Submitted by Johnny Rodrigues (johnnyrodrigues@ufcg.edu.br) on 2018-06-11T19:28:20Z No. of bitstreams: 1 THAMYRES OLIVEIRA CLEMENTINO - DISSERTAÇÃO PPGDesign 2017..pdf: 8670160 bytes, checksum: 2cda6e4aa53105424eb57ca9435394fd (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-11T19:28:20Z (GMT). No. of bitstreams: 1 THAMYRES OLIVEIRA CLEMENTINO - DISSERTAÇÃO PPGDesign 2017..pdf: 8670160 bytes, checksum: 2cda6e4aa53105424eb57ca9435394fd (MD5) Previous issue date: 2017-02-09 / Esta pesquisa teve como objetivo principal investigar, por meio da percepção visual dos consumidores, quais recursos gráficos podem ser associados à informação acerca da sustentabilidade das embalagens de alimentos. Como ponto inicial, houve a identificação dos elementos e técnicas visuais que são percebidos como informação sustentável na composição gráfica das embalagens, facilitando seu reconhecimento em meio as embalagens convencionais. A pesquisa teve enfoque misto, objetivos exploratórios e procedimentos experimentais, sendo dividida em duas fases. A primeira fase consistiu na análise visual, à luz da Gestalt, de embalagens presentes no mercado, que forneceram base para desenvolvimento da entrevista semiestruturada realizada com cinquenta consumidores em três supermercados da cidade de Campina Grande – PB, para identificar quais elementos constitutivos se destacavam acerca da orientação sustentável das embalagens. As proposições alcançadas serviram de base para a segunda fase, onde foram desenvolvidas embalagens experimentais apresentadas à 253 participantes, por meio de questionário online composto por questões de múltipla escolha e uma questão aberta, objetivando investigar como se comportava a percepção dos consumidores acerca da sustentabilidade a partir da variação gráfica dos elementos constitutivos. A primeira fase evidenciou que as embalagens que apresentavam na composição gráfica alta pregnância, com uso de simplicidade, equilíbrio, economia, clareza, harmonia, minimização, coerência e sutileza, conseguiram ótimo desempenho na comunicação acerca da sustentabilidade, alcançando média de 60,66% das respostas positivas. A segunda fase, por sua vez apresentou o uso de paleta reduzida de cores, redução na saturação, uso da cor verde em detalhes da composição, imagens de elementos da natureza e fundo remetendo ao artesanal/reciclado como meios eficazes de comunicar a orientação da embalagem para o consumidor. A união das duas fases forneceu parâmetros para construção de uma estética direcionada as embalagens sustentáveis, permitindo, a partir de sua aplicação, o fácil reconhecimento dos produtos que possuem comprometimento com a causa ambiental. / This research aimed to investigate, through the visual perception of consumers, which graphic resources can be associated with information about the sustainability of food packaging. There was as a starting point the identification of the elements and visual techniques that are perceived as sustainable information in the graphic composition of the packages, facilitating their recognition in the middle of conventional packages. The research had a mixed focus, exploratory objectives and experimental procedures, being divided into two phases. The first phase consisted of the visual analysis, in the light of the Gestalt, of packaging present in the market, which provided the basis to the development of a semi - structured interview with fifty consumers in three supermarkets in the city of Campina Grande - PB, to identify which constitutive elements were highlighted about sustainable orientation of packaging. The reached propositions served as a basis to the second phase, where experimental packages were presented to 253 participants, through an online questionnaire composed of multiple choice questions and an open question, aiming to investigate how consumers' perception behaved about sustainability from the graphical variation of the constituent elements. The first phase evidenced that the packaging presented high pregnancy in the graphic composition, with use of simplicity, balance, economy, clarity, harmony, minimization, coherence and subtlety, achieved excellent performance in communication about sustainability, reaching an average of 60.66% Positive responses. The second phase, in turn, presented the use of reduced color palette, reduction in saturation, use of green color in details of the composition, images of elements of nature and background referring to the handmade/recycled as effective means of communicating the orientation of the packaging to the consumer. The union of the two phases provided parameters to the construction of an esthetic aimed to the sustainable packaging, allowing, from its application, the easy recognition of the products that have a commitment to the environmental cause.

