<p>Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.</p><p>För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.</p><p>Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa värdeladdning och användbarhet hos nio ord för det kvinnliga könsorganet. De ord som behandlas är vagina, fitta, snippa, muff, mutta, sköte, vulva, mus och springa. Uppsatsens grundläggande hypotes är att samtliga nio ord är värdeladdade och att inga ord är neutrala i den bemärkelsen att de kan användas oproblematiskt i uppsatsinformanternas vardag.</p><p>En enkät som berör igenkänning och användning av orden, uppfattning om dem, samt de¬ras eventuella positiva eller negativa klang har besvarats av 75 kvinnliga gymnasieelever på estetiska programmets tredje år. 23 informanter är från en skola i Stockholmsregionen medan 52 informanter är från en skola i Skåne.</p><p>Undersökningens resultat analyseras och förklaras med stöd av Laclau & Mouffes diskursteori, Sapir & Whorfs hypotes om språkets inverkan på vår uppfattning av omvärlden, Hirdmans genusteori samt tidigare forskning som är relevant för uppsatsämnet.</p><p>Uppsatsens resultat visar att hypotesen verifieras.</p>

<p>I denna uppsats undersöks samtida svenska hundnamn, och syftet har varit att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen. Jag har använt försäkringbolaget Agrias namndatabas och undersökt de femtio vanligaste namnen hos nio raser. Det visar sig att namnbeståndet skiljer sig åt beroende av hundens kön och användningsområde. Sällskapshundar tenderar att få personnamn i högre grad än jakthundar, och de tikspecifika namnen utgörs av en mycket större andel personnamn än de hanhundsspecifika. Jakthundar har bevarat ett äldre namnskick i högre grad än sällskapshundar och brukshundar. Men personnamn har stark ställning hos alla de undersökta raserna, och i jämförelse med studier av tidigare perioder har den antroponymiska namngivningen ökat stort.</p>

<p><p>Syfte/Frågeställningar<p>Syftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?<p>Metod</p><p><p><p>För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen.</p><p><p><p>Resultat</p><p><p><p>Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen.</p><p><p><p>Slutsats</p><p><p><p>Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Literacy Practices in Upper Secondary School. The Writing of Construction and Health CarePupilsThe aim of the dissertation is to demonstrate and explain the place and function writing has in allsubjects in two vocational classes in a Swedish upper secondary school. The material has beencollected through ethnographic field studies in construction and health care classes over one schoolyear. The material consists of literacy events, where pupils write, and the context of situation andtext are noted.In theoretical terms the study takes a discourse analysis perspective, where writing is seen fromwithin different frames. Writing is analysed based on an ideological view of literacy inspired byNew Literacy Studies using the context of situation and text with the aim of describing differentliteracy practices in both classes.The material was classified into three different situation types, two school-initiated and one nonschool-initiated. The first school-initiated situation type is orally-governed, the second writinggoverned,while it is less clear how the non-school-initiated type is inspired.In the writing situations we investigate the writing activities that are used, while texts areanalysed based on text acitivites. Writing and text activities are used together to explain the writingcompetences that are used in the writing situations.The conclusions are that writing gets little space and attention in both classes. The healthcare class writes in more situations and also writes longer texts than the construction class.Literacy practices differ between the classes. The health care class demonstrates one schoolgovernedwriting practice, while the construction class moves between two different schoolgovernedpractices. The literacy practices in the construction class are similar to the writing usagethat can be found at a building site. Writing is used in both classes mainly to structure and storeknowledge.The non-school-governed material also shows differences between the classes. Here too morewriting takes place in the health care class. The function of the non-school-governed writing is tocommunicate and inform through writing.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om medelstora och stora företag i olika branscher använder sig av liknande feedbacksystem när feedback ges till ledare. Det som vi kommit fram till efter att ha studerat fyra företag i olika branscher och storlek är att de mätbara värdena som exempelvis produktivitet, gavs som feedback på liknande sätt till ledare. Företagen gav feedback på det som producerades och hur pass väl ledarens grupp uppnått uppsatta mål. Mjuka värden som exempelvis ledarens ledaregenskaper, gavs från ledarens ledare vilket är det vanligaste i företag. Ett av de intervjuade företagen bedrev dock även feedback från underställda genom frågeformulär som sedan sammansattes i en modell som gav ett ledarindex. Ledaren kunde därmed se vad medarbetarna tycker om dennes ledarstil. När detta upprepas kan ledaren se om denne utvecklats som ledare i de underställdas tycke. Två av de fyra företagen hade en modell där ledarna fick ut ett index som gav en fingervisning till ledare om deras ledaregenskaper. Alla fyra företagen bedrev ledarskapskurser, samt någon form av coachning där ledarna fick lära känna sig själv bättre. Utvecklingssamtal bedrevs årligen i alla de undersökta företagen. Resultatet kan sammanfattas som att företagen i stora drag bedrev feedback på liknade sätt, med vissa mindre skillnader. Komplikationer med feedback som upptäcktes i samband med undersökningen, var att feedback sällan följdes upp efter att de hade givits. Uppföljning var oftast upp till ledaren själv. Ett mer formaliserat uppföljningssystem skulle vara bra eftersom en uppföljning i högre grad skulle möjliggöras. Kommunikationen inom företagen sågs även i vissa fall komplext eftersom för lite kommunikation kan leda till missförstånd och brist på information. Den metod som vi använt oss av var fallstudie, där vi utgick från existerande teorier om feedback och tidigare forskning kring ämnesområdet. Efter att ha fått en god överblick om ämnesområdet testades teorierna på verkligheten, genom intervjuer på fyra olika företag. Dessa valdes genom icke-sannolikhetsurval eftersom vi valde de företag som först ställt upp på intervju när vi kontaktade dem. Vi hade dock som krav att företagen skulle befinna sig i olika branscher samt ha olika antal anställda. Vi intervjuade personer som arbetade med personalfrågor, oftast på personalavdelning eller dylikt.

