<p>Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H. Jamieson och Joseph N. Cappellas i kombination med Jesper Strömbäcks förklaring av den samma. Uppsatsen tittar på fördelning av gestaltningstyperna <em>sak</em>, <em>spel</em>, <em>skandal/trivia </em>samt <em>oklar</em>. Vidare syftar denna studie till att ta reda på fokus sakvinkel, fokus spelvinkel, aktörers förekomst – huvud- och medaktör – partiers förekomst samt analysenheters ursprung.</p><p>Studien visar att <em>spel </em>var vanligast som gestaltningstyp. Barack Obama var den dominerande aktören i samtliga tidningar och demokraterna var det dominerande partiet i alla tidningar utom Expressen. <em>Egen korrespondent </em>var vanligast som artikelursprung för tre av tidningarna, undantaget var Svenska Dagbladet som hade flest träffar för <em>reporter hemma</em>. För SvD och DN gäller att <em>spel </em>och <em>skandal/trivia </em>blivit vanligare till förmån för <em>sak </em>jämfört med resultat för fördelningen av gestaltningstyper vid 2004 års amerikanska presidentval.</p><p> </p><p> </p>

<p>Language is the basis for all communication. Man needs a rich and nuanced language to understand and be understood. With a new language is a new culture, a new identity and a new need to be included in a community. Language develops only if it is used. The use of the language through conversation, reading and writing, working in various forms, gives the student capability to process the inflow of a future outflow.</p><p>Arian Asinger is the author of this essay written at Södertörn University spring semester 2009. Instructor for the paper has been Per Sundgren. The essay has been named "Inflow - processing - output. A study of language- and knowledge based development approach in international classes".</p><p>This work puts forward four teachers teaching methods in international classes in a school in central Sweden. With international classes meant preparation classes to newly arrived refugees and immigrants with a different mother tongue than Swedish. The main purpose of this study is to present the teaching methods of research considers the promotion of pupils' learning and language skills development. This has been lodged against the teachers working in reality and what teaching methods they use.</p><p>The material is collected from a qualitative research through interviews. The result is then analyzed against previous research which shows differences in teaching methods and educational philosophy which might depend on teachers' educational background in the subject Swedish as a second language.</p>

No description available.

<p>Examensarbetet har bestått i att konstruera en maskin åt SKF i Göteborg. Med hjälp av laserteknik skall artikelnummer och företagslogga brännas in på rullagers ytterring. Märkningen sker med hjälp av en laserenhet som levereras av ett företag som heter Servus. KSG i Surte AB står som maskinleverantör och konstruerar övrig mekanik som krävs för att maskinen skall fungera. Rullagret transporteras in i maskinen via en rullbana. Innan märkningen kan starta måste rullagret positioneras och fixeras. Detta måste ske helt automatiskt oavsett vilken rullagerdimension som lasermärkmaskinen skall hantera. Olika koncept för dessa moment har utarbetats. Koncepten har därefter utvärderats och en slutgiltig konstruktion för varje moment har bestämts. En fullständig modell av lasermärkmaskinen har därefter modellerats i Solidworks. En viktig del av detta arbete har varit att identifiera förändringsmöjligheter i nuvarande tillverkningsmetoder på KSG. De maskiner som tidigare byggts på KSG har ställt stora krav på maskinbyggaren då de ej haft tillgång till ett fullständigt tillverkningsunderlag. Lasermärkmaskinen har konstruerats i CAD-programmet Solidworks som möjliggjort att komponenter som kan laserskäras har tagits direkt ur CAD-modellen och sänts till en laserskärfirma för offertförfrågan. Det har gjort att tillverkningstiden kan förkortas och kvaliteten kan höjas. Tillverkningstiden för att bygga lasermärkmaskinen har beräknats och offerter sammanställts från samtliga leverantörer av komponenter.</p>

<p>Språket verkar i allmänhet gå mot ett gemensamt normspråk. Bengt Nordberg och Eva Sundgren har 1967 respektive 1996 undersökt den morfologiska variationen och förändringen i Eskilstunaspråket. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i dessa två undersökningar kunna ge svar om språkets förändringsprocess 2006. I intervjuform undersöks sju språkliga variabler hos åtta informanter. Slutsatsen är att språket är i förändring och att vi i sinom tid går mot ett gemensamt normspråk. Detta sker dock i mycket lägre takt än väntat. Förändringstakten i språket är specifikt för varje individuellt språkdrag, vilket ger varje språkdrag en egen utvecklingskurva.</p>

