Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav. Tidigare forskning visar även att socialt ansvar är den del i hållbarhetsredovisningen som är mest bristfällig. Den här studien kommer således att studera Sveriges tre största dagligvaruföretags redovisning av socialt ansvar i jämförelse av år 2008 och år 2013.Studiens syfte är att undersöka hur dagligvaruföretagen redovisar socialt ansvar enligt GRIs riktlinjer samt vilka kvalitetsförändringar som skett i dagligvaruföretagens redovisning av socialt ansvar genom att jämföra år 2008 och år 2013. För att se hur företagen redovisar enligt GRIs riktlinjer studeras dagligvaruföretagens redovisningar utifrån GRIs resultatindikatorer inom socialt ansvar. Vidare studeras dagligvaruföretagens redovisningar från år 2008 och år 2013 för att jämföra redovisningarna och på så vis se vilka kvalitetsförändringar som företagens redovisning visar. Kvalitetsförändringarna studeras utifrån kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet.Studiens resultat visar att dagligvaruföretagen redovisar fler av GRIs indikatorer inom socialt ansvar år 2013 jämfört med år 2008. Trots att fler indikatorer redovisas brister dagligvaruföretagen fortfarande i att redovisa en stor del av indikatorerna. Kvalitetsprinciperna neutralitet, precision och jämförbarhet kan inte anses vara uppfyllda varken år 2008 eller år 2013 trots att redovisning av socialt ansvar för svenska dagligvaruföretag förbättrats i kvalitet mellan åren.Hållbarhetsredovisning av socialt ansvar har förbättrats mellan år 2008 och år 2013 då fler indikatorer redovisas. Dock behöver de studerade företagen fortsätta utveckla redovisningen av socialt ansvar för att mer fullständigt tillämpa GRIs indikatorer. Det är inte endast tillämpningen av indikatorerna som dagligvaruföretagen behöver förbättra inom redovisningen, de behöver även förbättra kvaliteten i redovisningen. Genom att skapa hållbarhetsredovisningar med neutralitet, precision och jämförbarhet kan kvaliteten av rapporterna höjas. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning ger företaget intressenterna en insyn i företagets verksamhet och således har företagen en chans att påverka sitt egna rykte. Haniffa & Cooke (2005) nämner att det finns ett legitimitetsgap som innebär att företagets agerande och samhällets förväntningar inte överensstämmer. Frågor som på senare tid har blivit medialt uppmärksammat är leverantörssamarbeten och leverantörsvillkoren som råder. Denna uppsats kommer att titta närmare på hållbarhetsredovisningarna ur samhällets synvinkel, med fokus på den sociala aspekten. Som hjälpmedel har en anpassad analysmodell skapats som talar för samhällets förväntningar kring CSR. Syfte Syftet är att genom en litteraturstudie undersöka vad samhället anser är väsentligt för modeföretag att redovisa om inom hållbarhet. Syftet är vidare att undersöka om företag är transparenta i sin hållbarhetsredovisning, samt öka förståelsen för modebranschens transparens kring den sociala aspekter inom CSR.  Metod I denna studie undersöks transparens i hållbarhetsredovisningar mellan olika kläddetaljister och författaren ansåg att en kvalitativ forskningsmetod vore lämpligt. I studien har även en anpassad analysmodell av samhällets förväntningar konstruerats baserat på en litteraturstudie. Resultat/Slutsats Författaren har utifrån den anpassade modellen kunnat konstatera att modeföretagen har en utmaning att bevaka de sociala perspektiven i försörjningskedjan. Resultatet visar även på att modeföretagen i studien transparent inte svarar på samhällets förväntningar fullt ut på grund av att information kring förväntningarna är bristfälliga i de studerade hållbarhetsrapporterna. Den anpassade modellen som konstruerats i studien har slutligen på ett bidragande sätt lyft samhällets förväntningar och bistått till att tydligare kunna avgöra hur transparenta modeföretag är i sina hållbarhetsredovisningar.