The purpose of the study was to generate a knowledge contribution to graphic design. By examining the packaging of two milk and two oat drinks, the aim was to study and reflect on how companies represent sustainability through specific elements in the graphic design. The study is based on theories related to sustainability and packaging design, authenticity, greenwashing, certification of products and related studies. This study was based on qualitative research through visual and comparative analysis. Primary data has been created in the form of image analysis of packaging. The focus was on examining how companies imagine and convey messages about sustainability through the visual design of the packaging. The study has been conducted concerning the theory presented and reality. Consequently, research has become tied to the problematization of theory and study. In combination with theory, the empirical material resulted in a basis for analysis. The study showed that companies usually offer sustainability through certifications, informing consumers about food waste or abandonment of the use of the screw cap. Other things that may contribute to the brand’s perception as sustainable are packaging color and texture, using images associated with nature and information about how companies work with sustainability.

Grip stiffness is an important property of carton board packaging. The structure of the packaging needs to withstand the handling of one or many consumers. A carton board packaging that feels stiff when handled conveys a sense of luxury to the consumer, one example of this is the packages containing new flagship smart phones. If a package is more or less stiff is at this moment subjectively interpreted by test panels. An objective method of measuring grip stiffness is sought after for repeat ability and speed. This master thesis investigates the influence of geometry and material parameters on the grip stiffness of a carton board packages. The purpose is to determine how the measured point loads differ between different geometries for one particular material.  Measurements are conducted using a tensile tester and a sensory device, Syntouch Biotac. Only two of the 19 sensors are analyzed in this thesis. Ther data analyzed in this thesis comes from experiments conducted by the author and experiments conducted during a bachelors thesis at Örebro University. The same equipment was used for both experiments. The authors experiments were aimed at finding how a rotation of the packaging would affect the results whereas no rotations were made during experiments not conducted by the author. The authors own experiments were also made using an actual human finger, but only on packages that were not rotated. A finite element study was performed to validate the results from the Syntouch Biotac. X-ray computed tomography was used to investigate if the damage done to the carton board material by a human finger was similar to the damage done to the carton board material by the Syntouch Biotac.  Results from the Syntouch Biotac show that it is possible to tell where along and how close to the edge of the packaging the Syntouch Biotac is touching the packaging and that it is possible to discern between materials if the surface weights are different enough. The X-ray computed tomography show that damages done to the carton material cone by either the Syntouch Biotac or a human finger, are not possible to tell apart with the method of analysis used in this thesis. / Greppstyvhet är en viktig egenskap hos kartongförpackningar. Strukturen behöver kunna motstå hantering av en eller flera kunder. En kartongförpackning som upplevs som styv när den hanteras ger kunden ett intryck av lyx, ett exempel är förpackningar för nya smarttelefoner. Om en kartongförpackning är mer eller mindre greppstyv avgörs just nu subjektivt av en testpaneler. En objektiv och upprepningsbar metod för att mäta greppstyvhet snabbare behövs. I den här masteruppsatsen undersökts geometri- och materialparametrars påverkan på kartongförpackningars greppstyvhet. Syftet var att avgöra hur de olika punktlasterna skiljer sig åt mellan olika geometrier för ett givet material.  Mätningar gjordes med en dragprovare och en sensorisk mätenhet, Syntouch Biotac. Endast två av 19 sensorer analyseras i det här arbetet. Datan som analyseras i det här arbetet kommer från experiment utförda av författaren samt experiment gjorda i samarbete med en kandidatuppsats vid Örebro Universitet. Samma utrustning användes för båda experiment. Författarens experiment gjordes för att undersöka hur rotation av kartongförpackningarna påverkade resultaten. Ingen rotation utfördes under experimenten som gjordes i samband med kandidatuppsatsen på Örebro Universitet. Experiment utförda av författaren innehåller även kompression av förpackningar gjorda med ett mänskligt finger, detta gjordes endast på förpackningar som inte roterades. En FEM-studie utfördes för att validera resultaten från Syntouch Biotac. Datortomografi användes för att undersöka om skador som uppkommit på kartongmaterialet av mänskligt finger var lika de som uppkommit från Syntouch Biotac. Resultaten från Syntouch Biotac visar att det är möjligt att se var längs med eller hur nära kanten på förpackningen som Syntouch Biotac trycker på förpackningen, samt att det är möjligt att skilja mellan material om deras ytvikter skiljer sig tillräckligt mycket. Datortomografin visar att skador som uppkommit på kartong materialet av mänskligt finger eller Syntouch Biotac inte går att särskilja med den analysmetod som använts i det här arbetet.

