. The information that is used about the company is from public sources as well as personal experiences from the author that has worked within the company. The company's sustainability report for the financial year 2017-2018 does not meet the requirements. Global Reporting Initiative is used as a guide to give suggestions on improving the report.A value chain analysis is made for a wristwatch made of stainless steel to see which environmental impact a popular product from the company has. A SWOT-analysis is made based of the value chain to illustrate strategies that the company can use with its sustainability work. The environmental impact that the value chain determine is linked to The natural step which proves that the production of stainless steel has a big impact on the environment and that the working model within the company is contributing to an unsustainable world.The conclusion of the essay is that this company does not live up to the requirements that the Annual Accounts Act have regarding sustainability reports. The product from the company and their working model is not sustainable and if the company wants to ensure a future on a market that is becoming more focused on sustainability; they need to work more with sustainability. / <p>2021-11-26</p>

Purpose: The study aims to examine how real estate companies have implemented, and how they report on, ther work with the 2030 Agenda and the SDGs in their sustainability report. Theory: The study is based on the theory of legitimacy, the stakeholder theory, the signal theory and the neo-institutional theory. Method: The study was conducted with a qualitative method through content analysis of companies’ sustainability reports. The study adopted a deductive approach by building on previous research. The sample consisted of Swedish listed real estate companies that report according to GRI. The measurement of implementation was based on Schramades 4 phases of implementation. Result: 100% of the companies studied have implemented the SDGs in their sustainability report. The majority report their work only in the sustainability section. The average phase of implementation the companies are in is 2.7 out of 4. All companies prioritized goal 7 closely followed by goal 11 and 8. The companies reported on average 8,3 of the SDGs. Conclusion: The companies have an interest in presenting their work with the SDGs, but they are not fully implemented in the companies sustainability reports. As the majority of the companies are in phase 2, where they only include Agenda 2030 and the SDGs in their accounts and do not report measurably on their contribution, this indicated that there is a greater interest in making stakeholders and society happy and seem legitimate than t actually contribute to fulfillment, The study’s conclusions support previous research and contribute to the confirmation of the signal theory.

Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett kommunikationsverktyg för företag gentemot sinaintressenter. Då konsumenter generellt sett är företagens primära inkomstkälla blir det därmed en viktig intressent för företaget. En konsumentgrupp som från och med i år beräknas vara den största konsumentgruppen och utgöra nästan 40% av världens konsumtion är Generation Z. Studiens syfte är att undersöka och förstå Generation Zs syn på två av Sveriges största fastfashion företag, nämligen H&amp;M och Gina Tricot, hållbarhetsredovisningar utifrån 3Cprincipen.Vidare är syftet att undersöka om konsumentens attityd gentemot respektive fastfashion företag förändras efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningarna. Konsumenternas attityder analyserades utifrån Solomons et al. (2016) ABC-modell. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes där deltagarna först fick dela med sig av generella åsikter kring företagen, därefter fick de ta del av hållbarhetsredovisningarna för att sedan dagen efter svara på ytterligare frågor. Resultatet visade på att konsumenter uppfattar respektivehållbarhetsredovisning som tydlig och jämförbar. För deltagarna som upplevde att hållbarhetsredovisningen var trovärdig var den genomgående anledningen till detta att den innehöll mer information. Konsumentens attityd gentemot respektive fast fashion företag förändrades inte ur många aspekter efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningen. Deltagarna som innan de tagit del av hållbarhetsredovisningen haft en positiv känsla gentemot företaget och därtill får en positiv känsla till hållbarhetsredovisningen uppgav däremot också ett förstärktbeteende. Med andra ord är de vara villiga att handla mer hos det företaget. Dock stämmer inte alltid attityd och beteende överens vilket innebär att man endast kan anta att de blir så. / The sustainability report can be seen as a communication tool for companies towards their stakeholders. Since consumers generally are seen as the company's primary source of income they therefore become an important stakeholder for the company. A consumer group that starting from this year is expected to be the biggest consumer group and make up for almost40% of the worlds consumption is Generation Z. This study is aimed to examine and understand Generation Z perception towards two of Sweden's biggest fast fashion companies, H&amp;M and Gina Tricot, sustainability report based on the 3C-principle. Furthermore the purpose is to investigate if the consumers attitude towards respective fast fashion companies changes after they have taken part of the sustainability report. The consumers attitudes was analyzed based on Solomons et al. (2016) ABC-model. Ten semi-structured interviews were conducted where the participants first got to share their general opinions about the presented companies, thereafter they received the sustainability reports to then the day after answer additional questions. The results showed that the consumers perceive each sustainability report as clear and comparable. For the participants that perceived that the sustainability report as credible the frequent reason was that it contained more information. The consumers attitude towards the fast fashion companies did not change in many aspects after taking part of the sustainability report. The participants that had a previous positive feeling towards the company and in addition developed a positive feeling towards the sustainability report declared a reinforced behavior. However there is a gap between attitude and behavior and therefore one can only assume that they will behave that way. This paper is further on written in Swedish.

In recent times, it has become common for companies to publishsustainability reports that contain information that interests stakeholders.Previous studies that have taken place within this communication channelhave placed a high focus on the content and not on how the report creates animage of the company. The purpose of our analysis is to contribute moreknowledge regarding sustainability reports. In the study, different discursivestrategies were used as a theoretical frame of reference but also as amethodological starting point. The study examines and retrieves datamaterial from companies operating in the aviation and clothing industry,publications from 2017 at the earliest. The analysis process took placethrough discourse analysis where the results showed that companies usevarious types of discursive strategies as a legitimizing tool in theirsustainability reports. This leads to companies appearing sustainable. / Det har på senare tid blivit vanligt att företag publicerar hållbarhetsrapporter där innehållet är givande för intressenter. Tidigare forskning som skett inom denna kommunikationskanal har lagt stor fokus på innehållet och inte på hur rapporten skapar en bild av företaget. Syftet med denna studie är att bidra till en bredare kunskap avseende hållbarhetsrapporter. I studien används ett antal diskursiva strategier som teoretisk referensram men även som en metodisk utgångspunkt. Studien undersöker och hämtar datamaterial från företag verkande inom flyg- och klädbranschen, publikationer tidigast från 2017. Studien har diskursanalys som grun där resultatet påvisade att företag använder sig av varierande typer av diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg i deras hållbarhetsrapporter. Företagen framställs på detta sätt som hållbara.