<p>Datum: 2009-06-02</p><p>Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp</p><p>Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson</p><p>Handledare: Esbjörn Segelod</p><p>Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag</p><p>Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  </p><p>Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag.</p> / <p>Date: 2009-06-02</p><p>Level: Master thesis in management accounting, 15 credits</p><p>Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson</p><p>Tutor: Esbjörn Segelod</p><p>Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies</p><p>Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?</p><p> Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005.</p><p>Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature.</p><p>Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.</p>

<p>Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:</p><p>-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?</p><p>The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.</p><p>It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.</p> / <p>Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.</p>

Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask: -What is the cost/benefit of assuring a sustainability report? The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves. It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated. / Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.

Datum: 2009-06-02 Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hp Författare: Peter Forsberg och Per Eriksson Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag Problem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005. Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.   Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3. Två av tre bolag har även fått sina rapporter granskade av revisionsbolag. / Date: 2009-06-02 Level: Master thesis in management accounting, 15 credits Authors: Peter Forsberg and Per Eriksson Tutor: Esbjörn Segelod Title: Corporate Social Responsibility and sustainability report in three Swedish companies Problem: What are Atlas Copco, Vattenfall and ICA doing in the field of CSR today and how is the result presented? Have there been any changes with regard to what the companies declare today in their sustainability reports compared to 2005?  Purpose: The purpose with this essay is to investigate how Atlas Copco, ICA and Vattenfall works with CSR today and how their sustainability reports are presented 2008 compared to 2005. Method: To carry out the investigation we have chosen to interview the three companies, review their sustainability reports from 2005 and 2008 and study literature. Result: The result we have come down to is that the work is organized in different ways in the three companies. Common to the interviewed companies is that many CSR-questions constitute an integral part of their businesses. All three companies have improved their presentation of the sustainability report, for example have the structure of the report improved in later reports. In comparison to 2005 two out of three companies have expanded their report of performance indicators in spite of decreasing numbers of performance indicators since the change from Guidelines 2002 to the new G3. Two out of three companies have also had their reports third party checked by audits.

Research have revealed that the accounting profession engage multi-disciplinary teams in the assurance of sustainability reports. However, how such teams are composed or the values that these teams bring to the assurance engagement process, and how reliance is established on the work performed by such teams has been left uncovered. This research sought to fill this gap, and hence, contributed to providing an understanding surrounding this issue. Semi-structured interviews with auditors from the Big Four Audit firms, engaged with performing sustainability assurance was conducted. The findings revealed that the engagement of multi-disciplinary teams, comprising both financial accountants and sustainability specialists from various disciplines, was necessary in ensuring quality assurance work performance. Firstly, the in-depth knowledge of sustainability subject matters possessed by the sustainability experts, enabled the questioning of the correctness of sustainability items reported by the clients. Secondly, sustainability experts were valuable in the planning stage of the engagement, in identifying client risk areas. Thirdly, sustainability expert involvement, enabled the winning of work contracts. Additionally, the engagement of multi-disciplinary teams was revealed to be valuable to the client firms. Firstly, the sustainability experts assisted clients in identifying the most valuable issues to report to their stakeholders. Secondly, due to the expert’s knowledge and experience, it enabled them to inform clients on high reporting levels. Finally, sustainability experts provided clients with valuable feedback that aids the improvement of the client processes, and the management of risks. The establishment of reliance on the work performed by the teams, requiring an accountant to signoff every engagement work performed by the team, as required by the applicable assurance standards, was partially supported by this study. Sustainability experts, who were non-accountants, was revealed to be engaged in this signing off ritual, hence, leaving room for the questioning of such assurance engagements signed off by sustainability experts.

