Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Det blir allt vanligare för företag att publicera hållbarhetsrapporter som innehåller krav från intressenter. Tidigare studier genom denna kommunikationskanal har fokuserat på innehållet och inte på hur rapporterna konstruerar företagets hållbarhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en organisation kommunicerar i sin hållbarhetsrapport för att anses legitim genom specifika diskursiva strategier. I fallstudien används diskursiva strategier som en teoretisk referensram, men även som metodisk utgångspunkt. Dessutom undersöker fallstudien datamaterial som hämtats från företag som verkar inom kläd- och flygindustrin, publikationer från tidigast 2017. Analysprocessen som används i denna uppsats är genom en diskursanalys där resultatet visar att företagen tillämpar olika diskursiva strategier som ett legitimerande verktyg genom hela sin hållbarhetsrapport. Det gör att företagen framstår som hållbara. / increasingly common for companies to produce sustainability reports containing demands from stakeholders. Previous studies through this communication channel has focused on the content and not on how constructions of the company's sustainability are made in their report. The purpose of this study is to examine how an organization communicates in its sustainability report in order to perceive as legitimate through specific discourses. The authors of this case study use discourses as a theoretical point of view which is also used as a method. This case study examines empirical material retrieved from companies operating in the apparel and aviation industry published after 2017. The analytical process used in this essay is through a discourse analysis which shows that companies apply various discourse strategies as a legitimacy device throughout their sustainability report. Companies can therefore appear sustainable as a result of gaining legitimacy. This paper is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera och förklara utvecklingen av den frivilliga och lagstadgade hållbarhetsredovisningen mellan år 2015 och 2018. Anledningen till detta är att frågor som rör miljön och klimatet blivit allt viktigare i dagens samhälle. Konsekvensen av detta har dels blivit att nya lagstiftningar har instiftats, dels att diverse olika organisationer tagit fram en mängd olika direktiv och ramverk som är frivilliga att följa. För att undersöka denna problematik har empiri tagits fram genom en innehållsanalys där års- och hållbarhetsrapporter har analyserats. Innehållsanalysen har utförts på sju olika företag inom tre branscher. Dessa branscher är dagligvaruhandeln, skogs- och pappersindustrin samt bygg- och anläggningsindustrin.  I analysen har empirin tolkats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande följande teorier: legitimitetsteorin, intressentteorin och multi-level governance. Resultatet har visat att den frivilliga rapporteringen blivit allt viktigare för samtliga företag i uppsatsen, detta på grund av att intressenter och investerare idag har högre krav på företagen i dessa frågor. Slutsatsen i arbetet är därav att hållbarhetsredovisning och framförallt den frivilliga delen har utvecklats från att tidigare vara mer ytlig till att idag karaktäriseras av ett mer omfattande arbete. Under analysens första år fanns tendenser till att företag endast kort beskrev sitt hållbarhetsarbete. Detta har utvecklats under analysens sista år då hållbarhetsrapporterna istället innehåller en mer djupgående och omfattande beskrivning. Det innebär att både förarbete och resultat av hållbarhetsarbetet beskrivs. / The purpose of this paper has been to analyze and explain the development of the voluntary and mandatory sustainability reporting between 2015 and 2018. The reason behind is that issues relating to the environment and the climate have become increasingly important in today's society. The consequence has been that legislation has been instituted, but also that organizations have produced a variety of directives that are voluntary to follow. In order to investigate this problem, empirical data has been developed through a content analysis where annual and sustainability reports have been analyzed. The content analysis has been implemented on seven different companies within three industries. These industries are the grocery trade, the forest and paper industry and the construction industry.  The analysis has been interpreted by a theoretical framework containing the theory of legitimacy, stakeholder theory and multi-level governance. The result has shown that the voluntary reporting has become increasingly important for all companies in the paper. The reason behind is that stakeholders today have higher demands on the companies. The conclusion is therefore that the sustainability report and, above all, the voluntary part have evolved from earlier being more superficial to today being characterized by a more extensive work. During the first year of the analysis, companies tended to only briefly describe their sustainability work. This has been developed during the last year of the analysis as it now contains a more comprehensive description. This means that both preliminary work and results of the sustainability work are described.

