Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.

Mit dem ersten Nachhaltigkeitsbericht der TU Chemnitz wird ein Überblick in die nachhaltigkeitsbezogenen Aktivitäten und Beiträge der drittgrößten Hochschule Sachsens gegeben. Der Nachhaltigkeitsbericht umfasst den Zeitraum von 2015 bis März 2021. Im Bericht wird sich an einer ganzheitlichen Sicht der Nachhaltigkeit orientiert. Der Bericht enthält unter anderem das partizipativ entwickelte Nachhaltigkeitsverständnis der TU Chemnitz, wichtige Kennzahlen, aktuelle Entwicklungsbedarfe und beispielhafte nachhaltigkeitsausgerichtete Forschungsprojekte sowie Lehrveranstaltungen. / The first sustainability report of the TU Chemnitz provides an overview of the sustainability-related activities and contributions of the third largest university in Saxony. The sustainability report covers the period from 2015 to March 2021. The report is oriented towards a holistic view of sustainability. Among other things, the report contains the participatory developed sustainability understanding of the TU Chemnitz, important key figures, current development needs and exemplary sustainability-oriented research projects and courses.

The “statement” from senior decision-maker is a section in the sustainability           report, where the most “senior decision-maker” of the institution (such as CEO,            chairman, or equivalent senior position) gives the personal view about the           relevance of sustainability to the ​institution and its strategy for addressing           sustainability. Such a statement is one medium used by company leaders to            communicate their attitudes and values to stakeholders in sustainability reports.          Under commercial circumstances, sustainability is also referred to as Corporate          Social Responsibility (CSR). This paper analyzes Chinese and Nordics senior decision-makers’ perception of CSR within the banking sector. The research sample consists of statements of senior decision-makers from sustainability reports of four Chinese banks, respective four Nordic banks. Previous studies show that CSR conception is influenced by cultural and social backgrounds. By analyzing respective Chinese/Nordic senior decision-maker’s statement, this study isaimingtofindout how Chinese/Nordic culture and social concepts are promoted in their respective bank institutions, and therefore lead to different CSR focus and strategies. The results from the study show that Chinese senior decision-makers’ statements are strongly influenced by t​raditional Chinese philosophy and social background, especially Confucian and Taoism, as well as​Xi Jinping’s guidelines delivered at the 19th National Congress of the Communist and the 13th Five-Year Plan. In relation to the Nordic senior decision-makers the gender equality and racial equality were noted. Senior decision-makers of Chinese banks mainly focus on “social stability and progress”, “economic responsibility”, and “customers”,while         senior decision-makers of Nordic banks mainly focus on “economic responsibility”, “customers”, and “environmental protection”. / 公司资深决策者(首席执行官，董事长，或同等级别)会在可持续发展报告中 用一个章节来申明他们的观点。这个章节的内容涵盖可持续发展与该公司组 织架构的相关度，以及该公司可持续发展的战略和对策。公司领导通过这种 形式对股东传达公司的态度和价值观。在商业环境中，可持续发展也经常被 称为公司社会责任(CSR)。 本论文分析了中国和北欧银行业资深决策者们对于企业社会责任的认知。本 论文的研究对象是银行可持续发展报告中资深决策者的陈述观点，它们分别 取自4家中国银行和4家北欧银行。现存的研究指出公司社会责任这一概念以 及对其的认知受到文化和社会背景的影响。通过研究中国和北欧不同银行资 深决策者在可持续发展报告中的陈述及观点，本论文意在深入理解文化和社 会因素是如何在公司中得到，并最终影响公司社会责任的实践和战略。 研究结果显示中国传统哲学和社会背景深刻影响中国银行业资深决策者对于 可持续发展的陈述和观点，特别是儒家思想，道家思想，​和​习近平​在​19大​的 报告，​以及​中国​第​十三​个​五​年​规划。而在北欧，可持续发展报告主要受到性 别平等和种族平等方面​的​影响。在银行可持续报告中，中国的资深决策者主 要关注“社会平稳和发展”，“经济责任”，和“客户”，而北欧的资深决策者主 要关注“经济责任”，“客户”和“环境保护”。

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

Denna studie syftar till att åskådliggöra huruvida bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information och om viss information i sådana fall prioriteras. Forskaren avser vidare studera vad hållbarhetsrapporterna har för betydelse för investerare, och om eventuella trender i aktiekurserna kan identifieras i samband med hållbarhetsrapporternas publicering. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har forskaren analyserat Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsrapporter mellan 2016 och 2020.  I denna studie har forskaren tillämpat en flerforskningsmetod, vilket är en kombination av en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi. Genom att tillämpa en flerforskningsmetod avser forskaren att minimera respektive forskningsstrategis svagheter och därigenom öka resultatets trovärdighet. Studien har analyserats med hjälp av CONI-modellen som belyser kvaliteten och kvantiteten i rapporterna för att underlätta en empirisk jämförelse. Resultatet indikerar att bankernas hållbarhetsrapporter innehåller olika detaljerad information samt att bankerna prioriterar viss information framför annan. Forskaren har sedermera genomfört ett ANOVA- test för att besvara huruvida signifikanta skillnader existerar mellan hållbarhetsrapporterna. Resultatet visar att det inte finns några signifikanta skillnader, vilket skulle kunna bero på att det lagstadgade kravet på hållbarhetsredovisning trädde i kraft 1 januari 2017. Vidare visar den tekniska analysen att aktiekurser sjunker i samband med att hållbarhetsrapporter publiceras. Med stöd i tidigare forskning, och med hjälp av resultatet från CONI-modellens tolkande och mekanistiska delar, drar forskaren slutsatsen att bankernas hållbarhetsarbete, och således hållbarhetsrapportering, är av betydande vikt för investerare. / This study aims to illustrate whether the banks’ sustainability reports contain various detailed information, and if certain information is prioritized. The researcher also intends to study the significance of sustainability reports for investors, and whether any trends in share prices can be identified in connection with the publication of sustainability reports. To answer the study’s purpose and research questions, the researcher has analyzed Handelsbanken’s, SEB’s and Swedbank’s sustainability reports between 2016 and 2020.  In this study, the researcher has applied mixed methods research which is a combination of a qualitative and quantitative research strategy. Mixed methods research intends to minimize the weaknesses of each research strategy and thereby increase the credibility of the results. The study has been analyzed using the CONI-model, which highlights the quality and quantity of the reports to facilitate an empirical comparison. The results indicate that the banks’ sustainability activities contain various detailed information and that the banks prioritize certain information over others. The researcher has subsequently carried out an ANOVA-test to answer whether significant differences exist between the sustainability reports. The results show that there are no significant differences, which may be due to the legal obligation for sustainability reporting coming into force on the 1st of January 2017. Furthermore, the technical analysis indicates that share prices fall in connection with the publication of sustainability reports. With support from previous research, and with the results from the CONI-model, the researcher draws the conclusion that the banks’ sustainability activities, and thus sustainability reporting, is significant to investors.

Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys & Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.

Bakgrund: Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten (2022) som att “...kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter”. En första jämställdhetslag antogs i Sverige år 1979 som ett första steg i att främja kvinnors rättigheter. Vidare har ytterligare lagar och initiativ tillkommit för att fortsatt driva jämställdhetsarbetet i rätt riktning, däribland diskrimineringslagen och Agenda 2030. I dagens lagstiftning finns inte tydliga riktlinjer kring vad företag ska rapportera om i sin hållbarhetsrapport. I och med de vaga riktlinjerna togs ramverket GRI fram i syfte att hjälpa företagen förstå och kommunicera rätt information vad gäller hållbarhetsrapportering. Tidigare forskning har studerat hur mansdominerade branscher presenterar sitt jämställdhetsarbete. Däremot har studier inte fokuserat på en kvinnodominerad bransch och inte heller jämförelsen mellan branscherna. Därav kommer denna studie genomföras på totalt sex svenska företag inom en kvinnodominerad bransch och en mansdominerad bransch. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur svenska företag redovisar deras jämställdhetsarbete i års- och hållbarhetsrapporter, inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. Vidare syftar studien till att identifiera skillnader vad gäller redovisning av jämställdhetsarbete mellan dessa två branscher. Metod: Studiens forskningsstrategi har varit kvalitativ med kvantitativa inslag. Datainsamlingen har genomförts med en innehållsanalys via sex företagens års- och hållbarhetsrapporter för räkenskapsåret 2021. Vidare har data analyserats med hjälp av ett kodschema och en kodmanual som inspirerats av tidigare forskning på området. Kodmanualen har innefattat både kvantitativa och kvalitativa frågor för att kunna besvara studiens frågeställning. Resultat och slutsats: Studien kan visa på att skillnader vad gäller jämställdhetsrapportering förekommer mellan den mansdominerade branschen och den kvinnodominerade branschen. Båda branscherna är medvetna i hög grad om den ojämna könsfördelningen inom branschen. Dock kan studien konstatera att den mansdominerade branschen har fler initiativ för att förändra branschen medan detta inte kan identifieras inom den kvinnodominerade branschen. Vidare kan studien påvisa att den kvinnodominerade branschen nämner jämställd tidigare än den mansdominerade branschen samt har en jämnare frekvens av begreppet jämställd inom den kvinnodominerade branschen. / Background: Equality is defined as “…women and men have the same rights, obligations and opportunities” (Jämställdhetsmyndigheten 2022). A first equality law was adopted in Sweden in the year 1979 as a first step to encourage women's rights. Moreover, additional laws and initiatives have been added to continue to drive gender equality work in the right direction, including the law against any discrimination and 2030 Agenda. In today's legislation, there are no clear guidelines regarding what companies must report on in their sustainability report. With the vague guidelines, the GRI framework was developed with the aim of helping companies understand and communicate the right information regarding sustainability reporting. Previous research has studied how male-dominated industries present their gender equality work. However, studies have not focused on a female-dominated industry, nor the comparison between the industries. Hence, this study will be focusing on a total of six Swedish companies within a female-dominated industry and a male-dominated industry. Aim: The aim of this study is to contribute with knowledge of how Swedish companies report about gender equality in their annual and sustainability reports, in a male dominated industry and a female dominated industry. Furthermore, the study aims to identify the differences in the reporting of gender equality between the two industries. Method: The study's research strategy has been qualitative with a quantitative element. Data collection has been made with a content analysis of six companies annual and sustainability reports for the financial year 2021. Furthermore, has the data been analyzed with a code scheme and a code manual inspired by previous research. The code manual includes both quantitative and qualitative questions to enable an answer to the research questions. Results and conclusion: This study can show that differences in terms of equality reporting occur between the male-dominated industry and the female-dominated industry. Both industries are well aware of the uneven gender distribution within the industry. However, this study can state that the male-dominated industry has more initiatives to change the industry, while this cannot be identified within the female-dominated industry. Furthermore, can this study demonstrate that the female-dominated industry mentions equality earlier than the male-dominated industry and has a more even frequency of the concept of equality within the female-dominated industry.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.