Food system is complex and encompasses stakeholders from local, regional, and global level. The activities and outcomes of the food system are associated with environmental, economic, and social impacts. Due to the growing population, and urbanization, along with the fact that global food system contributes up to 30% of anthropogenic GHG emission, one of the main contributors to climate change, a sustainable food system that could meet the food demand in the urban areas is in need. Therefore, high-tech urban agriculture (HTUA) that uses advanced technologies and enables food production in a controlled environment is seen as a promising solution, which remains niche in Sweden. This study adopted the sustainable food system approach and used the theory of multi-level perspective (MLP) on sustainability transitions to explore this technology-driven transition and identify the challenges and opportunities in developing HTUA in Sweden. Through the analysis of five Swedish policy documents and interviews with four HTUA initiatives in Stockholm, three main aspects are identified: 1) external context; 2) policy environment; and 3) communication and influence, which are independent but also interconnected. According to the findings, the global environment and Swedish context, such as climatic condition and Swedish consumption, provide HTUA an opportunity to develop. The findings also suggest that though the characteristics of HTUA initiatives and the priorities within the Swedish policy environment have overlapping traits, the policies are not effectively translated into practice and thus making it challengeable to develop HTUA in the long run. Implementing more strict restrictions and regulations on the external price, providing an easier access to urban space, simplifying the procedure for the financial support, raising public awareness towards HTUA, and bridging the knowledge gap among all stakeholders through collaborations and partnerships are suggested to reduce the risk of initiating HTUA. However, further research is still required to understand the potential of HTUA in the transformation towards a sustainable food system.

Das derzeitige Lebensmittelsystem gilt als einer der Hauptverursacher zahlreicher globaler Probleme wie dem Klimawandel und dem Rückgang der Biodiversität. Bildung für nachhaltige Entwicklung (BNE), die eine nachhaltige Ernährung bei jungen Menschen fördert, kann wesentlich zur Überwindung dieser Probleme beitragen. Zudem stellt das Thema einer nachhaltige Ernährung einen in höchster Form geeigneten Beispielkontext für BNE dar, weil es so gut wie kaum ein anderes Thema die ökologische, soziale und ökonomische Dimension einer nachhaltigen Entwicklung in einem regional-globalen Bezugsrahmen vereint. Für die Entwicklung geeigneter Lehr-Lernarrangements sollten jedoch die Lernvoraussetzung bezüglich einer Bildung für nachhaltigen Ernährung berücksichtigt werden, welche sowohl die Präkonzepte zum Unterrichtsgegenstand als auch psychologische Faktoren umfassen, die nachhaltige Ernährungsabsichten und Ernährungsverhaltensweisen fördern. Aufgrund ihrer besonderen Bedeutung für die Ausführung umweltfreundlicher Verhaltensweisen, wie eine nachhaltige Ernährung, untersuchte die erste Studie die Mensch-Natur-Beziehung von 2173 deutschen (MAlter = 14,56 Jahre, SD = 1,45; weiblich: 55,1%) und 451 ecuadorianischen (MAlter = 14,63 Jahre, SD = 1,77; weiblich: 55,3%) Schüler*innen der Sekundarstufe. Im Speziellen wurde die Rolle ausgesuchter grundlegender menschlicher Werte, des Geschlechts und der in der Natur verbrachten Zeit für die Entwicklung von Naturverbundenheit und Umweltbetroffenheit in den zwei Kulturen beleuchtet. Die Ergebnisse zeigten, dass die ecuadorianischen Schüler*innen naturverbundener als Schüler*innen in Deutschland