Syftet med denna studie är att beskriva hur svenska banker använder retorik i sin miljöredovisning i hållbarhetsrapporter för att svara på externt tryck. Studiens ska ge läsare av miljöredovisning i hållbarhetsrapporter en bättre förståelse för hur svenska banker använder retorik i sina hållbarhetsrapporter för att återfå eller behålla legitimitet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. För att studera hur miljöredovisningen i svenska bankers hållbarhetsrapporter förändras från år 2015 till 2017 har en textanalys med retorisk orientering genomförts. Genom legitimitetsteorin och tidigare forsknings insatser har det erhållna resultatet kunnat tolkas. De olika argumentationsmedlen, det vill säga ethos, logos och pathos, används av de svenska bankerna för att svara på externt tryck beträffande bankernas indirekta miljöpåverkan. Däremot finns det, som svar på externt tryck, ingen enhetlig användning av de olika argumentationsmedlen ethos, logos och pathos i de svenska bankernas miljöredovisning i hållbarhetsrapporter. Retoriken ändras på olika sätt för att svara på externt tryck. Ethos-argumentation används av majoriteten av bankerna vid mindre tryck för att förhindra att legitimitetsgap uppstår och logos-argumentation används vid större tryck från media för att stänga legitimitetsgapet. Det tredje argumentationsmedlet, pathos, används när banken inte i hög utsträckning har arbetat med den indirekta miljöpåverkan. Studien utökar kunskapen i studieområdet genom att ha studerat retorik i hållbarhetsrapporter samt företag med indirekt miljöpåverkan, alltså banker. För vidare forskning hade det varit till fördel att jämföra banker som överhuvudtaget inte får tryck gällande sina investeringar med banker som får direkt tryck samt att studera ett längre tidsförlopp. / The purpose of this study is to describe how Swedish banks use rhetoric in their environmental disclosures to respond to external pressure. The study will give readers of environmental reports a better understanding of how Swedish banks use rhetoric in their sustainability reports to regain or retain legitimacy. The study is based on a qualitative research method. To study how the environmental disclosure in Swedish banks' sustainability reports changes from 2015 to 2017, a text analysis with rhetorical orientation has been carried out. The result obtained has been interpreted through legitimacy theory and previous research efforts.The various means of argumentation, ie ethos, logos and pathos, are used by the Swedish banks to respond to external pressure on the banks' indirect environmental impact. However, in response to external pressure, there is no uniform use of the different arguments of ethos, logos and pathos in the Swedish banks' environmental disclosure in sustainability reports. The rhetoric changes in different ways to respond to external pressure. Ethos argumentation is used by the majority of banks at less pressure to prevent legitimacy gaps from arising and logos argumentation is used at greater pressures from the media to close the legitimacy gap. The third means of argument, pathos, is used when the bank has not worked a lot with the indirect environmental impact. The study expands the knowledge in the study area by having studied the rhetoric in the sustainability reports of companies with indirect environmental impact, ie banks. For further research, it would have been advantageous to compare banks that invest sustainably with banks that do not invest sustainably and to study a longer time period.

Abstract Background: Sustainability reporting is an important communication channel for corporations to increase legitimacy in the public eye and handle different stakeholder demands (Blanc et al., 2017). In order to manage different stakeholder demands scholars have developed different theories to detect any inconsistencies between a corporation’s communication and actions, namely organizational façades and organizational hypocrisy. Purpose: The purpose of this master thesis is to understand in which way RBS are misleading, in form of communication, their customers in their sustainability reports. This phenomenon is investigated between 2008-2013. It is under this period the FCA (2016) investigation concluded that the bank had misled their customers. Method: This thesis adopts the qualitative content analysis when conducting the research. This method aids to categorize the text data which helps to make a large sample of text more attainable and easier to analyse and find connections within the data. In this thesis the textual data is coded into one of the three following codes: (i.) Rational façades - the organization meet fundamental norms of rationality. (ii.) Progressive façades - the organization do not only show rationality but also progress. (iii.) Reputational façades - statements that are disclosed in order to meet demands of the most critical stakeholders (Abrahamson, & Baumard, 2008) Conclusion: The results show that the most frequently apparent façades in the sustainability reports are progressive façades, followed by reputational façades and lastly rational façades. Moreover, the findings of this thesis uncovered clear sub-categories fitting under each façade. The sub-categories discovered were eight folded. Lastly, the results show that RBS shows signs of organizational hypocrisy, since their sustainability report disclosures and their actions are not in line, during the investigation period.