<p>Abstract</p><p>This thesis explores how secondary schoolteachers in Swedish, prioritise from the Swedish language history materials. The study includes interviews with two Swedish teachers and inquiries with students in two classes at the social science programme (third year). The student literature that is used has been analysed and the teaching is compared with the Swedish central teaching plan. The results show that the students are weak in placing language at different historical time periods and make conclusions of this. The results from both the inquiries and teaching contents disclose a general weakness as it comes to Swedish language history. The interviews points at the standardizing attitude towards the subject, from the teachers influence the size and the depth of teaching the students get in Swedish language history.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den här studien behandlar frågor om hur man som pedagog kan anpassa undervisningen för barn/elever med diagnosen autism. Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur undervisningen för elever med autism kan se ut. Undersökningen är gjord med hjälp av tre pedagogers intervjusvar, två av dem är gjorda med hjälp av kvalitativa metodansatser. Jag valde att göra intervjuer på grund av att det verkade vara det lämpligaste sättet att få svar på min frågeställning. Undersökningen är utförd i två kommuner där ett mindre antal personer blivit intervjuade. Det är en förhållandevis liten studie inom ett stort område. (Till min hjälp i det här arbetet har jag läst litteratur och gjort intervjuer, på grund av att jag ansåg att det var det bästa sättet att få svar på mina frågor till den här studien).</p><p>Struktur och tydlighet med att anpassa undervisningen samt lärare som har goda kunskaper om elever med autism är bästa sättet att beskriva resultatet av den här studien. Lärarna som jag har intervjuat anser att det bästa sättet att hjälpa de här eleverna i skolan är att ha goda föräldrakontakter och arbeta utifrån varje elevs unika personlighet.</p><p>Nyckelord: Anpassning,Undervisning,Struktur,Tydlighet</p>

<p>Syftet med studien i mitt examensarbete är att ta reda på om det finns några pedagogiska åtgärdsmetoder för elever med läs- och skrivsvårigheter. Litteraturstudierna visar att det finns ett antal sådana, men frågan blev då om de används i praktiken av speciallärarna i våra skolor. För att ta reda på den saken, intervjuades tre personer som på olika sätt kommer i kontakt med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två av intervjuerna utfördes på respektive arbetsplats och bandades, medan den tredje var en mailintervju. Resultatet av både mina litteraturstudier och intervjuer visar att det finns ett antal olika pedagogiska åtgärdsmetoder. Det är sällan som man jobbar helt och hållet enbart efter en av metoderna. Det vanligaste är att man istället blandar material från flera olika metoder, för att på så vis kunna skräddarsy ett material som på bästa sätt hjälper elevens unika problematik inom läs- och skrivsvårighetens område.</p>