I takt med globaliseringen och en ökande konsumtion världen över skapas också ett växande behov för diverse olika förpackningslösningar. De flesta varor på dagens marknader är förpackade på något sätt och detta kräver att det måste produceras oerhört mycket förpackningsmaterial varje dag, vilket tär mycket på jordens resurser utifrån flera perspektiv. Trots detta är förpackningar i många fall nödvändiga och behövs idag för flera olika syften såsom skyddande av produkt, transport och rent marknadsföringsmässigt. Dessa är dock inte de enda viktiga aspekter som behöver övervägas när det kommer till att skapa förpackningar som uppfyller alla dagens krav och som även har hållbarhet i åtanke genom hela försörjningskedjan. Hållbara förpackningslösningar och en miljömedveten industri är därför mycket aktuellt idag. Det blir således intressant att studera hur dessa olika viktiga aspekter prioriteras av produktutvecklare och hur man på olika sätt involverar slutkonsumentens önskemål i processen. En ytterligare intressant aspekt att studera behandlar hur förpackningsindustrin kan påverka slutkonsumenter till hållbara val. Detta arbete bygger dels på empiriska studier i form av semistrukturerade företagsintervjuer på ett förpackningsföretag samt slutkonsumentintervjuer. Detta har kombinerats med en litteraturstudie som har byggt upp den teoretiska referensram som har använts i arbetet. Vidare har dessa jämförts och analyserats vilket har skapat förutsättningarna för diskussionen och slutsatsen som arbetet har mynnat ut i. Resultatet visade att förpackningsutveckling är en process där flera olika kompetenser och avdelningar måste integreras, vilket kan resultera i svåra prioriteringar och dessutom aspekter som kan komma att stå emot varandra. Någon tydlig och entydig prioriteringsordning finns inte och detta i kombination med slutkonsumenter, som utåt sett vill konsumera hållbart, men i slutändan agerar annorlunda skapar en komplex situation. Det finns således även en markant skillnad i hur produktutvecklare respektive slutkonsumenter prioriterar när det kommer till skapande av förpackningar och konsumtion av förpackningar. / In line with globalization and the increasing consumption worldwide, there is a growing need for packaging solutions of many different kinds. Most goods in today's markets are packaged in some way and this requires that an extremely large amount of packaging material is produced every day, which of course, will greatly affect the earth's resources from several perspectives. Despite this, packaging is necessary and is needed today for a variety of purposes such as protection of products, transport and in terms of marketing. However, these are not the only important aspects to consider when it comes to creating packaging that meet all of today's requirements and that also support sustainability throughout the supply chain. Sustainable packaging solutions and an environmentally conscious industry are therefore very relevant today. Thus, it becomes interesting to study how these various important aspects are prioritized by product developers and how different end consumer requirements are considered in the process in different ways. Another interesting aspect to study is how the packaging industry can influence end consumers to sustainable choices. This work is partly based on empirical studies in the form of semi-structured company interviews at a packaging company and end-consumer interviews. This, in combination with a literature study that has built the theoretical frame of reference used, have created the conditions for the analysis and discussion the work has resulted in. The result showed that packaging development is a process where several different competences and departments must be integrated, which can result in difficult priorities and in additional conflicting aspects. There is no clear and unambiguous priority list and this in combination with end consumers, who want to be considered sustainable consumers, but ultimately act differently creates a complex situation. Thus, there is also a large difference in how product developers and end-consumers, respectively, prioritize when it comes to creating packaging and consuming packaging.