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2017-08-31T12:53:46Z No. of bitstreams: 1 Leandro Ferreira.pdf: 6371033 bytes, checksum: 00f1be3d7490e9cbabe4dc2e22e13358 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-31T12:53:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Leandro Ferreira.pdf: 6371033 bytes, checksum: 00f1be3d7490e9cbabe4dc2e22e13358 (MD5) Previous issue date: 2017-08-23 / The objective of this study was to analyze the financial statements, social reports, sustainability reports and integrated reports from 2014 to 2016 of the companies surveyed, in order to verify if the information contained in these reports is presented in an effective way in relation to the aspects and concepts surveyed, Regarding the theme of environmental impact accounting. The option to restrict the research to companies in the pulp and paper sector listed on the BM&F Bovespa is due to be a reliable source of information. The privately held company International Paper for being one of the largest companies in the industry was also analyzed. The data researched and used to carry out this research were extracted from several bibliographic resources about the subject and the site of the companies object of this study. Finally, it was observed that research organizations have not yet adopted the Integrated Report between the years 2014 and 2016 and that the information on environmental liabilities is not yet clearly evidenced / O presente estudo objetivou analisar as demonstrações financeiras, balanços sociais, relatórios de sustentabilidade e relato integrado no período de 2014 a 2016 das empresas pesquisadas, de forma a verificar se as informações contidas nestes relatórios estão apresentadas de maneira efetiva em relação aos aspectos e conceitos pesquisados, no que tange o tema contabilização de impactos ambientais. A opção de se restringir a pesquisa as empresas do setor de papel e celulose listados na BM&F Bovespa é devido ser uma fonte confiável de informações. A empresa de capital fechado International Paper por ser uma das maiores empresas no setor também foi analisada. Os dados pesquisados e utilizados para a realização desta pesquisa foram extraídos de diversos recursos bibliográficos sobre o tema e do site das empresas objeto deste estudo. Por fim, observou-se que organizações pesquisa ainda não adotaram o Relato Integrado entre os anos de 2014 e 2016 e que as informações de passivos ambientais ainda não são evidenciadas de forma clara

Submitted by Daniella Santos (daniella.santos@ufma.br) on 2017-08-15T13:33:28Z No. of bitstreams: 1 Allas Jony Oliveira.pdf: 2990428 bytes, checksum: b7af86743d9c6f03097670f7a7464706 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-08-15T13:33:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Allas Jony Oliveira.pdf: 2990428 bytes, checksum: b7af86743d9c6f03097670f7a7464706 (MD5) Previous issue date: 2017-07-07 / Over the past few years, concern and demands with environmental issues, companies from all sectors of the economy, as well as their role and the way they carry out their activities. It could not be different with the electricity sector, which is highlighted due to its strategic substance and because it is a public service, even under concession, and should therefore be easier to use in its actions, always aiming at the continuity of the Service Well-being of the population. Aware of this condition of ANEEL, through Resolution n. 444, of 2001, established that all such concessions are mandatorily prepared the Annual Social and Environmental Responsibility Report, in order to show a society as good practices and environmental actions of companies in the energy sector. In this context, the study in question seeks to identify the level of environmental information through electricity distribution companies in the north and northeast of Brazil through the information disclosed in their knowledge of sustainability. We analyzed the sustainability reporting levels of 15 companies in the energy sector based on the Global Reporting Initiative (GRI). The study was based on a qualitative approach, with research searching for a type of description and a use of bibliographic and documentary procedure. A quantification of the evidence was developed based on the information contained in the sustainability statements of companies disclosed in the period from 2013 to 2015. The result of the study indicates that there is strong evidence that as companies evidence environmental issues only by a market obligation to Parties Concerned, and care less than they give in their reports. This indicates a lack of commitment to continuous improvement and improvement of environmental performance. This and most of its findings are basically described in the energy distributors analyzed, to disclose only basic and essential indicators, many of them contained without a fixed supplement. GRI for energy companies, and ignore the other indicators, which show important information for society and interested parties. / Ao longo dos últimos anos a preocupação e as exigências com as questões ambientais vêm aumentando por parte da sociedade de modo que as empresas de todos os setores da economia precisam repensar seu papel e a maneira como desempenham suas atividades. E não poderia ser diferente com o setor de energia elétrica, que ganha destaque devido à sua importância estratégica e por se tratar de um serviço público, ainda que sob concessão, devendo assim ser o mais transparente possível em suas ações, visando sempre à continuidade do serviço e o bem-estar da população. Ciente desta condição a ANEEL, através da Resolução n° 444, de 2001, estabeleceu que todas as concessionárias elaborassem obrigatoriamente o Relatório Anual de Responsabilidade Socioambiental, de forma a mostrar a sociedade as boas