<p>Abstract</p><p>My purpose with this study was to learn more about different ways to teach children how to read and to investigate how teachers can use more fiction when they teach.</p><p>During the years that I have been working in school, I have only met teachers who use a method that is built on sounds. The children learns to read from books where the words is not put in their right purpose; for example; we can se a sun, a dear looks down in a lake.</p><p>After my teacher-education in literature I became more and more interested in if it could be possible to use more fiction when you teach children how to read. I also wondered if it was possible to find readers where the sentences are put in a meaningful story.</p><p>I heard of a method called Whole Language, or the kiwi-method and I decided to find out more about that method. I decided to make a comparison between the “sound-method” and the Whole Language-method.</p><p>I have been using qualitative interviews with both children and teachers with experience from these different ways of teaching. The interviews with the children had been very instructive for me. In my results I have became to discover that the children who had been taught by the Whole language-method where more positive about reading. Concurrently I do not think that we can reject the older way to teach children how to read. I think that you can take parts even from this method and put different methods together in your own way. The most important for the children is that their teacher is satisfied with his/hers way of teaching.</p><p>Key-words: inclination, reading, “sound-method”, Whole Language (kiwi-method)</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Min avsikt var att genom detta examensarbete dels lära mig mer om läsinlärning i allmänhet och dels att undersöka hur man kan använda sig av skönlitteratur i större utsträckning. Jag har under årens lopp som jag arbetat inom skolan hittills endast stött på användandet av ljudmetoden och den form av läsläror som bygger på texter som inte är kopplade till ett sammanhang; tex vi ser en sol, en ren ser ner i en sjö osv. Efter våra skönlitteraturstudier i svenskämnet på lärarutbildningen blev jag mer och mer intresserad av att använda mig av skönlitteratur och texter där orden är satta i ett meningsfullt sammanhang.</p><p>Jag hörde talas om Whole Language eller kiwimetoden som den också kallas och bestämde mig för att ta reda på mer om hur den metoden fungerar. Jag bestämde mig för att göra en jämförelse mellan den traditionella ljudmetoden och Whole Language (kiwimetoden). Tillvägagångsättet har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger och barn som har erfarenheter av de olika sätten att lära sig läsa. Att intervjua framförallt eleverna har varit väldigt lärorikt för mig och jag har i mina resultat kommit fram till att jag har lyckats skönja en större läsglädje hos de elever som har undervisats enligt kiwimetoden. Samtidigt tror jag inte att men helt ska förkasta den äldre ljudmetoden – utan plocka delar även från detta sätt att lära ut. Det viktigaste för eleverna verkar vara att läraren är positiv och själv känner sig nöjd med det sätt han/hon använder sig av.</p><p>Nyckelord: kiwi-metoden, ljudmetoden, lust, läsning</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong>Uppsatsens syfte är att jämföra svensk och dansk arbetsrätt på olika områden för att urskilja likheter och skillnader mellan dessa. De metoder som används för att uppnå syftet är en rättsdogmatisk metod och en komparativ metod.      Den danska arbetsmarknadsmodellen, s.k. flexicurity, har av EU föreslagits som modell till övriga medlemsländer för att uppnå Lissabonstrategins sysselsättningsmål. Lissabonstrategin lades fram av Kommissionen år 2000 och förnyades år 2005. Strategin ställer bl.a. krav på medlemsländerna att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och lägga mer resurser på utbildning för att skapa lika förutsättningar för kompetensutveckling bland arbetstagare. Sverige har, liksom Danmark, uppfyllt  målen för sysselsättning och arbetslöshet. Dock uppvisade Danmark såväl en högre sysselsättningssiffra som en lägre arbetslöshetssiffra vid en mätning som gjordes år 2006, där jämförelsen i arbetslöshet uppmättes till 3.9 procent jämfört med 7 procent och sysselsättningsgraden uppmätte 77,4 procent i jämförelse med 73,1 procent.     Danmark och Sverige har en gemensam utveckling på arbetsmarknaden, historiskt såväl som arbetsrättsligt. De har haft en hög facklig reglering av arbetsmarknaden genom kollektivavtal. I uppsatsen dras slutsatsen att Danmarks arbetsmarknad idag styrs av kollektivavtal i högre grad i jämförelse med Sverige vars lagstiftning sedan 1970-talet anger övergripande lagregler som ramar för kollektivavtalens innehåll i större utsträckning. Den svenska modellen kännetecknas av ett starkt anställningsskydd för arbetstagare och detta regleras främst i medbestämmandelagen (1976:580;MBL) och lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Dansk flexicurity består av tre grunder; flexibel arbetsrätt, ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den flexibla uppsägningsrätten ger möjlighet att anpassa arbetsstyrkan i förhållande till produktion och ersättningssystemet minskar risken för inkomstminskning för den enskilde vid arbetslöshet. Den aktiva arbetsmarknadspolitikens syfte är att förse arbetstagarna med kompetens för att snabbt kunna återgå i arbete samt att säkerställa att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande. Även Sverige har utvecklat åtgärder för att hjälpa arbetstagare tillbaka i arbete och har såsom Danmark ett generöst arbetslöshetsförsäkringssystem. Dock skiljer sig villkor och tidsomfattning åt. Reglerna om sjuk- och föräldraförsäkring är relativt lika mellan länderna. En slutsats i uppsatsen är att arbetstagare i Sverige och Danmark omfattas av olika former av trygghet och uppvisar anställningstrygghet kontra arbetstrygghet.     Ett införande av flexicurity enligt EU:s förslag skulle för Sveriges del innebära en nödvändighet av att sänka anställningsskyddet genom att ändra delar i LAS, t.ex. om uppsägningsregler. En sänkning av kraven på uppsägningsreglerna kan leda till att arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden i högre grad vågar nyanställa då risktagandet från arbetsgivarnas sida upplevs som mindre. Detta eftersom en felaktig anställning inte behöver innebära lika stora kostnader som i nuläget och detta skulle kunna påverka Sveriges arbetslöshetsstatistik positivt. Däremot är det ej säkert att en sådan förändring skulle utjämna förekommande skillnader mellan Sveriges och Danmarks sysselsättningsstatistik. Ett ifrågasättande kan göras då flexicurity som arbetsmarknadsmodell även har genomgått perioder av sämre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad i Danmark.</p>