The rapid development of plastic production the last couple of decades has led to extensive use of plastic products and vast problems with littering, waste management and exploitation of natural resources. Due to the cheap and easy production of plastics, the world’s population has extended the limit of acceptable usage. The world’s oceans are filled with plastic debris and waste is landfilled, which have had large impacts on the ecosystem, animal and human life (World Environment Day Outlook, 2018). One of the industries that have been revolutionised by the development of plastic advancement is the packaging industry, where products can be protected and quality can be kept, helping globalisation and developing the modern economy (UNEP, 2018). However, due to the lack of waste management systems and recycling facilities for plastics, the world’s population is demanding change. The United Nations have developed the Sustainability Goals and issued The New Plastics Economy, where governments, citizens and regulatory institutions are to work towards a circular economy (The New Plastics Economy, 2019). The demands are addressed towards whole value chains, from production to end-use, and include waste minimising, material optimisation, increase of recyclability, and the development of sustainable alternatives. The fish industry has historically been limited to a few packaging options and expanded polystyrene (EPS) has been the least inferior one when packaging fresh fish for transportation and keeping the quality of the fish. EPS has great material properties for this purpose, however, with the sustainability transition and increasing demands from consumers, the material is regarded as unsustainable with limited availability and profitability to recycle (Hansen et al., 2012). This master thesis aims to investigate if there are sustainable packaging solutions for fresh fish and how these could be adopted by the fish industry. This was done by conducting a qualitative case study on an alternative packaging solution made from corrugated cardboard. Stakeholders from the whole fish value chain were interviewed in order to understand the value perception of existing and alternative packaging solutions for fresh fish. The findings have been analysed using innovation adoption theory together with a sustainability framework. This in order to understand the adoption behaviour of innovative sustainable packaging solutions, and the sustainability impact of these with regards to environmental, social and economic aspects. The study has identified two packaging solutions, develop recycling systems for EPS and fish boxes made from corrugated cardboard, that the fish industry should consider adopting. The two identified packaging solutions have different diffusion possibilities, where the corrugated cardboard fish box is considered as the most sustainable solution. / Den snabba utvecklingen av plastproduktion de senaste decennierna har lett till en omfattande användning av plastprodukter, vilket har medfört problem som nedskräpning, ökad avfallshantering och överdriven användning av naturresurser. På grund av billig och enkel tillverkning av plast har världens befolkning överskridit gränsen för acceptabel användning. Världens hav är fyllda med spillror av plast och avfall deponeras, vilket har haft stora effekter på ekosystemet och djur- och människoliv (World Environment Day Outlook, 2018). En av branscherna som har revolutionerats av utvecklingen av plast är förpackningsindustrin, där plasten bidrar till att produkter kan skyddas och kvalitet kan bevaras, vilket har hjälpt globaliseringen och utvecklat den moderna ekonomin (UNEP, 2018). På grund av bristen på avfallshanteringssystem och återvinningsanläggningar för plast kräver dock världens befolkning förändring. FN har utvecklat hållbarhetsmål och utfärdat The New Plastics Economy, där regeringar, människor och tillsynsinstitutioner ska arbeta för en cirkulär ekonomi (The New Plastics Economy, 2019). Kraven riktas mot hela värdekedjor, från produktion till slutanvändning, och inkluderar avfallsminimering, materialoptimering, ökad återvinningsbarhet och utveckling av hållbara alternativ. Fiskindustrin har historiskt sett varit begränsad till att använda materialet expanderad polystyren (EPS) vid förpackning av färsk fisk för transport och för att behålla fiskens kvalitet. Detta material har bra materialegenskaper för dessa ändamål, men med hållbarhetsövergången och ökade krav från konsumenter anses materialet vara ohållbart med begränsad tillgänglighet och lönsamhet att återvinna (Hansen et al., 2012). Denna masteruppsats syftar till att undersöka om det finns hållbara förpackningslösningar för färsk fisk och hur dessa bör anammas av fiskindustrin. Detta gjordes genom att genomföra en kvalitativ fallstudie av en alternativ förpackningslösning gjord av wellpapp. Intressenter från fiskens hela värdekedja intervjuades för att förstå värdesynen på befintliga och alternativa förpackningslösningar för färsk fisk. Resultaten har analyserats med hjälp av innovations teori, tillsammans med ett hållbarhetsramverk. Detta för att förstå adoptionsbeteendet för innovativa hållbara förpackningslösningar och hållbarhetspåverkan av dessa när det gäller miljö, samt sociala och ekonomiska aspekter. Studien har identifierat två förpackningslösningar; ett utvecklat återvinningssystem för EPS och fisklådor tillverkade av wellpapp, som fiskindustrin bör överväga att anamma. De två identifierade lösningarna har olika diffusionsmöjligheter, där wellpappfisklåda betraktas som den mest hållbara lösningen.