práticas e ações ambientais das empresas do setor de energia. Neste contexto, o estudo visa identificar o nível de informação ambiental fornecida pelas empresas distribuidoras de energia elétrica da região norte e nordeste do Brasil através das informações divulgadas em seus relatórios de sustentabilidade. Analisou-se os níveis de evidenciação de 45 relatório de sustentabilidades de 15 empresas do setor de energia elétrica com base na Global Reporting Initiative (GRI). O estudo se baseou em uma abordagem quali-quantativa, com o emprego de pesquisa do tipo descrita e a utilização de procedimentos bibliográfico e documental. A quantificação das evidências foi desenvolvida com base nas informações contidas nos relatórios de sustentabilidade das empresas divulgados no período de 2013 a 2015. O resultado do estudo indica que há forte indício de que as empresas evidenciam questões ambientais apenas por uma obrigação de mercado para com os stakeholders, e se preocupam menos do que dão a entender em seus reports. Esse fato indica falta de compromisso com a melhoria contínua e aprimoramento da sua performance ambiental. Essa constatação é devido a grande maioria das distribuidoras de energia analisadas, divulgar apenas indicadores básicos e essenciais, muitos deles contidos no suplemento setorial GRI para empresas de energia, e ignorar os demais indicadores, que evidenciam informações extremamente importantes e úteis para a sociedade e partes interessadas.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida skuldsättningsgrad, storlek och branschtillhörighet kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Metod: Vi tillämpar enpositivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. För att besvara syftet i studien har en kvantitativ metod med en longitudinell design tillämpats. Vi har genomfört en innehållsanalys på 1 730 svenska företags årsredovisningar samt hållbarhetsrapporter för åren 2016 och 2017. Utifrån tidigare forskning och teorier har hypoteser bildats och testats med hjälp av en logistisk regressionsanalys.  Resultat & slutsats: Resultatet av studien visar att vid tvingande reglering om hållbarhetsrapportering tenderar företagen att följa regleringen. Vi kan även visa att granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna har förändrats efter införandet av den tvingande regleringen. Andelen hållbarhetsrapporter som genomgått en utökad granskning har minskat efter införandet av den tvingande regleringen. Vårt resultat visar även att det saknas signifikanta samband när det gäller granskningsnivå.  Examensarbetets bidrag: Studien kan bidra till både teoretisk och praktiskt. Det teoretiska bidraget kan hänföras till regelefterlevnaden, att de svenska företagen som omfattas av regleringen tenderar att följa regleringen, och således visar på en hög regelefterlevnad av regleringen om hållbarhetsrapportering. Det praktiska bidraget är att företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall användas. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom att vår studie enbart mätt utfallet av regleringen före och direkt efter införandet av regleringen finns det ett behov att se om tiden kommer att påverka till en ökning bland företagen att följa regleringen. Vidare forskning skulle även kunna använda andra oberoende faktorer för att försöka förklara företagets val av granskningsnivån på hållbarhetsrapporterna. / Aim: The purpose of the study is to investigate whether the level of review of sustainability reports has changed due to mandatory regulation, namely the reform of the Swedish årsredovisningslagen 2016. The study also seeks answers to whether industry affiliation, size and leverage can explain the level of review of sustainability reports. Method: We apply a positivistic research philosophy with a deductive approach. To answer the purpose of the study, a quantitative method with a longitudinal design has been applied. We have conducted a content analysis of 1730 Swedish companies' annual reports and sustainability reports for the years 2016 and 2017. Based on previous research and theories, hypotheses have been formed and tested using a logistic regression analysis. Results & conclusion: The result of the study shows that in the case of mandatory regulation of sustainability reporting, the companies tend to comply with the law. We can also show that the level of review on the sustainability reports has changed after the introduction of the mandatory regulation. The proportion of sustainability reports that have undergone an extended review has decreased after the introduction of the mandatory regulation. Our results also show that there is no significant connection with the level of scrutiny.  Contribution of the thesis: The study can contribute both theoretically and practically. The theoretical contribution can be attributed to the regulatory compliance, that the Swedish companies covered by the regulation follow the regulation, and thus show a high regulatory compliance with the regulation on sustainability reporting. The practical contribution is that the management who is responsible for the review of the sustainability report can make use of our study in the decision-making on which level of examination is to be used.  Suggestions for future research: Since our study only measured the outcome of the regulation before and immediately after the introduction of the regulation, there is a need to see if the time will affect an increase among the companies to follow the regulation. Further research could also use other independent factors to try to explain the company's choice of audit level to the sustainability reports.