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student’s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student. This means that the result of a national test is only part of the teacher’s collected assessment in relation to the goals. Yet, it seems as if many teachers use the national test result as an important, and sometimes even as the only basis, when they determine a student's final grade. The investigation is also indicating that the national tests are assessed differently by different teachers. What teacher the student have, can therefore be crucial for what final grade a student will receive in relation to his or hers test result. Since it is of great importance that the assessment of the national test is fair and consistent and that the result of the assessment will be the same no matter who carries it out, the result shows that it is open to question if the national test can be considered to contribute to comparability and fairness of grades.

Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.   Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka lärares och skolledares uppfattningar om värdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att undersöka om samma grupper är intresserade av att införa ett sådant arbetssätt. I arbetet har en litteraturgenomgång av kunskapsläget avseende effekter av fysisk aktivitet på hälsa och prestationer i teoretiska ämnen följts upp med en enkätundersökning om samma ämne riktad till lärare och skollärare i en kommun i västra Sverige. Litteraturgenomgången har visat att det finns vetenskapligt stöd för att god fysisk prestationsförmåga är kopplat till goda prestationer i teoretiska ämnen samt till ett gott hälsoläge. Det finns även stöd för att utökad mängd schemalagd fysisk aktivitet i skolan kan införas utan negativa effekter på prestationerna i teoretiska skolämnen.Enkätstudien genomfördes med en enkät omfattande 10 frågor med fasta svarsalternativ riktad till lärare och rektorer på 7 skolor. Frågorna rörde primärt lärarnas förväntningar på effekterna i teoretiska skolämnen om daglig schemalagd fysisk aktivitet införs i skolan, samt deras inställning till ett införande av ett arbetssätt med daglig schemalagd fysisk aktivitet. Totalt distribuerades 77 enkäter, varav 7 till rektorer, 10 till idrottslärare och 60 till klasslärare i årskurs 1-5. Svarsfrekvensen var 78 % i hela materialet, med 50 % bortfall i idrottslärargruppen, 20 % bortfall i klasslärargruppen och inget bortfall i rektorsgruppen.Resultatet av enkätstudien visar att en klar majoritet av respondenterna förväntar sig positiva effekter på prestationerna i svenska och matematik om ett arbetssätt med daglig fysisk aktivitet införs, samt att en majoritet av respondenterna är positiva till ett införande av ett sådant arbetssätt. Däremot finns det delade uppfattningar om bästa sättet att skapa tid för daglig schemalagd fysisk aktivitet. Avseende inställningen till daglig fysisk aktivitet och metoderna för att skapa tid för sådan schemaläggning finns det inga signifikanta skillnader mellan de olika grupperna av respondenter.I diskussionen förs bl a resonemang om möjliga förklaringar till att trots denna positiva inställning till daglig schemalagd fysisk aktivitet har sådan schemaläggning inte införts vid någon av de skolor som deltagit i undersökningen. Möjligheter till ett salutogent arbetssätt med stärkande av friskfaktorer genom daglig schemalagd fysisk aktivitet parallellt med förbättrade prestationer i teoretiska skolämnen inom ramen för aktuell kursplan och läroplan diskuteras ocksa

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.