waren. Darüber hinaus wurden kulturspezifische Unterschiede hinsichtlich der dimensionalen Struktur von Umweltbetroffenheit sowie der Rolle des Geschlechts für die Entwicklung von Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit ermittelt. Die Wertedimension Selbst-Überwindung sowie die in der Natur verbrachte Zeit stellten in beiden Kulturen Determinanten für Naturverbundenheit und biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit dar. Mit Blick auf die unterrichtliche Praxis sprechen die Befunde der Studie dafür, dass die Wertedimension Selbst-Überwindung und Zeit in der Natur gefördert werden sollten, um die Mensch-Natur-Beziehung bei Schüler*innen sowohl in Ecuador als auch in Deutschland zu stärken. Die zweite Studie verfolgte das Ziel, Faktoren zu identifizieren, die nachhaltige Ernährungsabsichten und -verhalten bei Jugendlichen vorhersagen. Zu diesem Zweck wurden in einer zweiten quantitativen Studie 624 deutsche Schüler*innen der Sekundarstufe (MAlter = 16,63 Jahre; SD = 1,15; weiblich: 48,2%) hinsichtlich ihrer Intention, sich nachhaltig zu ernähren, zu ihren Ernährungsgewohnheiten (vegetarisch/vegan oder omnivor) und zu mehreren Faktoren befragt, die in früheren Studien im Zusammenhang mit umweltfreundlichen Verhaltensweisen standen. Die Studie identifizierte die wahrgenommene Konsument*inneneffektivität, biospherisch motivierte Umweltbetroffenheit sowie Wissen über nachhaltige Ernährung als Determinanten für die Intention sich nachhaltige zu ernähren und für die Ausführung einer vegetarischen Ernährungsweise, welche ein partielles Beispiel einer nachhaltigen Ernährung darstellt. Während Naturverbundenheit lediglich für die Erklärung von der Intention sich nachhaltige zu ernähren relevant war, sagte die dispositionelle Empathie gegenüber Tieren nur Vegetarismus vorher. Damit gibt die Studie wichtige Hinweise darauf, welche Faktoren bei der Entwicklung didaktischer Konzepte zur Förderung nachhaltiger Ernährungsweisen berücksichtigt werden sollten. Mittels semistrukturierten Einzelinterviews wurden in der dritten Studie die Vorstellungen von 46 deutsche Schüler*innen Sekundarstufe (MAlter = 15,59, SD = 0,78; weiblich = 47,8%;) bezüglich einer nachhaltigen Ernährung erhoben. Dabei wurde ermittelt, wie präsent die Dimensionen einer nachhaltigen Ernährung (Gesundheit, Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und Kultur) in den Vorstellungen der Schüler*innen sind. Die Ergebnisse zeigten, dass die Schüler*innenvorstellungen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung von der gesundheitlichen Dimension dominiert wurden. Je mehr Dimensionen die Schüler*innen jedoch in Ihren Vorstellungen berücksichtigten, desto weniger wurde die gesundheitliche Dimension fokussiert und desto stärker war die Dimension Umwelt in den Vorstellungen vertreten. Die Dimensionen Gesellschaft, Wirtschaft und besonders Kultur fanden insgesamt wenig Berücksichtigung in den Vorstellungen der Schüler*innen. Darüber hinaus verfügten einige Schüler*innen über alternative Vorstellungen bezüglich des Ausdrucks einer nachhaltigen Ernährung und konnten keine Beziehung zwischen einer nachhaltigen Ernährung und den Dimensionen Umwelt, Gesellschaft, Wirtschaft und Kultur herstellen, was auf eine vorherrschend egozentrische Sichtwiese auf Ernährung hindeutet, die die Grenzen des eigenen Körpers nicht überschritt. Da die Vorstellungen von Schüler*innen bezüglich einer nachhaltigen Ernährung, aber auch psychologische Faktoren, welche eine nachhaltige Ernährung begünstigen, wichtige Lernvoraussetzungen für eine Bildung für nachhaltige Ernährung darstellen, bilden die Ergebnisse die Grundlage für die erfolgreiche Entwicklung von Lehr-Lernarrangements zu dieser Thematik. Vorschläge zur Integration der Ergebnisse in die unterrichtliche Praxis werden gegeben.