Hållbarhetsredovisning, i vilken företag kan redovisa sitt hållbarhetsarbete avseende miljö, social och ekonomisk karaktär, har utvecklats allt under årens gång. Hållbarhetsredovisning ses som ett viktigt kommunikationsmedel för företag att kunna förevisa en ansvarsfull verksamhet, genom sitt arbete och förehavande avseende hållbarhet, till sina intressenter. I samband med hållbarhetsredovisningen identifierar företag de intressenter som är viktiga för deras verksamhet samt vad företaget väljer att redovisa. Genom kvalitativa intervjuer med respondenter från fem stycken svenska börsnoterade företag, har vi gjort en ansats till att försöka besvara frågan hur företag identifierar och engagerar sina intressenter avseende hållbarhetsredovisningen och om intressenterna har någon påverkan på vad som redovisas. Analysen visar på att företag har varierande tillvägagångssätt vad gäller intressentidentifiering. Samtliga identifierade intressenter utgjordes av primära intressenter, såväl interna som externa. Det föreföll som att de intressenter som fick mest uppmärksamhet var de som var avgörande för företagens existens. Dessa intressenter kunde i några fall ha en påverkan för hur redovisningen var skriven. Samtliga företag i undersökningen engagerade sina intressenter kontinuerligt i olika dialoger, vilket även kunde ske på intressenters initiativ. På detta sätt försäkrade sig företagen om att hållbarhetsarbete och redovisning levde upp till intressenternas informationsbehov. Dock framkom att de i flesta fall hade liten påverkan på hållbarhetsredovisningen.  Mestadels gjordes endast modifikationer på vad som redovisades under de av företagen fastställda hållbarhetsområden. / Sustainability reporting, in which firms can display their sustainability efforts regarding environmental, social and economic character, has developed through the years. Sustainability reporting is considered an important means of communication, where firms can portray a responsible organization through their work and activities regarding sustainability, to their stakeholders. Firms identify their stakeholders of essence for their organization as well as the content, in conjunction with the sustainability report. We have made an attempt trying to answer the question how firms identify and engage their stakeholders, in regards to the sustainability report and if stakeholders can influence what is reported, through qualitative interviews with respondents from five Swedish listed firms. The analysis indicates that firms identify their stakeholders in different ways. All the identified stakeholders were regarded as primary stakeholders, internal as well as external. It seemed like most attention were given to the stakeholders significant for the firms’ existence. These stakeholders could in some cases influence on how the report was written. All firms that participated in the study were engaging with their stakeholders on a regular basis in different dialogues, which could take place by the initiative of the stakeholders’.  The firms got reassurance in this way, that their work with sustainability and reporting were satisfactory to the stakeholders’ need of information.  Though the result shows that stakeholders had very little influence over the sustainability report. Mostly the firms only did some modification under what was reported, under the already established sustainability areas.

The proliferation of sustainability reporting has been accompanied with stakeholders’ concerns over the credibility of sustainability reports. This worry has resulted in the assurance of sustainability reports and accordingly, professionals have sought to create a new auditable market and academics to understand this phenomenon. Though previous research has shown that assurers and clients jointly decide the terms of the engagement, assurers’ perceptions of sustainability assurance and assurer–client relationships, in which the engagement takes place, have been overlooked. We try to close this gap by conducting an interview-based study which firstly, examines how assurers view and experience sustainability assurance engagements and secondly, investigates how assurers characterize their relationship with clients. We lead 12 interviews with assurers working for either Mazars, BDO, Grant Thornton, or RSM, covering 11 countries worldwide.   The empirical findings indicate that assurers work with sustainability reports that are unbalanced and inaccurate. Particularly, they view the inaccuracy of nonfinancial data as a challenge to the issuance of sustainability assurance statements. We find that inaccuracy is perceived difficult because assurers lack technical expertise and are unpracticed in auditing qualitative information. Further, when assurers cannot verify the disclosed information, they rather terminate the engagement than issue a presumably misleading assurance statement. The termination of an engagement is, however, the ultimate response and until then, assurers collaborate with the client to be able to issue an assurance statement. Hence, collaboration is considered key to the completion of a sustainability assurance engagement. This research contributes to a better understanding of practitioners’ perspectives on sustainability assurance engagements both practice and relationship-wise. We also develop practical implications and future research avenues.