Due to the rapid development of technology, electrical products are being shipped all over the world. The electronic components have gotten greater in capacity but are smaller in size, making them sensitive to electrostatic discharge (ESD). ESD packaging protects sensitive components from electrostatic discharge and electrical fields. There are different types of packaging solutions depending on the sensitivity of the product. Rigid packaging of insulating paperboard, impregnated with a thin, conductive carbon layer was used in this study. The conductive material is supposed to lead the static electricity away from the product, to the packaging which is insulated, where it safely can discharge. The inside of the packaging, normally dressed in a foam to protect the device inside, is supposed to be replaced with paperboard. The purpose of this master thesis is to investigate whether or not an ESD-packaging can be created by coating a paperboard with a dispersion containing nanographite and nanocellulose. Solid Bleached Board is a paperboard made by the mill Iggesund Paperboard, used for graphical products and packaging of high quality. Paperboard is made from cellulose, an environmentally sustainable raw material from the forest. Classifications of materials used in ESD packaging-solutions are divided into how quickly electricity moves through the material. Carbon is normally within the range of 10^2 to 10^6 Ω for sheet- and volume resistance. Maximal charge and maximal electrical discharge of the packaging are by standard not supposed to exceed 100 V and 50 nJ. Two different nanographite dispersions with different binders (polyvinyl alcohol and cellulose nanofibres) have been made. These have been coated onto the paperboard using a bench-coater. Measurements of ESD- and paperboard-properties have been performed onto the paperboard. The measured values were within the range of what was considered acceptable to be able to create an ESD packaging. The prototype was designed materially with solid bleached board, coated with a dispersion made of 220g nanographite, 22g cellulose nanofibres and 3791g water with a solid content of 8,2%. The design has been developed with the company's existing packaging in mind together with information about the already existing ESD packages. The results from the measurements show that it is fully possible to create and produce ESD-packaging, but needs further testing after this thesis. Societal, ethical and environmental aspects have been considered during the entire study. / På grund av den snabba tekniska utvecklingen transporteras elektriska produkter över hela världen. Elektroniska komponenter har fått större kapacitet men är mindre i storleken vilket gör dem känsliga för elektrostatisk urladdning (ESD). ESD-förpackningar skyddar känsliga komponenter från elektrostatisk urladdning och elektriska fält. Det finns olika typer av förpackningslösningar beroende på produktens känslighet. Styva förpackningar av isolerande kartong, impregnerade med ett tunt, elektriskt ledande kolskikt användes i denna studie. Det ledande materialet leder den statiska elektriciteten bort från produkten, till förpackningen som är isolerad, där den säkert kan urladdas. Förpackningens insida, som normalt är klädd med ett skum för att skydda produkten inuti, är tänkt att ersättas med kartong. Syftet med examensarbetet är att undersöka om en ESD-förpackning kan skapas genom att bestryka ett kartongark med en dispersion innehållande nanografit och nanocellulosa. Homogen helblekt kartong (Solid Bleached Board, SBB) är en kartong tillverkad av pappersbruket Iggesund Paperboard, som används för grafiska produkter och förpackningar av hög kvalitet. Kartong är tillverkad av cellulosa, ett miljövänligt och hållbart material från skogen. Klassificeringar av material som används i ESD-förpackningar är indelade i hur snabbt elektricitet rör sig genom materialet. Kol ligger normalt inom intervallet 10^2 till 10^6 Ω för yt- och volymresistans. Maximal uppladdning och maximal elektrisk urladdning av förpackningen ska inte överstiga 100 V och 50 nJ. Två olika dispersioner med olika bindemedel (polyvinylalkohol och cellulosa nanofibrer) har tillverkats. Dessa har bestrukits på kartongen med en bänkbestrykare. Mätningar av ESD- och kartong-egenskaper har utförts på kartongen. Mätdata låg inom det intervall som ansågs vara acceptabelt för att kunna skapa en ESD-kartong. Prototypen, sample B, är designad materiellt med homogen helblekt kartong, bestruken med en dispersion gjord av 220g nanografit, 22g cellulosa nanofibrer och 3791g vatten med en torrhalt på 8,2%. Designen har utvecklats med företagets befintliga förpackningar i åtanke tillsammans med information om de redan existerande ESD-förpackningarna. Resultaten från mätningarna visar att det är fullt möjligt att skapa och producera ESD-kartong, men det kräver ytterligare tester efter denna studie. Samhälleliga-, etiska- och miljöaspekter kommer att beaktas under hela studien.

No description available.