El objetivo de la presente investigación fue determinar si existe una relación entre la conciencia del comportamiento sustentable y la decisión de compra de productos alimenticios sustentables en millennials universitarios de Lima en el 2020. Para ello, se realizó una investigación de tipo cuantitativa, no experimental y transeccional correlacional. El instrumento utilizado fue un cuestionario dirigido a 73 millennials universitarios de programas de pregrado para personas que trabajan. Los resultados demuestran que el 89% de la muestra casi siempre mantiene comportamientos conscientemente sustentables y el 54.8% opinaron tener casi siempre una disposición de decisión de compra con respecto a los alimentos sustentables. Además, a través de la prueba de Chi Cuadrado, se precisa que existe una relación significativa entre la conducta pro ecológica y la decisión de compra de productos alimenticios sustentables. Sin embargo, no existe una relación significativa entre el altruismo, la equidad, frugalidad, orientación al futuro y la decisión de compra de productos alimenticios sustentables. En conclusión, se determina que no existe relación significativa entre la conciencia de comportamiento sustentable y la decisión de compra de alimentos sustentables en millennials universitarios de Lima en el año 2020; dado que se obtuvo un valor de Chi Cuadrado de 0.231. Asimismo, al realizar la prueba de Correlación de Spearman se obtiene un valor de 0.262, sin embargo, ello demostraría que tendrían una correlación positiva baja. / The objective that was achieved in this research consisted in determining the relationship that exists between awareness of sustainable behavior and the purchase decision of sustainable food products in university millennials students from Lima in 2020. For this it was used a quantitative, non experimental and transectional investigation. The instrument used was a questionnaire addressed to 73 university millennials from undergraduate programs for working people. The results show that 89% of the sample almost always maintain consciously sustainable behaviors and 54.8% said they almost always have a willingness to buy sustainable food.In addition, through the Chi Square test, it is pointed out that there is a significant relationship between pro-ecological behavior and the purchase decision of food products. However, there is no meaningful relationship between altruism, equity, frugality, future orientation and the purchase decision of sustainable food products. In conclusion, it is determined that there is no significant relationship between the awareness of sustainable behavior and the purchase decision to buy sustainable food in Lima’s university millennials in 2020; given that a Chi Square value of 0.231 was obtained. Likewise, when performing the Spearman Correlation test a value of 0.262 is obtained, however, this would demonstrate that they would have a low positive correlation. / Tesis

Sustainability transition has gained more interest in academic research. However, it has rarely been studied specifically from a firm-level perspective. Therefore, this study aims to understand and learn from the firm-level perspective to contribute to firm- and system-level understanding. The case study of insects as food and feed industry is interesting in a niche and challenging market or to understand the overcoming activities of those facing barriers, whether the overcoming of customer acceptance, uncertainty of the market, and the regulations of eating insects as just been approved by the European Commission in recent years. Moreover, the study of insects has been widely focused on entomology, such as species, and nutrition. It is beginning to be studied in the food sector in Western countries, recently. Therefore, this research will contribute an in-depth understanding of the firm-level in the edible insect industry, especially in the business section in Sweden. This research contributes to the understanding of entrepreneurs' sustainable business models in different time periods, which could be shaped by barriers and opportunities. The barriers found in this study are similar to previous studies of the insect industry in other countries, except for customer acceptance, which seems to be different in Sweden. The customer issue that stands out here is finding the niche group of customers and the niche product that suits these early adopter customers. I also found the importance of entrepreneurial activities in relation to the development of the technological innovation system (TIS). The actors or entrepreneurs are the catalysts for the development of the TIS in the uncertain industry, since every single movement of the entrepreneurs leads to the dynamics of the system, such as a lobbying activity to overcome the regulatory barrier.

The urgent action needed to achieve the goals within the Paris Agreement and restrict the increase of global warming to 1,5 degrees calls for adaptation across the whole of society. One way to reduce anthropogenic greenhouse gas emissions is to enable a transition towards a sustainable food system, from meat products to more plant-based products including the consumption of more legumes. Legumes have many positive effects, both for arable land in terms of nitrogen fixation, as well as for people’s health in terms of high bioavailability. However, many plant-based alternatives currently on the market are multi-processed, resulting in low bioavailability and a high use of non-natural additives. The aim of this study is to shed light on what enables and hinders the transition towards a sustainable food system based on a more plant-based diet of Swedish-grown crops, including legumes. Furthermore, the purpose is to explore opportunities and challenges within strategy documents that affect the transition toward more sustainable food production. Two Swedish companies, both selling products labeled From Sweden, were interviewed to increase the understanding of opportunities and challenges for them to thrive in the existing meat-dominated market. The Swedish Board of Agriculture was interviewed to increase the understanding of the policy environment. This was complemented by a content analysis of two policy documents, the Swedish Food Strategy and the EU Farm to Fork Strategy. The analysis of collected data showed that the development of legume-based, From Sweden products depends on both collaboration between actors in the value chain, and educating Swedish consumers. The findings also reveal that retailers play an important role when it comes to affecting the opportunities and challenges for a transition towards more plant-based diets. In light of this, the study concludes that education, retailers and collaboration are the most important factors at play when it comes to opportunities and challenges that enable or hinder the transition towards a more sustainable food system including more high-legume plant-based diets. Often, these factors can be seen as both opportunities and challenges. However, further research is needed to better understand how these factors fit into the wider policy environment, where more key authorities beyond the scope of this study are included.