Titel: Den lagstadgade hållbarhetsrapporten: Granskningsprocessen och dess krav ur ett revisionsperspektivBakgrund &amp; Problem: Med införandet av krav på hållbarhetsrapportering enligt ÅRL ämnade regeringen att göra företagens hållbarhetsinformation mer öppen och jämförbar. Lagen i sig kan uppfattas som allmängiltig och lämnar tolkningen till användarna vilket gör att granskningskraven på den lagstadgade hållbarhetsrapporten kan uppfattas som lågt ställda.Syfte: Syftet med arbetet är att skapa förståelse för den lagstadgade hållbarhetsrapporten och dess granskningsprocess ur ett revisionsperspektiv.Teoretiskt ramverk: Teorikapitlet innehåller en genomgång av vårt teoretiska ramverk. Här presenteras den lagstadgade hållbarhetsrapporten och standards. Teorier kring revisionens funktion, granskningsprocessen, standardisering och institutionella teorin tas även upp.Metod: I denna uppsats används en kvalitativ metod. Datainsamlingen utgörs av information hämtad från fyra stycken semistrukturerade intervjuer och utgör empirin i uppsatsen. Empirin analyseras tematiskt där den även ställs mot det teoretiska ramverket.Empiri: I uppsatsens empirikapitel presenteras resultatet från intervjuerna som genomfördes, alltså våra respondenters svar, tankar och åsikter. Resultatet visar att respondenterna till stor del har liknande åsikter gällande den lagstadgade hållbarhetsrapporten, men att det även uppkommer vissa meningsskiljaktigheter.Slutsats: I uppsatsen framgår det att det inte sker en granskning av den lagstadgade hållbarhetsrapporten utan en kontroll vilket gör att revisionen fyller en förbättrande funktion, men inte en försäkrande funktion. Arbetets resultat visar att jämförbarheten inte har ökat till följd av lagkravet. För att det ska ske krävs det att tydligare riktlinjer etableras vilket även gör att de låga granskningskraven som gäller idag är på en bra nivå, även om den nuvarande granskningen kan uppfattas som otillräcklig. / Title: The statutory sustainability report: The examination process and its requirements from an auditing perspective.Background &amp; Problem: With the implementation of demands on sustainability reporting, according to Swedish law, the government intended to make the companies’ sustainability information more open and comparable. The law itself can be perceived as generic, and it leaves the interpretation to the users, which means that the examination requirements of the statutory sustainability report can be perceived as low.Purpose: The purpose of this essay is to establish an understanding for the statutory sustainability report and the examination process from an auditing perspective.Theoretical framework: The theory chapter, contains a review of our theoretical framework. The statutory sustainability report and standards are presented. Theories about the function of auditing, the examination process, standardization and institutional theory are also described.Methodology: This essay uses a qualitative method. The data collection consists of information gathered from four semi-structured interviews and constitute the empirical evidence in this essay. The empirical evidence is thematically analyzed and is evaluated against the theoretical framework.Empirical foundation: In the empirical chapter of this essay, the result from our interviews is presented, thus the respondents answers, thoughts and opinions. The result of the essay shows that the respondents for the most part have similar opinions, about the statutory sustainability report, but there are some differences.Conclusion: The essay shows there is no examination of the statutory sustainability report, but rather a control, this means that it has more of an improvement function and not an assurance function. That the comparability has had an increase, because of the legal requirements, can’t be shown in this essay. If that is going to happen, clearer guidelines need to be implemented, this also makes the examination requirements to be on a good level, even if the requirements could be perceived as insufficient.