Titel: Hållbarhetsrapportering - En kvantitativ studie om företag som påverkas av de nya direktiven i årsredovisningslagen väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Författare: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2019 – Januari Syfte: Syftet med studien är att undersöka om de svenska företag som påverkas av den nya reformen (SFS 2016:947) väljer att presentera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen eller i en separat publikation. Studien undersöker även om branschtillhörighet, antalet kvinnor i styrelsen och skuldsättningsgrad kan förklara om hållbarhetsrapporten presenteras i årsredovisningen eller i en separat publikation. Metod: Undersökningen utgår från den positivistiska traditionen och tillämpar en deduktiv ansats. För att besvara syftet har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats genom en innehållsanalys samt att hypoteser har utformats för att sedan testas i en regressionsanalys. Datainsamlingen för undersökningen har inhämtats från databasen Retriever där alla aktiebolag som påverkas av den nya lagstiftningen undersöks. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att 45,42% av alla de undersökta företagen väljer att placera sin hållbarhetsrapport i årsredovisningen medan 54,58% presenterar den i ett separat dokument. Vidare så finner studien ett positivt signifikant samband mellan 2 av de 28 undersökta branscherna och att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Studien finner även ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen och att ha en integrerad hållbarhetsrapport. Skuldsättningsgrad visar inget signifikant samband i undersökningen. Examensarbetets bidrag: Studiens praktiska bidrag är att sannolikheten är högre att ett företag inkluderar hållbarhetsrapporten i årsredovisningen ju fler kvinnor som finns i styrelsen. Vidare så tenderar företag verksamma inom branscherna ”företagstjänster” och ”fastighetsverksamhet” att placera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Det teoretiska bidraget är att det finns ett positivt signifikant samband mellan antalet kvinnor i styrelsen, och till viss del branschtillhörighet med att integrera hållbarhetsrapporten i årsredovisningen. Vidare fann faktorerna skuldsättningsgrad och företagsstorlek inte något signifikant samband och kan därför inte förklara något. Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att vidare forskning bör undersöka huruvida andra faktorer kan förklara var ett företag väljer att placera sin hållbarhetsrapport. Vidare föreslår vi att vidare forskning bör undersöka hur det skiljer sig mellan olika länder där en liknande reglering finns. Denna undersökning bör då använda samma oberoende variabler för att studien skall bli jämförbar. / Title: Sustainability reporting - A quantitative study on how companies affected by the new directives regarding the annual report choose to present their sustainability report either in the annual report or in a separate document. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 HP Author: Kristoffer Saglind & Egzon Selimi Supervisor: Fredrik Hartwig Date: 2019 – Januari Aim: The aim of the study is to investigate whether Swedish companies affected by the new reform (SFS 2016: 947) choose to present their sustainability report in the annual report or in a separate publication. The study also investigates whether industry affiliation, the number of women on the board and leverage can explain if the sustainability report is presented in the annual report or in a separate publication. Method: The study is based on a positivist philosophy and applies a deductive approach. In order to respond to the aim of the study a quantitative research strategy has been applied through a content analysis. Thus, hypothesis has been designed to then be tested in a regression analysis. Data collection for the survey has been retrieved from the database Retriever where all companies affected by the new legislation are being investigated. Result & Conclusions: The results of the study shows that 45.42% of all the companies investigated choose to place their sustainability report in their annual report, while 54.58% present it in a separate document. Furthermore, the study finds a positive significant correlation between 2 of the 28 investigated industries and integrating the sustainability report into the annual report. The study also finds a positive significant correlation between the number of women on the board and an integrated sustainability report. Finally, leverage show no significant correlation in the study. Contribution of the thesis: The practical contribution of the study is that the probability is higher that more women present on the board makes the probability higher that the sustainability report is included in the annual report. Furthermore, companies active in the sectors of "business services" and "real estate activities" tend to place the sustainability report in the annual report. The theoretical contribution is that there is a positive significant correlation between the factors number of women on the board, and to some extent the industry of the company in integrating the sustainability report in the annual report. Furthermore, the factors leverage and company size did not find any significant correlation and therefore can not explain anything. Suggestions for future research:  We propose that further research should investigate whether other factors can explain where a company chooses to place its sustainability report. Furthermore, we suggest that further research should investigate how it differs between different countries where a similar regulation exists. This study should then use the same independent variables to make the study comparable.