The food industry is one of the main contributors to anthropogenic emissions of greenhouse gases. The greatest impact is caused by production of animal-sourced foods. To reduce the planetary burden, a dietary shift from animal-based to more plant-based foods is necessary. Policy interventions are tools to achieve such a shift. For policies to be successful, acceptability is a crucial component. Several variables such as age, gender, education level, and geographical residence have previously been identified as decisive for policy acceptability. The aim of the present research is to go beyond these findings and obtain a deeper understanding of acceptability of policy proposals for reduced consumption of animal-sourced foods. Qualitative interviews with Swedish citizens were conducted to investigate which factors influence high respective low policy acceptability. Results indicate that environmental concern, exposure to plant-based foods, perceptions of others’ views, and environmental norms are crucial factors shaping policy acceptability, as these mediate several other critical factors. The discussion pointed out beliefs about the sufficiency of plant-based foods and the necessity of meat, ideas about consumers of plant-based foods as radical, and perceived effectiveness and fairness of the policies to be entry points for increasing policy acceptability, as these beliefs are theoretically established to be susceptible to change. Insights from the research can be used for policy design and communication efforts. The study offers recommendations to communicate the sufficiency and healthiness of plant-based foods, to frame its consumers in a more inclusive and appealing way for meat and dairy consumers to identify with, and to expose the policy tradeoffs by contrasting them with the environmental cause. / Mistra Food Futures WP7

The growing human population puts pressure on our ecosystems and natural resources. One of the major causes of household’s environmental impact has been found to be the consumption of food, which is why actions need to be taken to decrease it. One such action has been taken by the Swedish grocery store Coop, who by sharing Sustainability Declarations for food products provides information on the sustainability impacts caused by their products. Coop has identified a need to further develop their framework and to ensure its legitimacy, something that this master’s thesis aims to contribute too.  Seven sustainability assessment tools of food used within Europe were compared: Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden and the Sustainability Declarations, for which similarities and differences were identified. Some of the main similarities that were identified were that all tools applied a life cycle perspective, that they mainly focused on consumers and that they aimed to ease the decision of what food to purchase by providing information on sustainability impact. Some of the main differences were the range of scores, type of scores, which functional units were applied and from where the data were collected. Differences were also found in transparency, where some tools provided both scores and detailed descriptions of their framework, whilst others provided a few scores with a brief description of their framework. Whether social sustainability indicators were included or not also differed, and only the Sustainability Declarations were found to include it to a large extent, whilst Impact Score Shopping included it to some extent.  To deepen the apprehension of the tools' methodologies and how these impacted the assessments, scores for six products: Almonds, Chocolate, Flour, Milk, Pork and Rice were also compared. The assessments of flour were similar across all tools, whilst the assessment of almonds differed the most. The Beelong Eco-Score generally assessed products lower than the others, whilst the Sustainability Declarations assessed the products higher. The differences were deemed to both be a result of different methodological approaches, but also to be a result of varying food regulations in the country of origin of the food products.  To further develop the Sustainability Declarations, Coop could consider integrating Agribalyse in their assessments, and to widen their indicators to include seasonality and packaging to a larger extent. It could also be advantageous to provide their customers with alternatives and ideas of more sustainable products. The method used for the Sustainability Declarations seems to be in line with many of the choices and assumptions made for the methodologies within the other tools, and to be in line with the current state of knowledge in the scientific field. / Den växande mänskliga populationen utsätter ekosystemen och våra naturliga resurser för påtryckningar. En av de största orsakerna till miljöpåverkan skapad av hushållen har identifierats som konsumtionen av mat, varför insatser behöver implementeras för att minska denna. Ett sådant initiativ har skapats av Coop, som genom att förse sina kunder med Hållbarhetsdeklarationer innehållande information om vilken påverkan produkter har på olika hållbarhetsaspekter möjliggör för sina kunder att göra mer informerade val av produkter. Coop har identifierat ett behov av att fortsätta att utveckla detta regelverk samt att försäkra sig om regelverkets legitimitet, något som denna masteruppsats syftar till att bidra till.  