Les systèmes photovoltaïques organiques sont des technologies émergentes présentant de forts potentiels d’économie de ressources et de réduction des impacts sur l'environnement et la santé humaine par rapport aux dispositifs photovoltaïques conventionnels. La méthode de l’analyse du cycle de vie est appliquée afin d'évaluer la façon dont les différents procédés de fabrication, les caractéristiques des dispositifs, la phase d’utilisation et les scénarios de fin de vie des cellules photovoltaïques organiques influent sur ces avantages potentiels. Les impacts de cette technologie émergente sont comparés aux technologies conventionnelles à base de silicium pour établir un référentiel de performance des technologies photovoltaïques.En outre, les effets potentiels sur la santé humaine de l'utilisation de nanomatériaux dans les cellules photovoltaïques organiques ont été spécifiquement étudiés ; et la pertinence de l’analyse du cycle de vie pour évaluer cette catégorie d’impact a été examinée. Ainsi, un nouveau modèle d'évaluation de l'impact sur le cycle de vie est présenté afin de quantifier les dangers potentiels posés par les nanomatériaux. Enfin,ces impacts potentiels sont comparés aux avantages des cellules photovoltaïques organiques sur les cellules à base de silicium. / Organic photovoltaics present an emerging technology with significant potential for increasing the resource efficiencies and reducing the environmental and human health hazards of photovoltaic devices. The discipline of life-cycle assessment is applied to assess how various prospective manufacturing routes, device characteristics, uses and disposal options of organic photovoltaics influences these potential advantages. The results of this assessment are further compared to silicon based photovoltaics as a benchmark for performance. A deeper look is given to the potential human health impacts of the use of engineered nanomaterials in organic photovoltaics and the appropriateness of life-cycle assessment to evaluate this impact criteria. A newly developed life-cycle impact assessment model is presented to demonstrate whether the use of and potential hazards posed by engineered nanomaterials outweighs any of the resource efficiencies and advantages organic photovoltaics possess over silicon photovoltaics.

Den här rapporten är en studie av textilindustrin. Rapporten ingår i kursen Examensarbete inom industriell produktion som ingår i Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik. Studien är relevant i tiden då mycket forskning sker för att lösa de nuvarande respektive framtida problemen. Vi konsumerar mycket textilier, nästan 14 kg per person per år, varav 10kg är bara kläder. En stor mängd av dessa textilier, hela 73 procent, går till spillo istället för att återanvändas eller återvinnas. Samtidigt produceras också många nya textilier med icke-hållbara resurser som bland annat fossila energikällor och giftiga kemikalier, vilka i sin tur har allvarliga effekter på miljön. Produktionskedjan har således en väldigt stor miljöpåverkan. De aspekter som tas upp i studien är därför hållbarhet, återvinning, ekonomiska perspektiv såsom cirkulär ekonomi och konsumentsyn. Studien går även in på material och resurser. Syftet med studien är att delge läsaren kunskap om textiliers kretslopp och problemen som finns inom industrin med hänsyn till miljön. Frågeställningen fokuserar kring hur den ekonomiska lönsamheten bör uppnås inom företag för att ha ett hållbart och cirkulärt system. Litteraturstudie utfördes där det ingick bland annat organisationsrapporter och vetenskapliga rapporter med mera. För att få en verklig uppfattning intervjuades kunniga personer inom den textila branschen. En från Smart Textiles och en annan från Nordiska Textilakademin (NTA). Dessa intervjuer gav en verklig uppfattning om situationen inom textilindustrin. Efter slutförd studie är slutsatsen att problemen som finns är väldigt komplexa och det krävs mycket arbete för att lösa de för att få ett resurseffektivt, hållbart och cirkulärt system. Men trots det kan vi med största sannolikhet gå mot en mer hållbar textilindustri från ett miljöperspektiv genom att utveckla lönsamma återvinningstekniker, tillämpa rätt cirkulära affärsmodeller inom både etablerade och nya verksamheter, designa med hänsyn till produktlivscykeln, öka resurseffektiviteten och hanterar textilavfall på rätt sätt. / This report is a study about the textile industry. The report is a part of the bachelor’s thesis course in Industrial Production given at KTH Royal Institute of Technology as a part of the Mechanical Engineering program. The study is relevant in time, because a lot of research is currently going on to solve the current and future problems in the textile industry. We consume a lot of textiles, nearly 14 kilograms per person per year, of which 10 kilogram is only clothes. A significant amount of these textiles goes to waste (73 percent) instead of being reused or recycled. At the same time a lot of new textiles are also being produced with non-sustainable resources such as fossil fuels and toxic chemicals, which in turn has severe environmental impacts. Thus, the production chain has a very large environmental impact. The aspects that are addressed in the report are therefore sustainability, recycling, economic perspectives such as circular economy and the consumer perspective. The study also discusses materials and resources. The purpose of the study is to provide the reader with knowledge about the textile loop and the problems that exist in the industry with focus on the environment. The study tries to answer the question on how financial profitability could be achieved within companies in order to have a sustainable and circular system. A literature study has been conducted consisting of reports from organisational reports as well as scientific reports and more. People with knowledge about sustainability within the textile industry were interviewed to get an empirical ground on this case, one from Smart Textiles and another one from the Nordiska Textilakademin. These interviews gave an actual insight of the situation in the textile industry. The conclusion is that the problems which exist are very complex and a lot of work is required to solve them in order to have a resource-efficient, sustainable and circular system. Despite this, we can most likely move towards a more sustainable textile industry from an environmental perspective, by developing profitable recycling techniques, applying the righ tcircular business models in both established and new businesses, designing with regard to the product life cycle, increasing resource efficiency and handling textile waste properly.