Sju hållbarhetsbedömningsverktyg för mat som används inom Europa analyserades inom ramarna för denna masteruppsats. Verktygen som inkluderades var Beelong Eco-Score, Eco Impact, Eco-Score, Impact Score Shopping, Köttguiden, Vegoguiden och Hållbarhetsdeklarationerna, och dess likheter och olikheter identifierades. Några av de huvudsakliga likheterna som identifierades var att alla verktygen applicerar ett livscykelperspektiv, att de i huvudsak fokuserar på konsumenter och att deras mål är att bidra med information om matens hållbarhetsavtryck i syfte att förenkla valet av vilken mat konsumenterna ska köpa. Några av de huvudsakliga skillnaderna var vilken poängskala verktygen använde, vilken typ av poäng, vilken funktionell enhet som användes och var data hämtades från. Även verktygens transparens skilde sig åt, då några verktyg både hade tillgängliggjort alla sina produktbedömningar och detaljerade beskrivningar av deras regelverk, medan andra hade tillgängliggjort bedömningarna för några få produkter och endast redogjort för några grundläggande delar av deras metod. Det skiljde sig även mellan verktygen om sociala hållbarhetsindikatorer hade inkluderats eller inte. Endast Hållbarhetsdeklarationerna inkluderade specifika indikatorer och poäng för hållbarhetsaspekter, medans Impact Score Shopping inkluderade några få sociala hållbarhetsaspekter i deras indikatorer.  För att ytterligare fördjupa förståelsen för metoderna bakom bedömningsverktygen och hur dessa tar sig i uttryck jämfördes också poängen för sex produkter, dessa var: mandlar, choklad, vetemjöl, mjölk och ris. Poängsättningen för mjöl var lik inom alla de analyserade verktygen, medan bedömningen för mandlar varierade mest. Verktyget Beelong Eco-Score gav generellt produkter lägst poäng, medan Hållbarhetsdeklarationerna generellt gav produkterna högst poäng. Skillnaderna bedömdes både bero på skillnader i metodval och vara ett resultat och skillnader i lagar och regelverk som påverkar matproduktionen inom länderna.  För att utveckla Hållbarhetsdeklarationerna skulle Coop kunna utvärdera möjligheten att integrera Agribalyse i deras bedömningar, och att utöka deras indikatorer till att också inkludera säsongsvariationer och förpackningar i större utsträckning. Det skulle också kunna vara fördelaktigt att förse deras kunder med alternativa idéer på mer hållbara produkter. Metoden som använts för Hållbarhetsdeklarationerna fanns vara i linje med de val och antaganden som gjorts inom de undersökta verktygen. Metoden fanns även vara i linje med det nuvarande kunskapsläget i det vetenskapliga området.

No description available.

Sustainability labels play an important role as information providers in the food sector. They serve consumers with information regarding a product’s sustainability performance and shows whether the product is compliant with certain rules and regulations. Consumers of today do however find it difficult to orient among the multitude of label alternatives and there are difficulties knowing exactly what the labels stand for. Additionally, the complex concept of sustainability is not fully portrayed through existing labels, as they communicate a one-dimensional viewpoint and lack transparency regarding its sustainability assessment criteria of the product. This lack of transparency creates information asymmetry between consumers and producers, which in turn prevents consumers from making an informed choice. To decrease the prevailing information asymmetry, multidimensional sustainability labels can be an alternative. This since they communicate multiple dimensions of sustainability in a simplified and objective manner. The main aim of the study is to examine whether different consumer attributes correlate with the perception of a multidimensional label. Further, the study aims to evaluate a multidimensional label’s potential to decrease the information asymmetry within the food sector. This was investigated through an online survey with 879 respondents. The results showed that (i) the only customer attribute that correlates with the perception of a multidimensional label is the respondent’s sustainability profile, (ii) the multidimensional label is considered necessary and complementary to existing labels as it clarifies a product’s sustainability performance, and (iii) further research is needed, e.g. regarding what design is easiest to comprehend, to successfully introduce it to the food sector. / Hållbarhetsmärkningar utgör en viktig roll som informationsspridare inom livsmedelsindustrin. De förser konsumenter med information angående hur hållbar en produkt är samt visar huruvida produkten lever upp till vissa regler och förordningar. Dagens konsumenter upplever dock att det är svårt att orientera sig bland alla hållbarhetsmärkningar och att det är svårt att veta vad respektive märkning står för. Dessutom skildrar befintliga hållbarhetsmärkningar inte det komplexa begreppet hållbarhet på ett tillfredsställande sätt, då de kommunicerar en endimensionell bild där märkningens bedömningskriterier inte beskrivs. Denna avsaknad av transparens skapar informationsasymmetri mellan konsumenter och producenter, vilket i sin tur begränsar konsumenternas förmåga att göra ett informerat val. För att minska den rådande informationsasymmetrin kan multidimensionella hållbarhetsmärkningar vara ett alternativ. Detta då de kommunicerar flera dimensioner av hållbarhet på ett förenklat och objektivt sätt. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka huruvida olika konsumenters egenskaper korrelerar med uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning. Studien syftar även till att undersöka den flerdimensionella hållbarhetsmärkningens potential att bidra till en minskad informationsasymmetri inom livsmedelsindustrin. Detta undersöktes med hjälp av en nätbaserad enkät med 879 respondenter. Studiens resultat visade att (i) en konsuments hållbarhetsprofil påverkar uppfattningen av en flerdimensionell hållbarhetsmärkning, (ii) den flerdimensionella hållbarhetsmärkningen anses nödvändig och kompletterande till befintliga hållbarhetsmärkningar då den förtydligar hur hållbar en produkt är samt (iii) att vidare studier är nödvändiga för att framgångsrikt introducera hållbarhetsmärkningen till livsmedelsindustrin, exempelvis angående vilken design som är enklast att förstå.

Global food production places significant demands on the environment, contributing to climate change and environmental degradation. The transition to sustainable production and consumption systems is therefore critical in meeting the food demands of growing populations while preserving the ecosystem. Supermarkets, as intermediaries between suppliers and consumers, play an important role in promoting sustainable consumption. However, their profit-driven nature has frequently stifled genuine change. The use of tools, such as life cycle assessment (LCA) has recently boomed in the food industry to help combat negative effects of food production. However, the complexity and variability of food production, as well as the tools’ technopolitical considerations, complicate their application to the food value chain, requiring a critical approach. The thesis explored the intersection of these two topics, specifically the sustainability initiatives of Swedish supermarkets and the role of the life cycle perspective in them. The study found that the life cycle perspective does not currently play a significant role in Swedish supermarkets’ sustainability initiatives, with applications primarily limited to generic carbon footprint data. Furthermore, supermarkets were found to promote a weak model of sustainable consumption, with their transformative potential limited by consumer demand and the desire for profit. Nonetheless, the findings revealed a shift in retailer attitudes relative to previous research, with greater recognition of their responsibility and sustainability initiatives in procurement. While more comprehensive and drastic approaches are required for the long-term transformation of the food value chain, shared initiatives and increased standardisation show promise in bringing actors together to achieve this goal. / Den globala livsmedelsproduktionen ställer stora krav på miljön och bidrar till klimatförändringar och miljöförstöring. Övergången till hållbara produktions- och konsumtionssystem är därför avgörande för att möta den växande befolkningens efterfrågan på livsmedel samtidigt som ekosystemet bevaras. Stormarknader, som mellanhänder mellan leverantörer och konsumenter, spelar en viktig roll för att främja hållbar konsumtion. Deras vinstdrivande natur har dock ofta hämmat verklig förändring. Användningen av verktyg som livscykelanalys (LCA) har på senare tid ökat kraftigt inom livsmedelsindustrin för att bekämpa negativa effekter av livsmedelsproduktionen. Men livsmedelsproduktionens komplexitet och variabilitet, liksom verktygens teknopolitiska överväganden, komplicerar deras tillämpning på livsmedelsvärdekedjan och kräver ett kritiskt förhållningssätt. Avhandlingen undersökte skärningspunkten mellan dessa två ämnen, särskilt svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ och livscykelperspektivets roll i dem. Studien visade att livscykelperspektivet för närvarande inte spelar någon betydande roll i svenska stormarknaders hållbarhetsinitiativ, med tillämpningar som främst är begränsade till generiska koldioxidavtrycksdata. Dessutom visade det sig att stormarknaderna främjar en svag modell för hållbar konsumtion, där deras omvandlingspotential begränsas av konsumenternas efterfrågan och önskan om vinst. Resultaten visade dock på en förändring i återförsäljarnas attityder i förhållande till tidigare forskning, med ett större erkännande av deras ansvar och hållbarhetsinitiativ inom upphandling. Även om det krävs mer omfattande och drastiska tillvägagångssätt för en långsiktig omvandling av livsmedelsvärdekedjan, är gemensamma initiativ och ökad standardisering lovande när det gäller att föra samman aktörer för att uppnå detta mål.